Anrik butik lägger ner – efter 174 år

2025 12 08

En anrik klockbutik tackar för sig efter en lång tid.

I 174 år har butiken Nymans Ur sålt klockor i Västerås.

Men nu blir det inget mer.

Den anrika klockbutiken som först slog upp dörrarna år 1851 tackar nu för sig, rapporterar Vestmanland Läns Tidning.

Efter 174 år

Göran Larsson och sonen Olof reflekterar över att de en gång i tiden sålde väckarklockor och väggur – men att det inte är någonting som är aktuellt längre.

Nymans Ur startade även en butik i Stockholm 1994 – men det är inte den öppningen som ledde till att butiken i Västerås nu lägger ner.

– Nej. Varför vi lägger ner är att Västerås som stad har tappat attraktionskraft, säger Olof till VLT.

“Tomt överallt”

Under det senaste årtiondet har begreppet “butiksdöden” eller “centrumdöden” blivit allt vanligare.

Begreppen syftar till att många butiker, speciellt i mindre städer, lägger ner på grund av att folk köper saker på nätet eller att mycket av handeln flyttat till ett specifikt område i staden.

– Det är tomma butiker överallt, svårt att parkera och så vidare, fortsätter Olof.

Fortsatt skakigt

Olika indikatorer pekar på en potentiell vändning i svensk ekonomi – men läget är alltjämt skakigt.

Inom detaljhandeln ökade konkurserna under november, vilket bryter den minskning som syntes månaden innan och understryker den ryckiga utvecklingen branschen haft genom hela året.

Detta enligt statistik från affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Försiktiga tecken

Efter några tuffa år visar svensk ekonomi nu dock försiktiga tecken på återhämtning.

Enligt nyligen publicerade siffror från SCB växte BNP under det tredje kvartalet med 2,6 procent jämfört med samma period förra året.

– Den starkare tillväxten tyder på att konsumtionen i någon mån har tagit fart igen och att återhämtningen är bredare än väntat, kommenterar UC.

– Samtidigt väcker den höga tillväxttakten frågor om risken för en ny räntehöjning från Riksbanken, vilket kan påverka företagen framöver.

Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 18 december.

Foto: S. Erixon

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor. 

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen