”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

2026 02 05

Centerpartiets partiledare vill ha euro utan folkomröstning.

För över 20 år sedan sade svenska folket nej till att byta ut kronan mot euron.

Sedan dess har debatten gått i vågor gällande huruvida det är rätt att behålla den svenska kronan eller inte.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist säger att hon vill byta till euron – utan folkomröstning, rapporterar SVT.

“Behövs ingen folkomröstning”

C-ledaren vill att frågan ska utredas så snart som möjligt.

Och det behövs enligt henne inte någon omröstning om saken.

– Jag tycker inte vi ska ha en folkomröstning. Däremot kan vi gärna ha det som en valfråga vid rätt tillfälle, säger hon.

“Tappar beslutsmakt”

Vidare menar Thand Ringqvist att det inte finns några likhetstecken mellan dagens läge och den omröstning som innebar ett nej till euron för över 20 år sedan.

Hon anser att det är viktigt att Sverige ansluter till de länder som infört euron – däribland Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Finland, Nederländerna och en rad andra länder.

– Om det är så att vi i Sverige tappar i beslutsmakt och inflytande för att vi inte är en del av eurozonen. Det är ju både politiska och ekonomiska saker man ska väga för det här, menar C-ledaren.

Läs mer: Ica-handlare går mot konkurs

Senaste nytt

Den svenska kronan har under det senaste året gått oerhört starkt gentemot de stora världsvalutorna.

På ett års tid har kronan stärkts med över sex procent mot euron – och med hela 17 procent mot den amerikanska dollarn, enligt data från Marketwatch.

Tufft år för dollarn

Dollarn har sjunkit ordentligt under det senaste året – och på torsdagen handlas en dollar för strax över nio svenska kronor.

Det är glädjande för de som tänker semestra på andra sidan Atlanten – men mindre roligt för småsparare med amerikanska innehav i portföljen.

Läs mer: Jätten störtdyker på börsen – faller tvåsiffrigt

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

2026 06 08

Ryssar har hamnat i panikläge.

Ukrainas växande drönarkampanj har pressat Rysslands luftförsvar hårt.

Nu blottas allt större svagheter i Moskvas försvarssystem, rapporterar Kyiv Post.

Når djupare in i Ryssland

Rysslands luftförsvar uppges vara under allt hårdare press när ukrainska drönare slår mot mål djupare inne i landet och i ockuperade områden.

Utvecklingen ses som ett skifte där Moskva hamnar i ett mer defensivt läge.

Flera mål i bland annat logistikkedjor och militära installationer uppges ha träffats, vilket sägs skapat oro inom ryska militära kretsar.

– Ryssland har ett luftförsvarssystem. Ja, vi behöver förbättra det. Ja, vi behöver stärka det, och det kommer vi att göra, medgav Putin under Sankt Petersburgs ekonomiska forum.

Försvarssystemet överbelastat

Det är inte enstaka attacker som är avgörande, utan den samlade effekten av återkommande drönangrepp som tvingar ryska system att konstant reagera.

– Systematiska attacker mot ryska produktionsanläggningar försämrar fiendens luftförsvarsförmåga ytterligare, som redan upplever brist på missiler för att bekämpa ukrainska obemannade system och slagförmågor, säger Oleksandr Syrskyj, chef för den ukrainska militären, enligt Business Insider.

Detta ska enligt flera bedömningar leda till att ryska luftförsvarssystem töms snabbare, samtidigt som nya luckor uppstår i skyddet av viktiga militära och logistiska mål.

Moskva under press

I Ryssland beskrivs situationen av vissa militärbloggare som allt mer ansträngd, där även områden närmare huvudstaden uppges påverkas av drönarhot.

Telegramkanalen Rybar varnar för att luftförsvarssystem kan vara på väg att försvagas, och menar att Moskva tvingas omprioritera resurser.

Samtidigt konstateras att Ryssland fortfarande har stora militära resurser, men att förmågan att skydda ett så stort territorium blir allt mer utmanande.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

2026 06 08

I helgen har Volodymyr Zelenskyj varit på besök i London.

Den ukrainske presidenten strålade där samman med ledarna för de europeiska Natojättarna Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Nu går de fyra länderna samman i ett gemensamt uttalande och ställer fem fredsvillkor till Ryssland, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi understryker att Europa har en viktig roll att spela i varje uppgörelse, som en trogen supporter till Ukraina, framgår det i uttalandet, enligt tidningen.

– Alla ansträngningar bör genomföras i nära samarbete med Ukraina, europeiska partners och USA.

Fem villkor för långvarig fred

Det inledande steget mot en varaktig fred är att attackerna stoppas, enligt uttalandet.

– Först, ett stopp för striderna. Putin uppmanas att gå med på ett omedelbart och fullständigt eldupphör, framhåller de fyra länderna, enligt tidningen.

– För det andra bör den nuvarande kontaktlinjen vara utgångspunkten för förhandlingarna. Internationella gränser får inte ändras med våld, och Ukrainas suveräna rätt att själva forma sin säkerhet och sina allianser måste fullt ut respekteras.

Punkt tre och fyra

Det tredje villkoret som ställs från Ukraina och de tre Natojättarna är att robusta säkerhetsgarantier ska finnas på plats när eldupphöret träder i kraft.

Villkoret inkluderar utplacering av en multinationell truppstyrka i det krigshärjade landet.

– För det fjärde kommer ryska tillgångar att förbli orörliga tills Ryssland upphör sitt aggressionskrig och kompenserar Ukraina för de skador som kriget orsakat, står det i uttalandet, enligt tidningen.

Sista punkten

De europeiska ledarna fördömer de storskaliga attackerna från Ryssland, samt de intrång som återkommande sker på andra länders territorium.

Det femte villkoret som ställs är att de europeiska säkerhetsintressena ska finnas med och skyddas i de fredsavtal som diskuteras.

– De delar av alla förhandlingar som relaterar till EU och Nato behöver samtycke från EU:s medlemsstater och de allierade inom Nato, framhåller uttalandet, enligt tidningen.

Foto: C Lue

Text: Redaktionen