CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent

2025 03 25

En mindre uppmärksammad skatt har ökat kraftigt. 

Det rör sig om den så kallade elektronikskatten, som även kallas kemikalieskatten.

Enligt branschorganisationen Applia har skatten fördubblats sedan 2017.

Under fjolåret fortsatte elektronikskatten dessutom uppåt.

– Under 2024 ökade skatteuttaget med drygt 21 procent och uppgick till 2,4 miljarder kronor, trots att försäljningen av vitvaror och hemelektronik minskade med cirka 7 procent, framhåller organisationen.

Applia uppger att den kraftiga ökningen framför allt beror på två faktorer:

- En årlig indexhöjning av skattesatserna med 9,31 procent

- Slopandet av avdragsrätt för reaktivt tillsatt flamskyddsmedel från och med juli 2023

Nytt beslut

Den 1 juli 2023 ändrade regeringen riktlinjerna för elektronikskatten. För att kunna göra avdrag på skatten måste produkten inte innehålla någon brom-, klor- eller fosforförening.

Men eftersom utbyte av grundämnena inte är möjligt innebär skattens nya utformning att i princip alla vitvaror blir 100 procent beskattade utan avdragsmöjlighet.

– Exempelvis belastas en tvättmaskin med nästan 700 kronor i extra kostnad på grund av skatten, vilket gör den inflationsdrivande och fördyrande för hushållen, skriver Applia som anser att skatten är ineffektiv och saknar faktisk miljönytta.

Enligt organisationen betalar Sveriges konsumenter hundratals miljoner i onödan för en skatt som inte leder till miljövänligare produkter.

– Elektronikskatten är ett dyrt och ineffektivt styrmedel som fördyrar energieffektiva produkter utan att skapa några miljöfördelar. Vi uppmanar regeringen att slopa skatten och istället satsa på riktade miljöåtgärder som verkligen gör skillnad, säger Kent Oderud, rapportförfattare och ordförande för Applia i Sverige.

Fakta elektronikskatten (kemikalieskatten)

- Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 12,33 kronor per kilo för vitvaror och 179,38 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 548,21 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt.

- Det finns möjlighet att göra avdrag på skatten om vissa delar av varan inte innehåller någon brom-, klor- eller fosforförening. Avdraget är 50 procent alternativt 95 procent av skattebeloppet beroende på bland annat vilken förening som varan inte innehåller.

Källa: Skatteverket

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Trumps bisarra önskan till Stoltenberg – ringde helt oväntat

2025 08 15

Norges finansminister Jens Stoltenberg fick ett minst sagt oväntat samtal.

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Ryska regeringen kallar till krismöte

2025 08 12

Rysslands regering blixtinkallar till krismöte.

Ryssland står inför en rad ekonomiska utmaningar.

Det senaste är att priset på bensin har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Nu blixtinkallar den ryska regeringen till krismöte med ledande oljebolag i landet, rapporterar Kyiv Independent.

Därför ökar priserna

Åtgärden kommer efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Krismöte

Den ryska regeringen kommer nu att sammankalla ett krismöte med de största oljebolagen torsdagen den 14 augusti för att diskutera de kraftigt stigande bränslepriserna. 

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak, som ansvarar för energipolitiken, kommer att leda samtalen.

Nya attacker

Senast i söndags attackerade Ukraina ryska oljeraffinaderier.

Bland de raffinaderier som träffades finns Saratov, som ägs av Rysslands största oljeproducent Rosneft.

Raffinaderiet i Saratov träffades av ukrainska drönare under natten till söndagen den 10 augusti, vilket orsakade bränder och en enorm rökpelare.

På flera platser

Saratov-raffinaderiet ligger i Volga-regionen, cirka 500 kilometer från den ukrainska gränsen, och har en beräknad bearbetningskapacitet på cirka 140 000 fat råolja per dag.

Förra veckan halverade anläggningen i Ryazan, som bearbetar 13,7 miljoner ton råolja per år och också drivs av Rosneft, sin raffinaderikapacitet efter en ukrainsk drönarattack den andra augusti.

Ukraina har i dagarna även attackerat raffinaderier i bland annat Krasnodar och Komirepubliken.

Kremls försäljning av olja och naturgas är som bekant en av ryska statens största inkomstkällor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen