BRIGADGENERAL VARNAR: Sveriges förmåga har halverats

2025 11 23

Svensk försörjningsberedskap och Försvarsmaktens behov hotas.

Sverige står inför ett allvarligt problem som kan drabba både handeln och den militära beredskapen.

Det säger en svensk brigadgeneral.

Har mer än halverats

Antalet svenskflaggade fartyg har mer än halverats sedan början av 2000-talet, rapporterar SR.

Det är ett allvarligt problem av två skäl.

Dels måste Sverige leva upp till de krav på transporter som ställs sedan vi blivit medlemmar i Nato.

Dels är den svenska exporten helt beroende av sjöfarten.

– Sjöfarten bär 90 procent av vår import och export i vardagen, därför blir det så viktigt att vi också har redundans när vi inte kan förlita oss på en omvärld. Det är oroligt där ute, säger Fredrik Herlitz, brigadgeneral och ställföreträdande marinchef, till radiokanalen.

Behöver kunna transportera österut

Den svenska handelsflottan har alltså krympt, vilket ställer till det både för handeln och för Försvarsmakten.

Flottan är av stor vikt bland annat för att klara vår försörjningsberedskap.

Natomedlemskapet ställer också nya krav på vår transportförmåga till sjöss. Vi behöver kunna transportera trupper och materiel till exempelvis Gotland eller Baltikum.

– Tittar jag då ner i marinens behov så kommer Försvarsmakten vara i stort ha behov av att flytta förband och förmågor österut, då måste det bäras på fartyg, och det är då handelsfartyg i största möjliga mån, säger Fredrik Herlitz till radiokanalen.

Antalet svenskflaggade fartyg har minskat från som mest 235 i början av 2000-talet, till omkring 110 idag.

Behövs fler sjömän

Den svenska sjöfarten har också ett stort rekryteringsbehov, vilket Ekonomibladet tidigare har rapporterat.

Fram till 2027 behöver omkring 2 200 nya personer börja arbeta på fartyg, visar en rapport som Transportföretagen har tagit fram tidigare i år.

De ökade rekryteringsbehoven beror bland annat på stora pensionsavgångar, men också på att den svenska sjöfarten som helhet behöver växa.

– Då behöver fartygen bemannas med personer som är svenska medborgare eller är stadigvarande bosatta i Sverige, det ökar rekryteringsbehoven här, säger Laila Svedberg Poulsen, arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen Sjöfart, i ett uttalande.

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 12

Trump har utsett en ny fiende.

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen