Semestern blir dyrare

2026 06 01

Nu till sommaren är det många svenskar som bokat utlandsresor eller som planerar att njuta av värmen på hemmaplan.

När sommaren är över är det många som istället riktar blickarna mot de många skidbackarna i landet.

En ny undersökning visar att skidsemestern kommer att bli dyrare framöver, rapporterar Dagens industri.

Semestern blir dyrare

Skidjätten Skistar höjer liftkortspriserna inför den kommande vintersäsongen.

Besökare vid den populära destinationen Sälen får under sportlovet 2027 ett sju procents högre pris än samma period föregående år.

Priset för en vuxen landar då på 3 126 kronor.

Inte bara Sälen

Det är inte bara vid Sälen som priserna höjs.

På destinationerna i Åre, Trysil och Hemsedal handlar det om prishöjningar uppemot 13 procent.

Även i Vemdalen höjs priserna med vad som beskrivs som “höga ensiffriga tal”.

Läs mer: Positivt besked för svenska pensionärer

Blivit allt dyrare

En undersökning från tidigare i år visar att det har blivit allt dyrare att åka på skidsemester.

I år kostar en genomsnittlig skidresa under sportlovet drygt 33 000 kronor för en familj med två vuxna och två barn, enligt jämförelsetjänsten Zmarta.

Skidresan utgör därmed över halva barnfamiljens månadsinkomst – 52 procent.

I priset ingår boende i stuga eller lägenhet, liftkort och skidhyra. 

Priserna baseras på ett snitt från fem av landets största skidorter.

Större andel

Så här lät det från Zmartas hushållsekonom i samband med att siffrorna släpptes tidigare i år:

– Samma skidsemester tar i dag en betydligt större andel av hushållets ekonomi. Lönerna har helt enkelt inte hängt med liften upp till pristoppen, sade han då.

– Sportlovet fungerar som en prisspiral. När efterfrågan toppar pressas priserna upp, och det sker oavsett var familjen bor.

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: J. Appel

Text: Redaktionen

Positivt besked för svenska pensionärer

2026 06 01

Den höga inflationen de senaste åren har bromsat de svenska pensionerna.

Men nu är trenden på väg uppåt, enligt en färsk rapport från Alecta.

– Årskullen 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, uppger pensionsbolaget. 

– I årets studie syns en särskilt stor inkomstökning för årskullen. Det förklaras delvis av att 57:orna fick en skattekompensation under just det här året.

Skattekompensation

När åldersgränsen i det allmänna pensionssystemet höjdes till 66 år 2023 fick inte personer födda 1957 ta del av det förhöjda grundavdraget.

Det gjorde att de fick betala mer skatt än andra pensionärer i samma situation.

Under 2024 kompenserades de därför på ett belopp mellan 25 000 och 35 000 kronor för de flesta personer, uppger Alecta.

Fler jobbar

Det blir allt vanligare att arbeta längre upp i åren.

Fler svenskar kombinerar pension och jobb.

– 465 000 svenskar som är 66 år och äldre har inkomster från arbete, oftast i kombination med pension. Vi kallar dem jobbonärer oavsett om det rör sig om heltidsarbete eller jobb då och då, uppger Alecta.

Över 40 procent

Bland de yngre pensionärerna, i åldrarna 66 till 70, arbetar över 40 procent av svenskarna.

För de som passerat 70 men ännu inte fyllt 76 har nästan vart fjärde pensionär inkomst från arbete.

– Andelen jobbonärer är i alla åldersgrupper de högsta sedan våra mätningar började, framhåller Alecta.

– Fler män än kvinnor är jobbonärer, men ökningen är något större bland kvinnor.

Färre fattiga

En positiv utveckling bland svenska pensionärer är att andelen äldre som lever i relativ fattigdom minskar, enligt pensionsbolaget.

Definitionen av begreppet relativ fattigdom är i detta fall hushåll med en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i Sverige.

– Ekonomiskt utsatta finns i högre utsträckning bland yngre och betydligt oftare bland ensamstående och utrikes födda, framhåller Alecta.

Foto: T. Zanon

Text: Redaktionen