EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

2025 12 20

EU:s skattebetalare måste betala höga kostnader.

EU tar lån för att hjälpa Ukraina att finansiera försvarskriget mot Ryssland.

De kommande åren kommer man därför att behöva betala 3 miljarder euro, runt 32 miljarder kronor om året, i ränta.

Riskerar få slut på pengar

EU-länderna har kommit överens om att ta lån på upp till 90 miljarder euro för de kommande två åren, för att säkra Ukrainas krigskassa.

Åtgärden ses som nödvändig för att förhindra att Ukraina får slut på pengar i vår.

Ukraina står inför ett budgetunderskott på 71,7 miljarder euro nästa år, rapporterar Politico.

Landet behöver därför akut hjälp för att kunna stå emot Rysslands fortsatta krigande.

EU har velat använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina – men nu har man istället tvingats göra det genom lån.

Det innebär en stor extra kostnad för EU:s skattebetalare.

Men tre europeiska länder står utanför och är inte med och finansierar lånet.

Tre länder hålls utanför

Tjeckien, Ungern och Slovakien kommer inte vara med och dela skuldbördan tillsammans med de andra 24 medlemsländerna, enligt tidningen.

Samtidigt har de tre länderna dock gått med på att inte sätta upp hindret för finansieringen.

Övriga länder kommer alltså att betala 3 miljarder euro i ränta från och med 2028.

Ukraina ska börja betala tillbaka lånet när kriget är slut, men bara på vissa villkor.

– Ukraina behöver bara betala tillbaka lånet när Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd, rapporterar tidningen.

Men eftersom det verkar osannolikt så kan EU istället tvingas ta nya lån.

Ett annat alternativ kan vara att göra ett nytt försök att nå en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar i Europa.

Det kan dock bli svårt eftersom Belgien motsätter sig en sådan lösning. En stor del av de frysta ryska tillgångarna finns i just Belgien, och det var deras motstånd som ledde till att EU-länderna kom överens om att istället ta nya lån för att stödja Ukraina.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

8 jun 2026

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

8 juni 2026

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen