Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

2025 10 07

Angela Merkel, Tysklands tidigare förbundskansler, antyder att hon kunde ha stoppat Vladimir Putin innan han bestämde sig för att invadera hela Ukraina.

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta.

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat.

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

2026 05 21

Storbritanniens försvarsdepartement går ut med skrämmande uppgifter.

Det brittiska flygvapnet genomför regelbundet, som medlem i Nato, spaningsuppdrag nära alliansens gränser. Bland annat vid gränsen mot Ryssland.

Och nu går det brittiska försvarsministeriet ut med uppgifter om upprepade och farliga aktioner mot ett brittiskt spaningsflyg, rapporterar BBC. Bakom aktionerna ligger ryska stridsflyg.

– Ett ryskt Su-35-jaktplan närmade sig Rivet Joints spaningsflygplan och kom tillräckligt nära för att utlösa planets nödsystem och slå ut autopiloten, uppger nyhetskanalen.

– Ett Su-27-plan genomförde också sex flygningar framför RAF-planet och kom så nära som sex meter från planets nos.

Farligaste sedan 2022

Storbritanniens försvarsminister John Healey berömmer den brittiska flygbesättningen för att klarat av situationen med ”enastående professionalism”.

Han kallar också det ryska agerande för den farligaste ryska handlingen mot Storbritannien sedan 2022, då en rysk pilot avfyrade en missil i riktning mot ett brittiskt spaningsplan över Svarta havet.

– Denna incident är ytterligare ett exempel på farligt och oacceptabelt beteende från ryska piloter mot ett obeväpnat flygplan som opererar i internationellt luftrum, säger John Healey, enligt kanalen.

– Dessa åtgärder skapar en allvarlig risk för olyckor och potentiell eskalering.

Kommer fortsätta

Det ryska agerande kommer inte skrämma bort de brittiska insatserna vid Natos gräns, enligt försvarsministern.

– Denna incident kommer inte att avskräcka Storbritanniens åtagande att försvara Nato, våra allierade och våra intressen mot rysk aggression, säger han.

Det brittiska försvarsdepartementet har, tillsammans med landets utrikesdepartement, uppmanat den ryska ambassaden att fördöma händelsen.

Larm i Litauen

Under dagen har Litauen slagit larm, efter att en misstänkt drönare närmade sig landet från Belarus, rapporterar den litauiska radiokanalen LRT.

Landets militär utfärdade ett flyglarm

– Luftlarm! Bege er omedelbart till ett skyddsrum eller en säker plats, varnade militären invånarna, enligt radiokanalen.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Plötsligt stopp i Moskva

2026 05 20

En drönarattack från den 17:e maj orsakar problem i Moskva.

Den 17:e maj genomförde Ukraina en omfattande drönarattack mot Ryssland.

Måltavlor träffades bland annat i den ryska huvudstaden.

Nu kommer uppgifter om att ett oljeraffinaderi i Moskva har tvingats stoppa driften efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Plötsligt stopp

Kreml vill ofta ge intrycket av att viktiga städer som Moskva och St. Petersburg inte går att attackera militärt.

Men den senaste tidens ukrainska attacker har visat att Moskva är i allt större fara.

Två källor i branschen berättar att produktionen i det Moskva-baserade oljeraffinaderiet nu har stoppats efter den ukrainska attacken.

Borgmästare Sergey Sobyanin menar att tolv personer skadades i vad som var den största attacken mot huvudstaden på över ett år.

11,6 miljoner ton

Oljeraffinaderiet i Moskva bearbetade 11,6 miljoner ton råolja under 2024.

Tillfälliga driftstopp i oljeproduktionen har blivit allt vanligare vid ryska oljeraffinaderier under de senaste månaderna.

Detta på grund av en ökning av ukrainska attacker mot oljeanläggningar som finansierar Rysslands krigsinsatser i Ukraina.

Läs mer: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

“Ändrar situationen”

Inte helt oväntat är Moskva den ryska regionen med mest luftförsvar.

Men Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina i och med sina attacker mot Moskva skickar ett tydligt meddelande till Kreml.

– Moskvatrakten är den region som är mest mättad med ryska luftvärnssystem. Vår långdistanskapacitet förändrar situationen avsevärt – och mer generellt, omvärldens uppfattning om Rysslands krig, säger han enligt The Independent.

“Går bättre nu”

Det är inte bara situationen vad gäller långdistansattacker som har ändrats, säger Zelenskyj.

Även längs med frontlinjen går det bättre för Ukraina

– Den här månaden har medfört ett skifte i dynamiken till vår fördel – till Ukrainas fördel. Vi håller fler positioner och tillfogar mer skada. Effekten av våra långdistanssanktioner mot Ryssland har varit särskilt betydande, säger han enligt Kyiv Post.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen