Butikskedjan expanderar – öppnar nytt varuhus i morgon

2025 05 27

Jula öppnar nytt.

Den väletablerade butikskedjan fortsätter att expandera i Sverige.

I morgon onsdag öppnar Jula en ny butik i Landskrona.

Därmed har kedjan nått upp i totalt 72 svenska varuhus.

Öppnar nytt

Den 28 maj slår Jula upp portarna till ett nytt varuhus i Landskrona.

– Skåneregionen är viktig för oss. Både vi och våra kunder har sett fram emot detta och nu är invigningsdagen äntligen här, säger Freddy Johansson, Country Operations Manager för Jula Sverige.

2 400 kvadratmeter

Det nya Julavaruhuset i Landskrona blir en viktig del av det “expansiva och attraktiva” handelsområdet Infarten.

Varuhuset blir cirka 2 400 kvadratmeter stort med ett sortiment på cirka 15 000 artiklar.

– Expansion är viktigt för Jula och vår etablering har varit efterfrågad i området en tid, fortsätter Johansson.

– Att vi fortsätter att etablera varuhus och utvecklar vårt erbjudande visar på en styrka i Julas organisation och erbjudande. Det är tydligt att vårt koncept och våra produkter är populära.

Läs mer: Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

72 butiker i Sverige

Butiken i Landskrona blir Julas 72:a varuhus i Sverige.

Kedjan har även 43 i Norge, 24 i Polen och 9 i Finland.

Hela koncernen har cirka 4 500 anställda och 2024 omsatte koncernen drygt 11,5 miljarder kronor.

Går mot strömmen

I och med nyöppningen går Jula mot strömmen under en tid då Sveriges och Europas ekonomi går knackigt.

Under de senaste åren har många svenska företag i olika branscher gått i konkurs på grund av de utmanande ekonomiska förutsättningarna.

Näringslivet riktar fortsatt blickarna mot Riksbanken – som vid det senaste mötet beslutade att hålla kvar styrräntan på 2,25 procent.

Argument för en sänkning vid nästa möte är att inflationshotet inte är lika stort som tidigare – och att konjunkturen är i behov av lite bränsle.

Samtidigt råder ekonomiska osäkerheter – som bland annat kopplas till krigen i Gaza och Ukraina – men även de amerikanska tullar som har aviserats av president Donald Trump.

Riksbankens nästa penningpolitiska besked kommer den 18 juni.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen