Varuhuskedja i kris – har 85 butiker i Norden

2025 05 27

Sportvaruhuskedjan XXL får ett nödlån.

Den nordiska varuhuskedjan XXL befinner sig i en svår sits.

Kedjan är i stort behov av nytt kapital – och uppges nu få nödlån för att klara av situationen.

De har varit tvungna att prata med bolagets största ägare och banker om finansiell hjälp för att undvika att bryta mot lånevillkoren, rapporterar norska Dagens Naeringsliv.

200 miljoner

Storägaren Frasers Group erbjuder nu XXL ett brygglån på 200 miljoner norska kronor för att XXL ska kunna undvika betalningsinställelse på andra skulder. 

Som ett alternativ till brygglånet kan Frasers erbjuda sig att ställa säkerhet och garanti för ett liknande kortfristigt brygglån från XXL:s banker.

Dessutom överväger XXL en riktad emission för att återbetala lån. 

Emissionen kommer att uppgå till mellan 160 och upp till 200 miljoner norska kronor.

Bränner pengar

För drygt en månad sedan presenterade XXL sin tionde kvartalsrapport i rad med förlust. 

Resultatet före skatt blev minus 281 miljoner.

En förväntad skatteåterbäring på 5,2 miljoner schweizerfranc har dessutom uteblivit. Skatteåterbäringen från de schweiziska myndigheterna förväntades i maj, enligt XXL:s ledning. 

Det motsvarar knappt 64 miljoner norska kronor med dagens växelkurs, uppger DN.No.

Det är XXL

Sedan öppnandet av kedjans första varuhus 2001 har det blivit så många som 85 varuhus i Norge, Sverige och Finland. 

XXL är också Nordens största sportbutik på nätet.

Kedjan har ungefär 4 500 medarbetare.

Grundades 2000

XXL grundades år 2000 av Øivind Tidemandsen och det första varuhuset öppnade 2001, i NAF-huset i centrala Oslo.

Idag har XXL 39 varuhus i Norge, 30 varuhus i Sverige och 16 varuhus i Finland. Totalt 85 varuhus.

– XXL har två centrallager. Ett i Nordkisa i Norge och ett i Örebro i Sverige. Dessa stödjer både varuhusen och nätbutiken, förklarar kedjan.

– Samtidigt har XXL också byggt upp en position som den största sportkedjan på nätet i Norden.

Foto: Viktor Milonjić XXL

Text: Redaktionen

2 juli 2026

UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

2026 07 02

Diktatorn uppges överväga tre sinsemellan väldigt olika alternativ.

Vladimir Putin är hårt pressad av motgångar på slagfältet, ukrainska attacker i Ryssland, tunga ekonomiska problem och ett växande internt missnöje.

Nu uppges diktatorn överväga extrema åtgärder, och Ukraina menar att det bara finns ett sätt att stoppa honom.

Avsluta kriget – eller attackera väst

Andriy Kovalenko, chef för Ukrainas center för att motverka desinformation, menar att Putin överväger tre utvägar ur Rysslands pressade situation:

Det första alternativet är att avsluta kriget.

Det andra är att tillkännage en ny mobilisering.

Och det tredje alternativet är att dra in Nato i en direkt konfrontation genom flyganfall, rapporterar RBC-Ukraine.

Delar av den ryska eliten vill se ett eldupphör, men de mest inflytelserika vill att kriget ska fortsätta, enligt Kovalenko.

De delar av den ryska eliten som vill få ett slut på kriget, måste helt enkelt försöka få bort Putin, menar han.

– Det utesluts inte att ryska eliter måste lösa ”Putinfrågan” för att få slut på denna militära galenskap, som den självutnämnde ryske ledaren för närvarande inte vill stoppa, säger Andriy Kovalenko, enligt tidningen.

I övrigt finns det bara ett sätt att stoppa Ryssland, menar han.

Diplomati som bara grundar sig på förnuftsargument och hänvisningar till internationell rätt kommer inte att fungera.

”Parallella verkligheter kolliderar”

Ryssland kan bara tvingas till fred genom militär styrka, understryker han.

– Diplomati utan tvång, baserat på logiska argument och hänvisningar till internationell rätt, har använts sedan 2014. Och ingen sida som fört dialog med Putin från en logisk position har lyckats, eftersom två parallella verkligheter kolliderar i sådan diplomati, säger Andriy Kovalenko.

Endast diplomati som grundar sig på våld kan ”föra den ryska verkligheten närmare verkligheten”, menar han.

Putin är alltså hårt pressad just nu, och på senare tid har det kommit en rad rapporterar om att missnöjet växer i Ryssland – bland annat till följd av en sviktande ekonomi och att kriget blir mer synligt och märkbart i vanliga ryssars vardag.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

2 juli 2026

Kritisk vändpunkt i kriget – Nato kan agera

2026 07 02

Ukrainakriget uppges vara inne i en avgörande fas.

Ryssland är hårt pressat och Ukraina har momentum.

Nästa steg kan bli avgörande – och Nato kan agera direkt för att påverka utgången.

”Vårt gemensamma ansvar”

Kriget närmar sig en kritisk vändpunkt, menar Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Kriget har gått in i en ”potentiellt avgörande fas”, och om väst agerar nu så kan man forma krigets förlopp, säger han till Der Spiegel.

Och Nato uppges vara redo att hjälpa Ukraina ytterligare, i hopp om att ett pressat Ryssland till slut ska tvingas till förhandlingsbordet.

Medlemsländerna diskuterar en fond på 40 miljarder euro för Ukraina, som förväntas godkännas vid det kommande toppmötet.

– Ukraina behöver pengar för att producera vapen och för att försvara sig mot Ryssland. Jag ser det som vårt gemensamma ansvar att inte ge upp, säger Pistorius, rapporterar Kyiv Post.

Tyskland väntas själva bidra med 12 miljarder till fonden.

Pistorius uttalande är också i linje med vad Ukrainas försvarsminister Mykhailo Fedorov nyligen sagt.

”Hjälp för att slutföra arbetet”

Enligt Mykhailo Fedorov har Ukraina återtagit initiativet på slagfältet.

Samtidigt understryker han att Ukraina "behöver nästa nivå av hjälp för att kunna slutföra arbetet".

Annars finns det en risk att Ryssland hinner anpassa sig och att Ukraina förlorar momentum, menar den ukrainske försvarsministern.

Men Natos medlemsländer tycks alltså vara redo att stödja det krigsdrabbade landet ytterligare.

I tisdags meddelade också Danmark att man beslutat om ett nytt militärt biståndspaket till Ukraina, värt runt 4,4 miljarder danska kronor.

– Danmark står orubbligt bakom Ukraina. Ukrainas kamp för frihet är också Europas kamp, och vi har inte råd att svika ukrainarna när de behöver oss som mest, sade Danmarks försvarsminister Jeppe Bruus när stödpaketet tillkännagavs, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen