Finansinspektionens, FI:s, chef Daniel Barr får avgå och lämna sin post i sommar. 

Det meddelar regeringen via ett pressmeddelande under torsdagen.

“Har bidragit på värdefulla sätt” 

Beslutet ska ha tagits i samråd med Barr, och kommer efter kritik mot flera av myndighetschefens beslut under hans tid på Pensionsmyndigheten.  

Närmare bestämt dess investeringar i Heimstaden Bostad.

– Att bedriva tillsyn över ett finansiellt system i ständig omvandling är en svår och viktig uppgift. Finansinspektionens uppdrag har blivit alltmer omfattande och Daniel Barr har bidragit på värdefulla sätt i rollen som generaldirektör, skriver finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i pressmeddelandet.

“Viktigt upprätthålla grundmurat förtroende” 

Regeringen beskriver vidare hur man har haft “att hantera en ovanlig situation” i ett sanktionsärende mot Pensionsmyndigheten där Barr tidigare var generaldirektör.

– Det är viktigt att myndigheten kan fokusera på sitt uppdrag och upprätthåller ett grundmurat förtroende, framhåller  Wykman. 

Nya uppdraget 

Nu ska Barr i stället bli generaldirektör i Regeringskansliet, där han enligt regeringen ska “stärka den svenska obligationsmarknadens funktionssätt”.

– Regelverken behöver utformas för tydlighet och motståndskraft. Daniel Barrs långa erfarenhet gör honom väl lämpad för denna uppgift, heter det i pressmeddelandet.

Hon tar över

Kritiken mot Barrs tid i Pensionsmyndigheten gäller dess uppmärksammade investeringar på 2,5 miljarder kronor i Heimstaden Bostad, där myndigheten för en månad sedan fick en anmärkning för bristande riskkontroll i samband med affären.

Malin Alpen tar över som vikarierande generaldirektör för FI från och med den 19 juni.

Foto: Finansinspektionen (pressfoto)

Text: Redaktionen

Den varningen kom från den tyska generallöjtnanten Alexander Sollfrank tidigare i november.

– Om man tittar på Rysslands nuvarande kapacitet och stridskraft skulle Ryssland kunna inleda en småskalig attack mot Natoterritorium redan imorgon, sade Sollfrank till Reuters vid tillfället.

Andra militära experter från Tyskland, och flera Natoländer, har uppgett att Ryssland skulle kunna vara redo att attackera försvarsalliansen inom två till fem år.

Och då finns en plan för hur Nato ska svara, uppger Wall Street Journal och oberoende The Moscow Times.

Den går under namnet “Operativ plan Tyskland” och inbegriper att 800 000 soldater från bland annat Tyskland och USA ska skickas till österut till frontlinjen.

– Målet är att förhindra krig genom att göra det klart för våra fiender att om de attackerar oss, kommer de inte att lyckas, säger en högt uppsatt tysk officer, som talar under anonymitet, till WSJ.

"Återgång till kalla krigets mentalitet"

Uppgifterna framgår i hemligstämplade dokument på över 1 200 sidor.

I materialet uppges vilka hamnar, floder, järnvägar och motorvägar som Nato skulle kunna använda för att flytta soldater och utrustning. Den behandlar även metoderna för hur förflyttningarna skulle ske säkert.

Planen beskrivs av tidningen som en “återgång till kalla krigets mentalitet”.

– Då civilsamhället och infrastrukturen förbereddes för kontinuerligt samarbete med militären, framhåller Moscow Times.

Danmark: risken har ökat

Redan idag bedriver Ryssland på flera sätt hybridkrigföring mot Europa.

Tidigare i år uppskattade FE, danska försvarets underrättelsetjänst, att risken för ett storskaligt krig i Europa har ökat.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, löd FE:s slutsats vid tillfället, enligt TV2.

Enligt den nya bedömningen kommer Ryssland sannolikt att vara mer benägna att använda militärt våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Ryssland har konsekvent förnekat att det finns planer på att attackera Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Enligt Driscoll ”producerar Ryssland fler robotar än de hinner göra av med”.

Den amerikanske toppolitikern, som varit en central del i fredsförhandlingarna, varnar för att Ryssland kan utdela ett ”knockoutslag” mot Ukraina.

– De bygger upp ett växande lager av långdistansvapen som skulle kunna ge ett knockoutslag, ska Driscoll ha sagt vid ett möte med västerländska diplomater i Kyiv förra veckan, rapporterar New York Times.

Enligt tidningens källor var Driscolls budskap tydligt: Rysslands snabba utbyggnad av sin robotarsenal gör behovet av en fredlig lösning ännu mer akut.

Ukraina bekräftar

Den ryska tillverkningen av långdistansvapen har accelererat kraftigt, enligt den ukrainska underrättelsetjänsten.

– Ryssland tillverkar årligen omkring 2 900 kryssnings- och ballistiska robotar, vilket är mer än vad de avfyrar. Det innebär att de kan lägga undan hundratals robotar, skriver Kyiv Post med hänvisning till ukrainska underrättelseuppgifter.

Försvarsexperten Fabian Hoffmann, som har en doktorand vid Oslo Nuclear Projekt, gör samma bedömning.

– Uppskjutningarna håller inte jämna steg med produktionen, säger han enligt Kyiv Post.

Enligt Hoffmann håller Ryssland på att fylla upp lagren inför framtida konflikter utanför Ukraina.

Dessutim syftar utbyggnaden till att sätta press på Ukraina, menar experten.

– Den expanderande arsenalen utgör flera hot: djupare attacker mot Ukrainas bräckliga energinät, ökat tryck på utslitna luftförsvarssystem och potentiella attacker mot andra europeiska stater.

LÄS MER:

Natos svar: 800 000 soldater på Putins tröskel 

USA ger besked om säkerhetsgarantier för Ukraina

Attack mot Ryssland – flygplats stängs 

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen