Angela Merkel: Jag kunde stoppat Putin – fyra Natoländer var emot

2025 10 07

Angela Merkel, Tysklands tidigare förbundskansler, antyder att hon kunde ha stoppat Vladimir Putin innan han bestämde sig för att invadera hela Ukraina.

Enligt den före detta kanslern fanns möjligheten redan 2021 då hon försökte få till ett möte med den ryska diktatorn.

Bakgrunden var det omtalade Minskavtalet, som syftade till att stoppa striderna mellan Ukraina och de ryskstödda separatiststyrkorna i östra delarna av landet efter att konflikten bröt ut 2014.

– I juni 2021 kände jag att Putin inte längre tog Minskavtalet på allvar. Och det var därför jag ville ha ett nytt format där vi, i Europeiska unionen, kunde prata direkt med Putin, säger hon till den ungerska oppositionstidningen Partizán, enligt Politico.

"Jag lämnade, sedan invaderade Putin"

Merkel föreslog då att hon och Frankrikes president Emmanuel Macron skulle föra direkta samtal med Putin för att tala diktatorn till rätta. 

Ett sådant upplägg var dock fyra Nato- och EU-länder emot, enligt den forne kanslern.

– Detta stöddes inte av vissa. Det var främst de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen, red. anm.), men Polen var också emot det, säger Merkel.

Hon antyder att Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina åtminstone delvis var en konsekvens av att dessa länder inte tillät henne och Macron att träffa Putin för direkta samtal, skriver Politico.

Enligt Merkel var de utpekade  länderna “rädda” för att det skulle framstå som om EU inte stod enat mot Ryssland.

– I vilket fall som helst hände det inte. Sedan jag lämnade jag mitt ämbete, och sedan började Putins aggression.

Estland: "Oförskämt och fel"

Angela Merkels uttalande har mötts av kritik.

Bland annat har Estlands utrikesminister Margus Tashkna reagerat. 

– Att påstå att Baltikum eller Polen är skyldiga till Rysslands aggression mot Ukraina är inte bara oförskämt utan helt enkelt fel, framför han på X och fortsätter:

– Den verkliga orsaken är Putins vägran att acceptera Sovjetunionens kollaps och västvärldens tidigare eftergiftsåtgärder samtidigt som han ignorerar tydliga varningstecken.

Tashkna menar även att Merkel felbedömde kostnaden för det ekonomiska samarbetet med Ryssland i form av Nord Stream-ledningen och att varken kriget i Georgien 2008 eller annekteringen av Krim 2014 utlöste en avgörande reaktion från väst.

– Istället såg vi upprepade försök att trycka på “återställningsknappen”, ansträngningar att söka dialog med Ryssland och en vilja att förbise Moskvas brutalitet, framhäver den estniska ministern.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

16 okt 26

Nato kallar till blixtmöte

2026 10 16

Nato har kallat till ett viktigt möte.

Natoambassadörer ska samlas till ett krismöte.

Detta efter flera incidenter där handelsfartyg i Svarta havet har attackerats av drönare, rapporterar RBC Ukraine.

Tankfartyg började brinna

Ett av fartygen som attackerats, den San Marino-flaggade oljetankern Wine Trader, fattade eld under gårdagen, omkring 24 kilometer sydost om den rumänska staden Sulina.

Fartyget var på väg från Tunisien till Rumänien när det attackerades.

Fem besättningsmedlemmar har räddats, medan sju fortfarande saknas.

Två Black Hawk-helikoptrar och två fartyg med sjukvårdspersonal har satts in i sökinsatsen. Kraftiga vågor har dock försvårat räddningsarbetet.

Redan under onsdagskvällen började ytterligare en oljetanker, Yara J, brinna i rumänskt vatten. Besättningen lyckades släcka branden på egen hand och ingen person uppges ha skadats.

Rumäniens president Nicușor Dan uppger att båda fartygen som varit inblandade i de senaste incidenterna attackerades av drönare.

– Situationen i Svarta havet är allvarlig. Handelsfartyg attackeras och sänks. Sjömän dödas, skadas och saknas, mycket nära Rumäniens och Bulgariens kuster, säger han, till France24.

Möte nästa vecka

Enligt France24 har Nato därför kallat till krismöte där Natoambassadörerna ska diskutera händelsen nästa vecka.

Nicușor Dan talade i samband med EU-toppmötet i Bryssel under gårdagen, där han diskuterade de senaste incidenterna med Bulgariens premiärminister Rumen Radev och Natos generalsekreterare Mark Rutte.

– Generalsekreteraren uttryckte alliansens solidaritet och det kommer att hållas ett möte i NAC (Nordatlantiska rådet), där hela situationen i Svarta havet kommer att diskuteras, säger Dan enligt Politico.

– Slutsatsen är naturligtvis att alla hybridattacker syftar till att minska vårt stöd till Ukraina. Vi kommer att fortsätta att ge vårt stöd.

Viktig handelsväg

Båda tankfartygen låg för ankar nära mynningen till Sulinakanalen, som leder till Donau.

Farleden har stor betydelse för Ukrainas export. Efter ryska attacker mot ukrainsk hamninfrastruktur har transporterna via Donauhamnar och närliggande sjövägar blivit särskilt viktiga.

Även Bulgarien har rapporterat om nya incidenter i Svarta havet.

I tisdags attackerades två fartyg utanför den bulgariska kusten. Ett av fartygen sjönk och besättningarna hamnade i fara.

Bulgariska myndigheter uppger att det ännu saknas tillräckliga bevis för att säkert fastställa varifrån drönarna kom, även om misstankar har riktats mot Ryssland.

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: Nato

Text: Redaktionen

16 oktober 2026

Stopp för diesel – bilhandlare tvingas stänga igen

2026 10 16

En bilhandlarkedja tvingas lägga ner anläggningar i Sverige.

Bilmarknaden är på väg att förändras. Elbilarna blir fler och fler, och de rusande bränslepriserna snabbar på skiftet.

De nya förutsättningarna förändrar också tillvaron för bilhandlarna. Nu kommer beskedet att bilhandlarkedjan Kamux stänger ner flera anläggningar i Sverige, men drar också i handbromsen i Tyskland och Finland.

– I Sverige har Kamux inlett en samrådsprocess med anställda för att stänga fyra förlustbringande showrooms, och i Finland inleder företaget förändringsförhandlingar om stödfunktioner för att minska kostnaderna, uppger företaget i ett uttalande.

Det framgår i nuläget inte vilka anläggningar det rör sig om. I Tyskland stänger Kamux igen alla sina anläggningar.

Stopp för dieselbilar

Försäljningen har dalat för Kamux den senaste tiden, och försäljningen av dieselbilar har stoppat upp nästan helt och hållet.

– Den begagnade bilmarknaden har varit trög i alla Kamuxs verksamhetsländer. Den fortsatt höga prisnivån på bränslen har särskilt påverkat efterfrågan på och priserna på dieselbilar, framhåller företaget.

– På grund av svagare än förväntad bruttovinstutveckling uppskattas det justerade rörelseresultatet vara lägre än väntat. 

Läs också: Flera konkurser i viktig bransch

Elbilsförsäljningen stiger

Samtidigt som efterfrågan på bilar som drivs med fossilbränsle minskar, ökar försäljningen av elbilar i Sverige. De stigande bränslepriserna uppges vara en drivande faktor, enligt Mobility Sweden.

Under september var andelen elbilar bland nyregistrerade bilar i Sverige hela 49 procent. Motsvarande siffra förra året var 38 procent.

– Utvecklingen för elbilar har hittills i år varit positiv och september månad stärker elbilstrenden, säger Jessica Alenius, vd på Mobility Sweden, i ett uttalande.

– Om trenden ska hålla i sig förutsätter det långsiktiga spelregler, träffsäkra styrmedel som sänker trösklarna till elbil för fler hushåll men även en laddinfrastruktur som fungerar i vardagen.

Läs mer: Spara 1 300 kronor i månaden – Nordea uppmanar

Foto: J. Collins

Text: Redaktionen