EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

2025 12 20

EU:s skattebetalare måste betala höga kostnader.

EU tar lån för att hjälpa Ukraina att finansiera försvarskriget mot Ryssland.

De kommande åren kommer man därför att behöva betala 3 miljarder euro, runt 32 miljarder kronor om året, i ränta.

Riskerar få slut på pengar

EU-länderna har kommit överens om att ta lån på upp till 90 miljarder euro för de kommande två åren, för att säkra Ukrainas krigskassa.

Åtgärden ses som nödvändig för att förhindra att Ukraina får slut på pengar i vår.

Ukraina står inför ett budgetunderskott på 71,7 miljarder euro nästa år, rapporterar Politico.

Landet behöver därför akut hjälp för att kunna stå emot Rysslands fortsatta krigande.

EU har velat använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina – men nu har man istället tvingats göra det genom lån.

Det innebär en stor extra kostnad för EU:s skattebetalare.

Men tre europeiska länder står utanför och är inte med och finansierar lånet.

Tre länder hålls utanför

Tjeckien, Ungern och Slovakien kommer inte vara med och dela skuldbördan tillsammans med de andra 24 medlemsländerna, enligt tidningen.

Samtidigt har de tre länderna dock gått med på att inte sätta upp hindret för finansieringen.

Övriga länder kommer alltså att betala 3 miljarder euro i ränta från och med 2028.

Ukraina ska börja betala tillbaka lånet när kriget är slut, men bara på vissa villkor.

– Ukraina behöver bara betala tillbaka lånet när Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd, rapporterar tidningen.

Men eftersom det verkar osannolikt så kan EU istället tvingas ta nya lån.

Ett annat alternativ kan vara att göra ett nytt försök att nå en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar i Europa.

Det kan dock bli svårt eftersom Belgien motsätter sig en sådan lösning. En stor del av de frysta ryska tillgångarna finns i just Belgien, och det var deras motstånd som ledde till att EU-länderna kom överens om att istället ta nya lån för att stödja Ukraina.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

7 augusti 2026

UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas

2026 08 07

Friedrich Merz kan avsättas efter ett drygt år vid makten.

Tysklands förbundskansler, kristdemokraten Friedrich Merz, riskerar att avsättas.

Den tyska regeringen skakas av internt missnöje och ett opinionstapp till förmån för högerpopulistiska AfD.

Bara 13 procent nöjda

I september hålls flera viktiga förbundsstatsval i östra Tyskland, och högerpopulistiska Alternative für Deutschland, AfD har chansen att ta makten i ett förbundsland för första gången.

Bara 13 procent av tyskarna är nöjda med Merz prestation som förbundskansler, och nu diskuteras möjligheten att byta ut honom, rapporterar Politico.

Efter en regeringsombildning har Merz fått offentlig kritik, och även internt inom Merz parti CDU finns ett missnöje med förbundskanslern, enligt tidningen.

Den 6 september är det val i förbundslandet Sachsen-Anhalt, där mätningar visar att AfD kan vinna en klar majoritet.

Samtidigt ser AfD även ut att gå starkt framåt i Mecklenburg-Vorpommern och Berlin, som också håller val i september.

Inom CDU växer desperationen, vilket gör att Merz uppges sitta löst. Förbundskanslern verkar dock inte själv vara orolig.

– Jag antar att saker och ting kommer att ha lugnat ner sig lite till september, sade Merz förra veckan, efter jättebråket om en regeringsombildning.

Från stabilitet till kaos

Tyskland har tidigare setts som en symbol för stabilitet, men på senare tid har den tyska politiken blivit mer kaotisk. Mittenpartier som CDU och socialdemokratiska SPD har bildat koalition för att hålla AfD borta från makten.

– Jämfört med 1970- och 1980-talen har Tyskland upplevt relativt liten politisk stabilitet under ganska lång tid nu. Men enligt de normer som gäller i många andra europeiska länder, kan man också säga att Tyskland helt enkelt har kommit dit andra har varit länge, säger Kai Arzheimer, professor i statsvetenskap vid universitetet i Mainz, till tidningen.

Om Merz tvingas bort så anses Hendrik Wüst, ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, vara en het kandidat till posten som förbundskansler.

Det är dock långt ifrån säkert att Merz avsätts, eftersom det anses vara ett riskabelt drag.

Många inom CDU/CSU har också uttal stöd för Merz. Bland dessa finns Markus Söder, ledare för CDU:s systerparti CSU i Bayern.

– Jag är fast övertygad om att Friedrich Merz kommer att förbli förbundskansler, säger Söder, enligt tidningen.

Foto: Number 10 

Text: Redaktionen

7 augusti 2026

Tyskt jättefartyg attackerat

2026 08 07

Ett tyskt fartyg har evakuerats.

Samtliga besättningsmedlemmar har lämnat det stora lastfartyget med tyska ägare, efter att ryska drönare slagit ner.

Attacken inträffade i Svarta havet utanför ukrainska Odesa.

– Flera tekniska system slogs ut, en brand utbröt ombord på fartyget och fartyget kunde inte manövrera, rapporterar Kyiv Post.

– När besättningen evakuerades blev fartyget träffat av ytterligare en rysk drönare.

Ett till har träffats

Det 292 meter långa fartyget seglar under liberisk flagg och går under namnet Emil. Det ägs av det tyska rederiet Johann M. K. Blumenthal GmbH & Co.

– Ett andra handelsfartyg, Mera Queen som seglar under Guinea-Bissau-flagg, skadades också. Fartyget transporterade spannmål, uppger tidningen.

Hävdar militärtransport

Från ryskt håll bekräftar man attackerna mot de båda fraktfartygen utanför Ukrainas kust. Däremot hävdar Moskva samtidigt att de transporterade militär utrustning till Ukraina.

– Den har inte gett några offentligt verifierbara bevis som stöder detta påstående, framhåller tidningen.

Läs också: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Flera länder drabbade

Flera andra länder har också drabbats av de ryska attackerna i och i närheten av Ukraina.

I förra veckan attackerades en anläggning med amerikanska ägare på ukrainskt territorium, enligt The Guardian.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Bryr sig inte

Anläggningen, som totalförstördes av en rysk missil, tillhörde företaget Terminal Autonomy som är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot tillgångar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

Läs mer: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: P. Steiner

Text: Redaktionen