Försvarsalliansen Nato befinner sig i ett skede av förändring.

Vid nästa veckas Natomöte i Haag väntas medlemsländerna komma överens om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP.

Men ett europeiskt Natoland har redan meddelat att de inte kommer att följa ett sådant beslut.

Kommer ignorera beslutet

Om Natoländerna kommer överens om att man ska lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, vill Spanien undantas från det målet.

Spanien har meddelat att man förvisso inte kommer att lägga in veto mot ett sådant beslut – men att man heller inte kommer att följa det, rapporterar Politico.

– Spanien kommer att fortsätta att uppfylla sin skyldighet under de kommande åren och decennierna och kommer att fortsätta att aktivt bidra till den europeiska säkerhetsarkitekturen. Spanien kan dock inte åta sig ett specifikt utgiftsmål i termer av BNP vid detta toppmöte, meddelar landets premiärminister Pedro Sánchez, enligt tidningen.

2025 väntas alla Natoländer leva upp till 2-procentsmålet, har generalsekreterare Mark Rutte meddelat.

Men Spanien säger alltså för egen del nej till att höja det till ett 5-procentsmål.

Kan leda till storbråk

Frågan är mycket känslig eftersom USA:s president Donald Trump har gått hårt åt medlemsländer som han anser lägger för lite pengar på det egna försvaret.

Det spanska beskedet riskerar alltså att leda till ett nytt, uppslitande storbråk inom Nato. Även om Spanien är tydliga med att man inte kommer sätta käppar i hjulen för övriga länder.

– Naturligtvis är det inte vår avsikt att begränsa andra allierades utgiftsambitioner eller att hindra resultatet av det kommande toppmötet, meddelar Sánchez, enligt tidningen.

Spanien själva kommer dock att hålla sig till ett 2-procentsmål, även om det fattas beslut om ett 5-procentsmål vid toppmötet.

Nästa veckas möte är det första stora Natomötet sedan Donald Trump återvände till presidentposten.

Trump kräver alltså att försvarsutgiftsmålet höjs till 5 procent, och generalsekreterare Mark Rutte har föreslagit en lösning som innebär att 3,5 procent av BNP ska gå till rent militära utgifter medan 1,5 procent kan satsas på sådant som cybersäkerhet och militär mobilitet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Under flera års tid har det diskuterats huruvida svenska Gripen-plan är ett alternativ för det ukrainska flygvapnet.

Istället har det krigshärjade landet fått flera stridsflygplan av typen F-16.

Nu kommer dock uppgifter om att Gripen-plan kommer att skickas till Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifter om Gripen

Det är förste biträdande försvarsminister, generallöjtnant Ivan Havryljuk, som menar att Gripen-planen är säkrade, uppger RBC Ukraine.

Enligt Havryljuk förväntas ytterligare leveranser av F-16, Mirage-plan och till och med Gripen-plan.

Han avslöjar inte exakt när eller hur många stridsflygplan Ukraina kommer att få. 

Med hans egna ord: "Ni får veta när ni ser dem på himlen”.

“Stämmer”

Havryljuk fick under en intervju frågan om Ukraina kommer att få F-16, Mirage och Gripen-plan.

Då svarade han så här:

– I praktiken nämnde du flygplanstyperna korrekt, men jag kommer inte att gå in på detaljer om när, vilka eller hur många.

Inga officiella besked har kommit från Ukraina eller Sverige gällande saken.

Läs mer: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Det är Gripen

Gripens historia började på 1970-talet med studier kring en ersättare till stridsflygplanet Viggen. 

Visionen var att få till ett enhetsflygplan för jakt-, attack- och spaningsuppdrag.

– JAS 39 Gripen var och är ett utvecklingsprojekt i teknikens framkant. Troligen är projektet det mest avancerade utvecklings-projektet hittills inom svensk industri, förklarar Försvarets materielverk.

– En stor del av arbetet innebär utveckling och tillämpning av ny teknik inom många områden.

Samlade funktioner

FMV fortsätter.

– I JAS 39 Gripen har FMV lyckats samla funktionerna för jakt, attack, spaning i ett och samma stridsflygplan, menas det.

– Resultatet har blivit ett litet, bränsleekonomiskt stridsflygplan med förenklat underhåll och hög tillgänglighet. Det medför att kostnaden för varje flygtimme och den totala livstidskostnaden blir lägre än för andra liknande flygplanssystem.

Läs mer: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Text: Redaktionen