Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet.

Beslutet väcker starka reaktioner i Ryssland – och i parlamentet anklagas nu Lettland för folkmord av ryssarna.

“Folkmord”

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

– Detta är ett tydligt fall av folkmord. Det blir kallt väder, de tog de äldre och utvisade dem ur landet på grund av deras ståndpunkt, säger statsdumans talman Vjatjeslav Volodin enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Jämför med Nazityskland

Volodin jämför även det lettiska beslutet att utvisa ryssar med Nazityskland.

Han menar att de ansvariga för beslutet att deportera ryssar till slut kommer att ställas inför rätta.

– Som de som i Nazityskland dödade, förstörde, ägnade sig åt diskriminering, och folkmord, säger han.

– I slutändan mötte de hängning. Samma öde väntar dem som fattade besluten rörande de äldre, pensionärerna och våra landsmän, genom att utvisa dem från Lettland.

Läs mer: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025, uppger Kyiv Independent.

“Utmanövrerade”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått, uppger UI.

Läs mer: Rysk-kinesisk kollaps – Putinregimen bestört

Foto: By Duma.gov.ru, CC BY 4.0,

Text: Redaktionen

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen