BRIGADGENERAL VARNAR: Sveriges förmåga har halverats

2025 11 23

Svensk försörjningsberedskap och Försvarsmaktens behov hotas.

Sverige står inför ett allvarligt problem som kan drabba både handeln och den militära beredskapen.

Det säger en svensk brigadgeneral.

Har mer än halverats

Antalet svenskflaggade fartyg har mer än halverats sedan början av 2000-talet, rapporterar SR.

Det är ett allvarligt problem av två skäl.

Dels måste Sverige leva upp till de krav på transporter som ställs sedan vi blivit medlemmar i Nato.

Dels är den svenska exporten helt beroende av sjöfarten.

– Sjöfarten bär 90 procent av vår import och export i vardagen, därför blir det så viktigt att vi också har redundans när vi inte kan förlita oss på en omvärld. Det är oroligt där ute, säger Fredrik Herlitz, brigadgeneral och ställföreträdande marinchef, till radiokanalen.

Behöver kunna transportera österut

Den svenska handelsflottan har alltså krympt, vilket ställer till det både för handeln och för Försvarsmakten.

Flottan är av stor vikt bland annat för att klara vår försörjningsberedskap.

Natomedlemskapet ställer också nya krav på vår transportförmåga till sjöss. Vi behöver kunna transportera trupper och materiel till exempelvis Gotland eller Baltikum.

– Tittar jag då ner i marinens behov så kommer Försvarsmakten vara i stort ha behov av att flytta förband och förmågor österut, då måste det bäras på fartyg, och det är då handelsfartyg i största möjliga mån, säger Fredrik Herlitz till radiokanalen.

Antalet svenskflaggade fartyg har minskat från som mest 235 i början av 2000-talet, till omkring 110 idag.

Behövs fler sjömän

Den svenska sjöfarten har också ett stort rekryteringsbehov, vilket Ekonomibladet tidigare har rapporterat.

Fram till 2027 behöver omkring 2 200 nya personer börja arbeta på fartyg, visar en rapport som Transportföretagen har tagit fram tidigare i år.

De ökade rekryteringsbehoven beror bland annat på stora pensionsavgångar, men också på att den svenska sjöfarten som helhet behöver växa.

– Då behöver fartygen bemannas med personer som är svenska medborgare eller är stadigvarande bosatta i Sverige, det ökar rekryteringsbehoven här, säger Laila Svedberg Poulsen, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen Sjöfart, i ett uttalande.

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen

Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

2026 05 28

Ukraina har genomfört omfattande attacker mot Ryssland.

Den ukrainska militären intensifierar sina drönar- och missilattacker mot måltavlor i Ryssland.

På torsdagen har Kyiv genomfört en rad attacker.

De har bland annat slagit till mot ett oljeraffinaderi i Tuapse och komplex tillhörande det ryska flygvapnet, rapporterar RBC Ukraine.

Storm Shadow-attack

I attacken mot det ryska flygvapnet användes de brittiska Storm Shadow-missilerna.

Enheter från Ukrainas flygvapen har slagit till mot mjuk- och hårdvarukomplexen i det ryska flygvapnets automatiserade spaningssystem i Voronezj.

Uppgifter kommer även om liknande attacker mot Taganrog och ockuperade Sevastopol.

Raffinaderi under attack

Ukraina har samtidigt på nytt attackerat ett oljeraffinaderi i Tuapse.

Brand och rökutveckling har rapporterats från raffinaderiets område och skadeomfattningen håller på att utredas.

Raffinaderiet är ett av de största oljeraffinaderierna i södra Ryssland.

Dess bearbetningskapacitet uppgår till cirka 12 miljoner ton olja per år.

Dagens besked

På torsdagen har regeringen gett besked om att Ukraina avser köpa 20 Gripen E/F.

I samband med att försäljningen avtalas kommer Sverige att skänka upp till 16 JAS 39 Gripen C/D ur Försvarsmaktens befintliga flygplansflotta.

Donationen av Gripen-planen uppgår till ett värde på cirka 22,2 miljarder kronor.

– För att ersätta de plan som doneras beställs nya, moderna Gripen E/F till det svenska flygvapnet utöver de nya Gripen E-plan som tidigare har beställts, förklarar regeringen.

“Största hittills”

Stödpaket 22 inkluderar även bland annat anskaffning av ammunition, innovationsstöd och “stärkande av Ukrainas luftförsvar genom utökad förmåga till elektronisk krigföring”.

– Stödpaketet är det största som hittills har beslutats och syftar till att svara på Ukrainas högst prioriterade behov genom att stärka landets förmåga på luftförsvarsområdet, framhåller regeringen.

Foto: By Владислав Дем'яненко - , CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Ukraina har siktat in sig – ska lamslå Ryssland

2026 05 27

Ukrainas försvarsministerium går ut med en ny satsning.

Den senaste tiden har de ryska förlusterna vuxit och framryckningen vid fronten i Ukraina har stannat av.

Under våren har Ukraina på flera håll lyckats trycka tillbaka de ryska ockupanterna och återta kontrollen över delar av förlorat territorium.

Och nu lanserar Ukraina en ny satsning i attackerna mot Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Vårt mål är att öka trycket på ryssarna i de bakre linjerna ytterligare och förhindra att de genomför aktiva anfallsoperationer, uppger landets försvarsminister, Mykhailo Fedorov, enligt tidningen.

”Logistiskt nedstängningsprogram”

Den nya satsningen kallas av Ukraina för ett ”logistiskt nedstängningsprogram” och syftar till att lamslå de ryska förmågorna bakom den främsta linjen.

Planen är att intensifiera medeldistansattackerna bakom den ryska frontlinjen.

– Vi kommer trappa upp djupa attacker mot Rysslands operativa bakre linjer, säger försvarsministern, enligt Kyiv Post.

Återtar initiativ

Mykhailo Fedorov slår också fast att Ukraina är på väg att återta initiativet vid frontlinjerna i ökande takt, och att kostnaden för de ryska styrkorna växer alltmer.

– Medan fienden i oktober förlorade 67 soldater för varje kvadratkilometer de ryckte fram har det antalet i april stigit till 179, säger han, enligt Kyiv Independent.

– Ryssland lider rekordförluster. Över 35 000 soldater dödas eller skadas allvarligt varje månad – och vi fortsätter att öka takten.

Storbritannien kommenterar

Den brittiska underrättelsetjänsten, GCHQ, har ögonen på situationen i Ukraina.

Idag slog organisationens chef, Anne Keast, fast att Ryssland gör stora förluster på slagfältet, rapporterar The Guardian.

De ryska styrkorna har förlorat nästan 500 000 soldater under kriget mot Ukraina, enligt underrättelsechefen.

– Rysslands Vladimir Putin går bakåt på slagfältet, säger Anne Keast, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen