Danmark i hemligt toppmöte – ”vad är plan B?”

2025 12 11

USA och Ryssland förhandlar om Ukrainas framtid bakom stängda dörrar.

Samtidigt pågår samtal mellan Europas toppolitiker om de konsekvenser som förhandlingarna kan leda till.

Samtalen är under sträng sekretess. Men nu har uppgifter om mötena läckt ut, rapporterar DR och Der Spiegel.

I mötesprotokoll framgår att Danmarks statsminister Mette Frederiksen utmanar sina europeiska kollegor. Det avslöjas också att hon med stor oro följer utvecklingen mellan USA och Ryssland.

– I nuläget har vi inte uppnått några resultat gällande säkerhetsgarantier. Det pågår direkta diskussioner mellan USA och Ryssland utan vår närvaro. Vad är vår plan B? säger Mette Frederiksen enligt mötesanteckningarna, uppger DR.

"Jag håller inte med"

Det aktuella mötet ska ha ägt rum den 1 december. Flera tunga europeiska namn närvarade. Bland annat diskuterades om Europa är redo att acceptera “många kompromisser” i samband med en eventuell fredsplan.

– Jag håller inte med om det, ska Mette Frederiksen ha sagt.

– Vad gör vi om USA kommer tillbaka och säger att de har en överenskommelse med Ryssland, och vad gör vi om Volodymyr (Zelenskyj, Ukrainas president) inte kan acceptera detta – och vi inte kan det heller?

Macron gav stöd direkt

Enligt den danska kanalen ska Frankrikes Emmanuel Macron omedelbart ha gett Frederiksen sitt stöd.

– Det är rätt fråga att ställa, ska den franska ledaren ha sagt.

Enligt Rasmus Brun Pedersen, docent i internationell politik vid Aarhus universitet, vittnar uttalanden i det läckta protokollet att Europa befinner sig i “en helt extraordinär situation”.

– Protokollen visar tydligt att europeiska ledare nu ser ett USA som står närmare ryska positioner, och att europeiska länder är motståndare, säger han till DR.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

Senaten har redan godkänt det – nu rör sig representanthuset mot ett enormt sanktionspaket.

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna.

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster.

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

2026 09 17

Norges tidigare centralbankschef varnar för en global finanskris.

Anledningen är att långräntorna i USA har skenat, vilket leder till att landets skuldberg växer allt mer.

Den tidigare norske centralbankchefen, Øystein Olsen, varnar nu för konsekvenserna, när det den amerikanska tioårsräntan närmar sig 5 procent.

– Om det sker får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det är det som är den stora oron, säger han, rapporterar det norska affärsmagasinet Finansavisen.

Grundmur i systemet

USA:s statsfinanser är ansträngda. Den ökande räntan gör att pressen växer ännu mer och runt 14 procent av statens utgifter går nu till räntebetalningar.

Det är framför allt de amerikanska statsobligationerna som oroar den tidigare norske centralbankschefen.

– Amerikanska statsobligationer är grundmuren i ett stort, globalt finansiellt system. För Oljefonden och andra länder med stora överskott är amerikanska statsobligationer traditionellt det säkra kortet, säger Øystein Olsen enligt affärsmagasinet.

– Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som kan komma i spel, vilket i så fall skulle vara mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Finanskris

För snart 20 år sedan utlöstes en av de värsta finanskriserna världen hittills sett.

– I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen, uppger Riksbanken.

Oron växer

Finanskrisen 2008 föregicks av en snabb framväxt av privata kreditfonder, det vill säga aktörer som utanför banksystemet lånar ut pengar till företag som är för riskabla för att få fördelaktiga lån från vanliga banker.

I våras kom varningar från flera experter, bland annat Riksbanken, för att fenomenet kan leda till en ny finanskris, rapporterade SvD.

– Private credit är ett växande fenomen globalt och framför allt i USA som man måste fortsätta bevaka noga eftersom det finns kopplingar från de här fonderna in i det finansiella systemet och framför allt till bankerna, sade Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, till tidningen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen