27 augusti 2+26

Kristersson sätter press på EU – vill slå till mot Ryssland

2026 08 27

Statsministern och Sverige kräver att EU ska agera mot Ryssland.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och den svenska regeringen har skrivit ett brev till EU som har undertecknats av fyra EU-länder.

I brevet ställs krav om att EU ska agera mot Ryssland.

Kravet: ”Använd det till Ukrainas fördel”

I brevet kräver Sverige, tillsammans med Nederländerna, Spanien och Polen, att EU ska återuppta satsningen på att frigöra frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas ekonomiska och militära behov, rapporterar Euronews.

– Vi anser att det nu är dags att återgå till frågan om hur vi kan använda Rysslands orörliga tillgångar ytterligare till Ukrainas fördel, skriver Sveriges regering och de andra tre EU-länderna i brevet, enligt kanalen.

Det handlar om cirka 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar, som huvudsakligen finns i Belgien.

EU har velat använda dessa pengar för att säkra nya lån till Ukraina.

Belgien har dock sagt nej och pekat på risken för framtida rättstvister och konflikter med Ryssland. Från belgiskt håll har man krävt att riskerna ska delas på ett tydligare sätt.

Men nu vill alltså ett antal länder ta upp frågan igen, och menar att det är brådskande. Ukraina har stora ekonomiska behov, och nästa år kommer allt att bli svårare eftersom det är val i en rad EU-länder.

– Även om vi borde vara stolta över våra prestationer, har vi inte råd att vila på våra lagrar, skriver Sverige och de tre andra länderna, enligt kanalen.

Läs också: Mardröm för Putin – Indien stryper importen

”Inga pengar är gratis”

Brevet som Ulf Kristersson tagit initiativ till är adresserat till EU:s höga representant för utrikesfrågor, Kaja Kallas, samt till Irlands utrikesminister Helen McEntee, eftersom Irland just nu innehar det roterande ordförandeskapet.

De fyra länder som har undertecknat brevet ska representera Nord-, Väst-, Syd- och Östeuropa, enligt kanalen.

En talesperson för Europeiska kommissionen har kommenterat brevet och sagt att man är "redo att ge all hjälp som kan behövas i detta sammanhang" och att man kommer att studera brevet "noggrant".

Men Belgien, som är det land där merparten av de frysta ryska tillgångarna finns, är alltså skeptiska. Landets premiärminister har påtalat att det ”inte finns några pengar som är gratis”.

I brevet berörs dock även behovet av att ta delat ansvar för risken. Man föreslår att tekniska experter ska hjälpa till att lösa frågan.

– Hantering av finansiella och ekonomiska risker, liksom efterlevnad av internationell rätt, kommer att utgöra viktiga delar av denna tekniska analys och diskussion, skriver de fyra länderna i brevet, enligt kanalen.

Läs mer: Grannland säger nej – vägrar hjälpa Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

11 september 26

Nu bekräftar Storbritannien: Så många ryssar har dött

2026 09 11

Brittisk underrättelsetjänst bekräftar nu hur många ryssar som har dött i kriget.

Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022.

Sedan dess har Ryssland förlorat över en och en halv miljon soldater.

Den siffran motsvarar soldater som har dött, skadats, tagits tillfånga och försvunnit.

Nu bekräftar Storbritanniens underrättelsetjänst hur många av dem som har dött.

Brittiskt besked

500 000 ryska soldater har dött i samband med kriget i Ukraina, rapporterar Sky News.

Detta enligt den brittiska underrättelsetjänsten.

– Jag anser att dessa siffror tydligt illustrerar det meningslösa och fruktlösa slöseriet med människoliv för så små framsteg, och mot ett så illegitimt mål av president Putin, säger flygvapenchef Sir Rich Knighton.

1 660 dagar

1 660 dagar har nu gått sedan Ryssland inledde invasionen.

Det innebär att kriget har pågått längre än Rysslands deltagande i första och andra världskriget.

Det har blivit kostsamt för den ryska ekonomin, säger Knighton.

– Det resulterade i en inbromsad tillväxt i Ryssland, en försvagad konsumentefterfrågan och en envist hög inflation, och kostnaden för Rysslands ekonomi samt dess folks välstånd och framtidsutsikter är enorma.

Läs mer: Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

Soldat kommenterar

Trots de enorma ryska förlusterna är den tillgängliga rekryteringspoolen så pass stor att ukrainska soldater inte kommer få slut på motståndare att möta ute på slagfältet.

Det säger den ukrainska soldaten Artem.

– Den nivå av ryska förluster vi ser nu är fortfarande inte tillräckligt hög för att orsaka allvarlig skada på den ryska armén, säger han till Kyiv Independent.

– Det blir svårare för dem att övertyga folk att skriva på militära kontrakt – det är ett faktum – men deras pool av tillgänglig arbetskraft förblir enorm. 

Kan mobilisera

Samtidigt pekar uppgifter på att Ryssland kan vara på väg att mobilisera ytterligare nyrekryter.

Ukrainska källor menar att det ska röra sig om totalt 600 000 – varav 300 000 ska mobiliseras i höst och ytterligare 300 000 nästa år.

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

11 september 2026

Skatteverket: 700 000 måste betala senast på måndag

2026 09 11

Måndag är sista chansen att betala kvarskatt för alla som fick besked i juni.

I juni fick 2,6 miljoner personer besked om att de fick dela på över 35,7 miljarder kronor i skatteåterbäring.

Samtidigt fick 700 000 personer besked om kvarskatt.

Tillsammans ska dessa personer ha betalat Skatteverket 16,3 miljarder kronor senast på måndag.

Om du inte betalar 

Den som inte betalar kvarskatten i tid har ränta att vänta.

– Det är viktigt att du betalar din kvarskatt i tid, bland annat för att slippa betala hög kostnadsränta, förklarar Skatteverket.

Den som efter förfallodagen har ett underskott på sitt skattekonto på 100 kronor eller mer får en betalningsuppmaning från Skatteverket.

Då blir det Kronofogden 

Den som har ett underskott på mer än 2 000 kronor får ett betalningskrav från Skatteverket.

– Om du har fått ett betalningskrav från Skatteverket och fortfarande har ett underskott på ditt skattekonto på 2 000 kronor eller mer vid nästa avstämning, överlämnar vi skulden till Kronofogden, fortsätter myndigheten.

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner – ”behoven är enorma”

Detta gäller

Så här ser det ut för de som har fått slutskattebesked, och som ska betala kvarskatt:

- Besked i april: Betala senast den 13 juli

- Besked i juni: Betala senast den 14 september – nu på måndag

- Besked i augusti: Betala senast den 12 november

- Besked i december: Betala senast den 12 mars 2027

Så undviker du kvarskatt

Den som regelbundet får kvarskatt och inte vill ha det kan be sin arbetsgivare eller pensionsutbetalare att dra mer skatt. 

– Är du osäker på om det finns risk för kvarskatt kan du använda vår beräkningstjänst Räkna ut din skatt, fortsätter myndigheten.

– I tjänsten kan du få hjälp med att räkna ut om du får skatt att betala eller att få tillbaka. Tänk på att fylla i alla uppgifter som är aktuella för dig så att du får rätt beräkning av din skatt. 

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen