Förslaget uppe på bordet: vill få bjässen att lämna Nato

2025 12 10

Natos mäktigaste medlem kommer att behöva diskutera ett utträde ur alliansen.

När Donald Trump klev in i Vita huset var det många som ställde sig frågande till USA:s fortsatta engagemang i Nato, efter att republikanen vid flera tillfällen öppnat för att han vill lämna försvarsalliansen.

Oron lugnade sig efter att Trumpadministrationen lovat att stanna i Nato.

– USA:s president Trump har gjort det klart att stöder Nato, vi kommer att stanna kvar i Nato, sade utrikesminister Marco Rubio i våras, enligt Euronews.

Nytt förslag på bordet

Nu har dock republikanen Thomas Massie, kongressledamot i Kentucky, lagt fram ett konkret lagförslag på bordet om att dra USA ur Nato, uppger den amerikanska kongressen på sin egen hemsida.

Därmed kommer diskussionen att behöva tas på nytt, även om det kan antas vara osannolikt att Massie får något större gehör för förslaget.

Nato är en kvarleva från kalla kriget. Vi bör dra oss ur Nato och använda de pengarna till att försvara vårt eget land, inte socialistiska länder, säger Thomas Massie i ett uttalande och fortsätter:

– Nato skapades för att motverka Sovjetunionen, som kollapsade för över trettio år sedan. Sedan dess har USA:s deltagande kostat skattebetalarna biljoner dollar och fortsätter att riskera USA:s inblandning i utländska krig. 

"Inte världens snuttefilt"

Thomas Massie framhåller vidare att USA:s konstitution “inte godkände permanenta utländska förvecklingar, något som våra grundare uttryckligen varnade oss för".

– USA bör inte vara världens snuttefilt, särskilt inte när rika länder vägrar att betala för sitt eget försvar, säger republikanen.

Kristersson: "USA kommer följa oss"

I somras enades Nato om att medlemsländerna ska utöka sina försvarsutgifter från 2 procent av respektive lands BNP till 5 procent.

Länder som exempelvis Spanien och Italien har emellertid framhållit att de kommer ha svårt att nå målet.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har sagt att Sverige bedöms nå 5 procent till år 2030.

USA kommer definitivt att följa hur väl de europeiska länderna kommer följa de beslut som nu är fattade, sade Kristersson till SvD i juni.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

8 september 2026

Norge håller andan – väntar på besked från USA

2026 09 08

Imorgon är en särskild dag för Sveriges granne i väst.

Norge begraver den avlidne kung Harald.

Tidigare har det spekulerats om USA kommer representeras av självaste Donald Trump, vilket skulle kunnat skapa kaos i den norska huvudstaden.

– Den amerikanska presidenten har ett resefölje på minst 200-300 personer, varav många också reser i förtruppen. När den amerikanske presidenten anländer kommer det att finnas en enorm säkerhetsnärvaro som kommer att vända upp och ned på Oslo, sade Kåre Reidar Aas, tidigare ambassadör i USA och toppdiplomat under många år, till norska Dagbladet.

Inget besked

Samtidigt som Norge stannar upp för att begrava sin populära konung, har USA fortfarande inte gett något besked om vem som kommer representera landet, rapporterar Dagbladet.

Detta trots kung Haralds mycket speciella relation till landet, dit han bland annat flydde som treåring under andra världskriget.

– Han fick hela USA under huden i barndomen, säger Kåre Reidar Aas.

– Kung Harald har varit en viktig person i utvecklingen av relationen mellan Norge och USA.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Osannolikt

Det är nu mycket osannolikt att Donald Trump eller vicepresidenten J.D. Vance dyker upp till begravningen, menar Kåre Reidar Aas.

–  Då skulle vi ha sett många amerikaner. Det skulle ha varit en förtrupp som gått uppför stigen och haft möten med norska myndigheter, säkerhetspersonal och polisen, säger han.

Den amerikanske utrikesministern Marco Rubio är på en resa till Sydamerika och verkar därför inte heller aktuell för att närvara i Oslo. Försvarsministern Pete Hegseth skulle kunna vara ett alternativ.

–  Det har också spekulerats kring Melania Trump. Jag tror inte att det kommer att hända heller, då skulle vi ha sett samma förtrupper, säger Kåre Reidar Aas.

”En skandal”

Mycket lutar nu åt att det kommer bli USA:s ambassadör i Norge som kommer representera landet, även om Vita Huset ännu inte har gett något besked i frågan.

Ett helt okej scenario, menar Kåre Reidar Aas.

– Men om USA:s ambassadör i Norge inte kommer, är det en skandal, säger han till tidningen.

Läs mer: Su-24-stridsflygplan attackerat

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ryska stridshelikoptrar utplånade

2026 09 08

Ukraina har slagit till mot en viktig rysk militärbas.

Ukrainska drönare har attackerat en rysk flygbas nära den ukrainska gränsen.

Två ryska stridshelikoptrar uppges ha träffats, rapporterar RBC-Ukraine.

Slog mot flygbasen

Ukraina har utfört en attack mot flygbasen Taganrog-Central i Rostovregionen, enligt uppgifter som RBC-Ukraine återger från Militarnyi.

Flygbasen ligger omkring 40 kilometer från Ukrainas statsgräns och används aktivt av den ryska militären.

– Enligt analytiker från Telegramkanalen Absolutely Reliable, som har analyserat satellitbilder från området, ska en Mi-8-helikopter ha förstörts medan en Mi-35 skadades, skriver tidningen.

Viktig rysk flygbas

På flygbasens område ligger även den 325 flygreparationsfabriken, som bland annat arbetar med reparationer av transportflygplan och komponenter till ryska Il-76-flygplan.

Attacken innebär därmed inte bara ett slag mot ryska helikopterresurser, utan riktades mot ett område med ytterligare militär infrastruktur.

Angreppet mot Taganrog kommer efter flera ukrainska attacker mot ryska mål i regionen.

För två dagar sedan attackerade Ukrainas väpnade styrkor även flygfältet i Rostov-na-Donu.

Samma dag uppges Ukrainas styrkor dessutom ha träffat Ryazans oljeraffinaderi.

Enligt uppgifterna ska de största primära raffinaderienheterna ha träffats – anläggningar som står för mer än 77 procent av raffinaderiets totala kapacitet.

Hundratals drönare mot Ryssland

Under samma kväll uppges Ukraina ha attackerat 14 ryska regioner med hundratals drönare.

– Den här gången riktades de ukrainska attackerna mot Belgorod-, Brjansk-, Volgograd-, Voronezj-, Kaluga-, Kursk-, Lipetsk-, Orjol-, Rostov-, Rjazan-, Saratov-, Tambov- och Tula-regionerna, samt Krasnodar kraj, uppgav tidningen, vid tillfället.

Moskva ska däremot inte ha varit ett mål den kvällen.

Jätteattacken är därmed en del av en serie ukrainska angrepp mot rysk militär infrastruktur och andra strategiska mål under de senaste dagarna.

Foto: Anna Zvereva RF-13489, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen