Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det handlar om jätten Yanchang Petroleum, som i sin senaste upphandling för råolja under perioden december till februari överger rysk olja.

Beskedet kommer under tisdagen från två källor med insyn, rapporterar Reuters.

Yanchang har fram tills nu varit en regelbunden köpare av rysk olja och har tidigare begärt in leveranser varje månad.

Men nu tycks det alltså vara slut med det, åtminstone till mitten av februari nästa år.

Och det innebär ett dråpslag för den ryska krigskassan, som redan lider av västerländska sanktioner mot ryska oljeleveranser. 

Pressas att avsluta kriget

Hittills har fyra kinesiska statliga oljebolag och vissa indiska raffinaderier redan sagt nej till Ryssland, eftersom man befarar att drabbas själva av sanktionerna.

– Kina är Rysslands ledande strategiska partner och dess storskaliga oljeköp har fram till nu hjälpt Moskvas krigsekonomi genom västerländska sanktioner mot invasionen av Ukraina, konstaterar Newsweek i en analys och fortsätter:

– Om Yanchang avbryter sina inköp skulle det sätta Ryssland under stor ekonomisk press att avsluta sitt krig mot Ukraina.

Förklarar force majeure

Kina och Indien är Rysslands största exportmarknader för olja.

Yanchang är en jätte i sammanhanget.

Raffinaderiet är ett av de största i Kina och kan bearbeta 348 000 fat råolja per dag, enligt Reuters. 

Igår gick Lukoil, en av oljejättarna som USA infört sanktioner mot, dessutom ut med att bolaget inte kan fortsätta som vanligt.

Företaget har enligt Reuters förklarat force majeure vid Iraks gigantiska oljefält West Qurna-2 efter att Irak stoppat alla kontant- och råoljebetalningar till det ryska oljebolaget.

Trump: "Kan kollapsa"

USA:s president Donald Trump har tidigare framhållit att Rysslands ekonomi “kan kollapsa”.

Exakt hur stor effekten av de amerikanska sanktionerna mot Moskva blir återstår att se. 

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har kallat åtgärderna för en “fientlig handling” men har ihärdigt hävdat att de inte kommer att påverka den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office

Text. Redaktionen

Det går tufft för Ukraina på slagfältet i de östra delarna av landet – i synnerhet kring städer som Pokrovsk.

Mer framgång har den ukrainska militären när det kommer till drönarattacker.

Tidigt på tisdagskvällen kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ner i Orenburg nära gränsen till Kazakstan – omkring 1 400 kilometer från Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Ny attack

Ukraina slog på tisdagen till mot oljeraffinaderiet Orsknefteorgsintez i Rysslands Orenburg-region.

Attacken bekräftas av Ukrainas generalstab.

Enligt ett uttalande på Telegram var attacken en del av ansträngningarna att minska Rysslands offensiva förmåga och störa tillförseln av bränsle och ammunition till Kremls trupper.

Minst fyra explosioner

Så här lyder ett meddelande från Ukrainas säkerhetstjänst SBU:

– Detta raffinaderi har fyra huvudenheter för oljeraffinering och producerar omkring 30 olika typer av produkter, inklusive bensin, dieselbränsle, smörjmedel, flygfotogen, bitumen och eldningsolja. Det är ett av Rysslands ledande raffinaderier.

Minst fyra explosioner ska ha inträffat följt av ett tjockt rökmoln.

Läs mer: Lukasjenko rasar – hotar Litauen

Tufft i Pokrovsk

Samtidigt som ryska oljeraffinaderier attackeras så fortsätter ryssarna att trycka på i östra Ukraina.

Tankesmedjan Institute for the Study of War konstaterar i en ny rapport att situationen är svår.

Ryssarna avancerar

ISW förklarar.

– Situationen i området Pokrovsk-Myrnohrad förblir svår, då ukrainska styrkor kämpar för att hålla utkanterna av fickan samtidigt som ryska styrkor fortsätter att avancera i området, rapporterar tankesmedjan.

– Ryska styrkor fortsätter att avancera i östra och södra Pokrovsk, vilket kan tyda på att ryska styrkor kan försöka skapa en “underficka” för att stödja de ryska ansträngningarna att ringa in ukrainska styrkor i staden och i slutändan tvinga ukrainska trupper att dra sig tillbaka från den större fickan.

Läs mer: ”Force majeure” – ryska Lukoil slår larm

Foto: By 24 ОМБр ЗСУ

Text: Redaktionen