Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

2025 05 27

Sportvaruhuskedjan XXL får ett nödlån.

Den nordiska varuhuskedjan XXL befinner sig i en svår sits.

Kedjan är i stort behov av nytt kapital – och uppges nu få nödlån för att klara av situationen.

De har varit tvungna att prata med bolagets största ägare och banker om finansiell hjälp för att undvika att bryta mot lånevillkoren, rapporterar norska Dagens Naeringsliv.

200 miljoner

Storägaren Frasers Group erbjuder nu XXL ett brygglån på 200 miljoner norska kronor för att XXL ska kunna undvika betalningsinställelse på andra skulder.

Som ett alternativ till brygglånet kan Frasers erbjuda sig att ställa säkerhet och garanti för ett liknande kortfristigt brygglån från XXL:s banker.

Dessutom överväger XXL en riktad emission för att återbetala lån.

Emissionen kommer att uppgå till mellan 160 och upp till 200 miljoner norska kronor.

Bränner pengar

För drygt en månad sedan presenterade XXL sin tionde kvartalsrapport i rad med förlust.

Resultatet före skatt blev minus 281 miljoner.

En förväntad skatteåterbäring på 5,2 miljoner schweizerfranc har dessutom uteblivit. Skatteåterbäringen från de schweiziska myndigheterna förväntades i maj, enligt XXL:s ledning.

Det motsvarar knappt 64 miljoner norska kronor med dagens växelkurs, uppger DN.No.

Det är XXL

Sedan öppnandet av kedjans första varuhus 2001 har det blivit så många som 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland.

XXL är också Nordens största sportbutik på nätet.

Kedjan har ungefär 4 500 medarbetare.

Grundades 2000

XXL grundades år 2000 av Øivind Tidemandsen och det första varuhuset öppnade 2001, i NAF-huset i centrala Oslo.

Idag har XXL 39 varuhus i Norge, 30 varuhus i Sverige och 16 varuhus i Finland. Totalt 85 varuhus.

– XXL har två centrallager. Ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige. Dessa stödjer både varuhusen och nätbutiken, förklarar kedjan.

– Samtidigt har XXL också byggt upp en position som den största sportkedjan på nätet i Norden.

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen

Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

2026 06 12

Ukraina har lyckats med en fullträff.

Ukraina bekräftar en attack mot Armiansk-bron på ockuperade Krym.

Anfallet har slagit ut dussintals ryska militärfordon och satt en viktig försörjningsled ur spel, rapporterar Kyiv Independent.

Viktig bro träffad

Ukraina har genomfört en attack mot den strategiskt viktiga Armiansk-bron som förbinder Krymhalvön med det ryskockuperade fastlandet.

Enligt det ukrainska 1:a separata stormregementet ”Da Vinci” förstördes omkring 50 militärfordon i anfallet.

– Fiendens viktiga logistiska rutt är helt paralyserad, uppger regementet i samband med bekräftelsen av attacken.

Fordonen som träffades uppges ha varit lastade med ammunition och bränsle avsedda för ryska styrkor vid fronten i Zaporizjzja-regionen.

Flera attacker mot logistik

Samtidigt har flera explosioner rapporterats på ockuperade Krym under natten, där även andra broar och transportleder ska ha träffats.

Lokala ryskinstallerade myndigheter bekräftar skador på flera vägar och broar i området.

Det verkar som att det inte finns några hela broar kvar på landvägarna till halvön,” skrev Telegramkanalen Crimean Wind i ett inlägg.

Strategi att isolera Krym

Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system är målet att successivt slå ut viktiga försörjningsvägar.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger den ukrainska befälhavaren Robert Brovdi till Reuters.

Han uppger även att ryska transporter längs viktiga vägar till halvön har minskat kraftigt efter upprepade ukrainska attacker.

Ukrainska militära källor hävdar att rysk militär trafik på en av huvudvägarna till Krym har minskat med över 70 procent de senaste veckorna.

Enligt uppgifter är syftet med attackerna att försvåra transporten av bränsle, vapen och förstärkningar till ryska trupper i de ockuperade områdena.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

2026 06 12

Ukraina väntas presentera en ny plan för allierade.

Under den senaste tiden har Ukraina genom framgångsrika motattacker och långdistansanfall med drönare och missiler satt ordentligt tryck på Ryssland.

Stödet från det krigshärjade landets allierade – som Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien – är alltjämt av stor vikt.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina väntas presentera en ny finansiell plan “för att få Ryssland att brinna”, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainas plan

Ukraina har vad som beskrivs som en “tillfällig fördel på slagfältet gentemot Ryssland”.

Men för att Kyiv ska fortsätta kunna trycka på så krävs mer pengar.

Nu väntas landet begära 20 miljarder dollar – motsvarande drygt 188 miljarder svenska kronor – i militärt stöd från sina allierade, “för att få Ryssland att brinna”.

“Behöver finansiering”

Begäran kommer enligt uppgifter att officiellt begäras vid nästa möte i Ukrainas försvarskontaktgrupp, även känt som Ramsteinformatet, den 18 juni.

– Alla ser att Ryssland brinner, och vi vill att det ska brinna ännu mer, men vi behöver finansiering för att göra det. Möjlighetsfönstret tenderar att stängas. Ryssland är snabbt och innovativt, säger en ukrainsk försvarstjänsteman.

Försvarsminister Mykhailo Fedorov ska redan ha diskuterat planen med Norge, Sverige, Tyskland och Kanada.

Läs mer: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Stöd från USA?

USA har som bekant intagit en mer neutral roll under Donald Trumps administration.

Men på vissa håll i den amerikanska kongressen är stödet för Ukraina alltjämt stort.

USA:s senats försvarsutskott röstade på torsdagen för att förlänga USA:s bistånd till Ukraina och öka finansieringen till 750 miljoner dollar som en del av 2027 års National Defense Authorization Act, uppger Kyiv Independent.

Tillåter köp

Sedan Trump tog över som president har han inte skeppat några stödpaket till Ukraina under presidentens mandat att donera militär utrustning direkt från Pentagon.

Istället har han tillåtit Natoländer att köpa amerikanska vapen för att sedan donera dessa till Ukraina.

Detta under den så kallade Prioritized Ukraine Requirements List.

Foto: V. Razom resp A. Voznenko

Text: Redaktionen