USA:s attack mot Venezuela och tillfångatagande av diktatorn Nicolás Maduro har väckt stort uppseende på lördagen.

Aktionen kan uppfattas som en seger för Trump – men den kan också vändas till en katastrof för den amerikanska presidenten, menar analytiker.

”Kaos och kollaps”

Attacken mot Venezuela väcker i sig ingen större förvåning med tanke på den senaste tidens signaler.

Men tillfångatagandet av Maduro är desto mer överraskande.

Vad som händer härnäst blir avgörande, och om det blir kaos i Venezuela riskerar Trump ett rejält bakslag, menar CNN:s Paton Walsh i en analys.

– Maduros avgång är en seger för Trump, men kaos eller kollaps efter honom skulle vara en kaskadförlust. Planen för "vad som händer härnäst" är viktigare än den häpnadsväckande uppvisningen av amerikansk makt över Caracas himmel tidigt på lördagsmorgonen, skriver Walsh i analysen.

Andra varnar för att Trump-administrationens agerande i Venezuela kan leda till ”betydande geopolitiska motreaktioner”.

Risk för kraftfulla motreaktioner

USA-korrespondenten David Blevins påpekar att tillfångatagandet av Maduro kan få en rad andra regimer att reagera starkt.

– Markattacker verkade oundvikliga, men tillfångatagandet av Maduro tar detta till en ny nivå och riskerar geopolitiska motreaktioner, skriver han i en analys för Sky News.

Såväl Vladimir Putins Ryssland som Kina och Iran har uttryckt solidaritet med Maduro och hans regim, konstaterar korrespondenten.

Det finns emellertid en möjlighet att USA har förhandlat med dessa länder bakom kulisserna, enligt Blevins.

Rysslands utrikesdepartement har dock officiellt fördömt det amerikanska agerandet.

– De förevändningar som anförs för att rättfärdiga dessa handlingar är ohållbara, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kan få MAGA emot sig

USA:s aktion mot Maduro och Venezuela riskerar att leda till nya svårigheter för Trump, också på hemmaplan, enligt analysen.

Många inom Trumps egen MAGA-rörelse motsätter sig amerikansk inblandning i andra länders angelägenheter.

– Donald Trump blev omvald på en "America First"-plattform och hans MAGA-bas har splittrats av hans fokus på utrikesfrågor, konstaterar David Blevins.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

President Trump ser ut att stå inför en tuff fortsättning på 2026.

I november är det mellanårsval, och siffror visar att stödet för Trump når rekordlåga nivåer.

Rejäla bakslag för Trump

Flera undersökningar om huruvida amerikaner godkänner eller underkänner Trumps insats som president, visar att han står inför bottensiffror, rapporterar Newsweek.

Fyra stora nationella opinionsundersökningar visar att Trumps så kallade ”godkänanndenivå” ligger på minus – med mycket god marginal.

Undersökningarna har genomförts mellan början av januari och början av februari, och visar att Trump når sin lägsta nivå under sin andra mandatperiod. Presidenten slår rekord, i negativ bemärkelse.

– Slutsatsen är denna: Donald Trump sätter nya rekord för sig själv i sin andra mandatperiod, sätter nya rekord för sig själv jämfört med var han var vid denna tidpunkt i första mandatperioden, säger CNN:s chefsanalytiker Harry Enten, enligt tidningen.

En av undersökningarna är från AP-NORC, och visar att Trumps nettogodkännande (skillnaden mellan andel som godkänner hans insats och andelen som underkänner den) landar på -26.

”Var är golvet för Trump?”

Samtidigt hamnar Trump på -22 i en undersökning från NBC News Decision Desk.

En annan mätning från Quinnipiac University visar att Trump godkänns av 37 procent men ogillas av 56 procent, vilket ger en nettonegativ siffra på 19 procentenheter, rapporterar tidningen. Det är en försämring jämfört med oktober och januari, då nettobetyget låg på -14.

Dessutom visar en undersökning från Yahoo News/YouGov att Trump hamnar på -20 i nettogodkännande.

De negativa beskeden radar upp sig för Trump inför mellanårsvalet i november.

– Var är golvet för Donald Trump? Jag är inte säker på att det finns någon bottennivå, för om det finns en, så har Donald Trump, åtminstone under mandatperiod nummer två, just fallit igenom den till en annan låg nivå, säger Harry Enten, enligt tidningen.

Avfärdas av Vita huset

Vita huset har dock avfärdat rapporterna om negativa opinionssiffror.

– Den slutgiltiga opinionsundersökningen var den 5 november 2024, när nästan 80 miljoner amerikaner överväldigande valde president Trump för att leverera på sin populära och förnuftiga agenda. Presidenten har redan gjort historiska framsteg, inte bara i Amerika utan över hela världen, har Vita husets talesperson Davis Ingle tidigare kommenterat, enligt tidningen.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Samtidigt som fredssamtalen står och stampar fortsätter Ryssland och Ukraina att attackera varandra.

Under natten till torsdagen har Ukraina genomfört en större attack mot Ryssland där såväl drönare som missiler har slagit ner på ryskt territorium.

Ukraina har bland annat träffat en oljedepå i ryska Pskov oblast – vilket lett till en kraftig brand, rapporterar Kyiv Independent.

Drönare och missiler

Explosioner och bränder rapporterades under natten vid en oljedepå i staden Velikije Luki i Pskov-regionen i nordvästra Ryssland.

Filmklipp på den kraftiga branden sprids nu på sociala medier.

Det ska vara ukrainska drönare som slagit ner i oljedepån i Pskov – som ligger nära gränsen till Estland.

Även missiler

Ukraina har även skickat missiler mot ryskt territorium under natten.

Det är gränsstaden Belgorod som har träffats.

– Tyvärr har ännu en omfattande missilattack genomförts mot energianläggningar i staden Belgorod, säger guvernör Vyacheslav Gladkov.

– Det finns omfattande skador. Vi kan se att det råder en partiell förlust av el och värme, så vi utreder för närvarande situationen.

Det framgår inte vilken typ av missil det var som användes – men Ukraina har på sistone använt de egenproducerade Flamingo-missilerna flera gånger mot ryska måltavlor.

Läs mer: Nigeria varnar sina invånare för Ryssland

Senaste nytt

Samtidigt kommer rapporter om att Ryssland inte nöjer sig med territoriella eftergifter från Ukraina – utan kräver även ukrainskt avståndstagande från Nato.

– Dessa ultimatum syftar också till att tvinga väst att backa från sin “öppna dörr”-politik, utesluta en utvidgning österut och överge samarbeten på Natos östra flank, inklusive Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Inga konkreta framsteg

Trots den senaste tidens fredssamtal mellan ryska, amerikanska och ukrainska representanter i Abu Dhabi och Schweiz har parterna inte lyckats få till några framsteg.

Annat än enstaka fångväxlingar är det inte mycket som pekar på framgångsrikt samarbete.

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ, CC BY 4.0

Text: Redaktionen