Det politiska och ekonomiska läget i världen är redan nu allvarligt.

Men ekonomer varnar för en stor chock som riskerar att drabba bland annat USA och dess ekonomi.

Risk för ”flera chocker”

Om konflikten mellan Israel och Iran utvecklas till ett fullskaligt krig, riskerar bland annat USA:s befolkning en rejäl ekonomisk smäll, rapporterar CNN.

Fed-chefen Jerome Powell har varnat för det men samtidigt tonat ned risken.

Men andra ekonomer tror att USA kan drabbas stenhårt om oron i Mellanöstern fortsätter, bland annat på grund av en stark påverkan på oljepriset.

Storbanken JPMorgans ekonomer tillhör dem som nyligen varnat för att situationen kan bli väldigt allvarlig.

– Den amerikanska och globala ekonomin kommer att absorbera flera chocker i år, menar storbanken, enligt kanalen.

JPMorgan pekar specifikt ut krig i Mellanöstern som en allvarlig riskfaktor för amerikansk – och global – ekonomi.

Iran hotar

Risken för en chock i den amerikanska ekonomin anses vara särskilt stor om Hormuzsundet vid Iran skulle stängas, enligt kanalen.

Iran har hotat med att sundet kan komma att stängas.

Det skulle leda till kraftigt höjda energikostnader, eftersom det skulle störa transporterna av olja och gas.

Den amerikanska energimyndigheten ING har beskrivit sundet som ”en av världens viktigaste oljeknutpunkter”, enligt kanalen.

– Det finns mycket få alternativ för att flytta olja ut ur sundet om det stängs, uppger myndigheten EIA.

Oroligt på 70-talet

Under 70-talet ledde oroligheter i Mellanöstern till svåra utmaningar för bland annat amerikansk ekonomi.

Fed-chefen Jerome Powell tror inte att det kommer att ske denna gång.

– Dessa saker tenderar i allmänhet inte att ha bestående effekter på inflationen, även om de naturligtvis hade det på 1970-talet, som känt är, eftersom man hade en serie mycket, mycket stora chocker, säger Powell, enligt kanalen.

Men andra ekonomer är alltså mer oroliga. Inte minst med tanke på att det även finns andra orosmoln på himlen, som det pågående handelskriget mellan USA och omvärlden.

Foto: D. Starkey

Text: Redaktionen

I dag låter det dock annorlunda från den ryska regimen.

Landets minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov, framhåller att Ryssland är på väg in i en recession – det vill säga en längre period där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

Sammanfattningsvis är Ryssland på väg mot betydligt svårare ekonomiska tider, enligt Reshetnikov.

– Baserat på nuvarande uppfattningar och indikatorer inom näringslivet är vi redan, som jag ser det, på väg att gå in i en recession. Vi står på gränsen, säger ministern under en pressträff vid Sankt Petersburgs årliga ekonomiska forum, SPIEF.

Väst nobbar

Rysslands årliga ekonomiska forum i Sankt Petersburg anordnas varje år. Affärsevenemanget lockar företag från olika delar av världen.

De senaste åren har dock evenemangets status bleknat på grund av den minskade närvaron av västerländska företagsledare, investerare och tjänstemän, rapporterar Moscow Times.

Talibanerna på plats 

Omkring 20 000 gäster från 140 länder väntas delta i årets upplaga av SPIEF.

Bland de 50 länder som skickar regeringsrepresentanter finns Kina, Vietnam, Irak, Saudiarabien, Centralafrikanska republiken och Burkina Faso.

Noterbart är också att en delegation från Talibanregimen i Afghanistan kommer att närvara.

Del av Putins vision om ny världsordning

Huvudfokuset under årets ekonomiska forum är att ”lägga grunden för ekonomisk tillväxt i en multipolär värld", rapporterar Moscow Times.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han flera gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” – en värld där makten är fördelad mellan flera stormakter och västvärlden (USA) inte längre är den dominerande aktören.

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council Atlantic Council bedömer att Putins drömvision skulle definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto:  N. Karimov

Text: Redaktionen

Relationen mellan USA:s president Donald Trump och många av Natos övriga medlemsländer har inte varit den bästa.

Men nu kommer besked om en avgörande vändpunkt för Nato, som Trump lär se som goda nyheter.

”Fantastiska nyheter”

Donald Trump har krävt att Natos medlemsländer ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och lägga mer pengar på det egna försvaret.

Nu kommer beskedet att medlemsländerna verkar ha tagit ett viktigt steg på vägen, rapporterar Kyiv Independent.

Alla Natos 32 medlemsländer förväntas nå målet att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter under 2025, meddelar försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det här är verkligen fantastiska nyheter, säger Mark Rutte.

Beskedet kommer efter att de två sista länderna som släpade efter, Kanada och Portugal, meddelat att de kommer att leva upp till kravet.

– Att ni beslutat att få Kanada att nå 2 procent av utgifterna för Nato i år är verkligen fantastiskt, sade Rutte till Kanadas premiärminister Mark Carney i samband med G7-mötet, enligt tidningen.

Skarpa krav från Trump

Det är ett viktigt skifte för försvarsalliansen. Donald Trump har varit rasande över att många länder inte lever upp till kraven när det gäller försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Nu har alltså en viktig milstolpe nåtts för försvarsalliansen.

Det är dock osannolikt att Trump nöjer sig med det. Trump har tidigare sagt att kravet på försvarsutgifter behöver höjas rejält, och varit inne på att 5 procent av BNP vore ett eftersträvansvärt mål.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att målet bör höjas till 5 procent av BNP.

Under 2024 var det bara 23 av Natos medlemsländer som levde upp till 2-procentsmålet, enligt tidningen.

Polen var det land som lade störst andel av BNP på försvaret, 4,12 procent. Tvåa kom Estland med 3,43 procent, och trea USA som landade på 3,38 procent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen