Den senaste tidens geopolitiska utveckling har lett till att europeiska ledare har pekat på ett behov av stora investeringar i försvarssektorn.

Trump-administrationen har gjort tydligt att de inte kommer att förhålla sig till Europa på samma sätt som tidigare administration.

Därför vill Europa nu att investeringarna ska leda till inköp av militärt materiel i huvudsak från europeiska företag.

Kan bli svårt

Analytiker menar nu att det kan bli svårt – och att Europa kanske måste köpa amerikanskt trots allt.

Thierry Wizman, global ränte- och valutastrateg på Macquarie Group, säger till CNBC att det helt enkelt ”kanske inte finns kapacitet” att hindra nya säkerhetsbudgetar från att nå amerikanska företag.

– Stordriftsfördelarna i den europeiska försvarsindustrin, den högspecialiserade karaktären hos det som byggs och behovet av att hålla utrustningen i överensstämmelse med Nato-standarder och interoperabilitet med amerikanska system, som fortfarande kommer att finnas i Europa – allt detta verkar tyda på att en stor del av det kan riktas mot USA.

“Extremt svårt”

Michael Witt, professor i internationell affärsverksamhet och strategi vid King's College London's Business School, säger att det ”kommer att bli extremt svårt att koppla bort försvaret mellan Europa och USA på kort sikt”.

– Så en del pengar kommer säkert att gå till amerikanska leverantörer, säger han.

Tydligt mål

På grund av det mångåriga militära samarbetet mellan USA och Europa kan det alltså bli svårt för Europa att plötsligt stå på egna ben.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att man med fördel bör köpa europeiskt.

– Dessa lån bör finansiera inköp från europeiska tillverkare för att hjälpa till att stärka vår egen försvarsindustri, säger hon enligt AP.

Två tredjedelar

De europeiska Nato-medlemmarna har lagt cirka två tredjedelar av sina order hos amerikanska företag under de senaste åren.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen

De intensiva striderna fortsätter i Pokrovsk i östra Ukraina.

Vissa analytiker menar att staden inom kort kommer att falla till de ryska styrkorna – medan andra bedömer att det inte är nära förestående.

På fredagskvällen kommer uppgifter om att ukrainska drönare har slagit ut en rysk truppkoncentration som var på väg till Pokrovsk, rapporterar RBC Ukraine.

Med drönare

Ukrainas specialoperationsstyrkor genomförde en precisionsattack mot en rysk truppkoncentration i byn Zatyshok i Donetsk-regionen.

Byggnaden inrymde enheter från den 1:a och 9:e separata motoriserade skyttebrigaden, vilka ingår i Rysslands 51:a armé och förberedde sig för ytterligare operationer.

Den ryska gruppen försökte skapa förutsättningar för att omringa Pokrovsk från norr, men Ukrainas specialstyrkor förhindrade ansamlingen av styrkor. 

Trots svåra väderförhållanden nådde attackdrönarna framgångsrikt sina mål.

Oklart hur många

Det är i nuläget oklart exakt hur många ryska soldater som slogs ut.

Den omfattande dimman som har legat över regionen har under den senaste tiden gjort det svårt för de ukrainska drönarna.

Samtidigt fortsätter striden om Pokrovsk på marken.

Fortsätter avancera

De ryska styrkorna fortsätter att avancera i Pokrovsk, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– De ryska styrkorna fortsätter sina ansträngningar för att slutföra omringningen av de ukrainska styrkorna i Pokrovsk och Myrnohrad öster om Pokrovsk genom att avancera genom Rodynske, nordost om Pokrovsk, men bosättningen är fortfarande omstridd.

Bilder visar

ISW fortsätter.

– Geolokaliserat bildmaterial som publicerades den 13 november indikerar att ryska styrkor nyligen avancerade i centrala Rodynske, och en rysk militärbloggare hävdade att ryska styrkor även avancerade i södra Rodynske, uppger tankesmedjan i sin senaste rapport.

– En rysk militärbloggare medgav dock att ukrainska styrkor etablerade ett fotfäste i Rodynske.

Arkivfoto: By National Police of Ukraine - Нічний удар по Покровську: поліція задокументувала понад 20 руйнувань, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Ryssland planerar att tillverka upp till 120 000 glidbomber i år, varnar ukrainsk underrättelsetjänst, inklusive nya versioner som kan nå längre in i Ukraina, rapporterar Reuters.

Ökar bombernas räckvidd

Ryssland har ökat produktionen av glidbomber sedan invasionen 2022 och planerar nu upp till 120 000 enheter under 2025.

Cirka 500 av dem uppges vara nya långdistansbomber som kan flyga upp till 200 km.

– Det är möjligt att skjuta ner dem, men mängden som produceras… är enorm, säger Vadym Skibitskyi, vice chef för Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst GUR.

– Detta är ett hot. Ett hot som vi måste reagera på, på rätt sätt.

Både nya och uppgraderade bomber kan slå mot mål långt bakom frontlinjerna, vilket ökar hotet mot städer som Kharkiv och Kherson.

LÄS MER: Rysk truppkoncentration utslagen – var på väg till Pokrovsk

Massproduktion av drönare

Ukraina uppskattar att ryska styrkor skjuter mellan 200 och 250 glidbomber dagligen.

Samtidigt planerar Ryssland att producera cirka 70 000 långdistansdrönare i år, inklusive 30 000 Shahed-drönare som används mot energisystem.

– De började med 30 drönare per månad, nu kan 30 drönare träffa ett enda mål, säger Skibitskyi.

Han förväntar sig att attackerna mot gas- och energiinfrastrukturen kommer att fortsätta under vintern.

– De vill definitivt bryta ned oss. Detta destabiliserar den inhemska situationen.

Han menar att liknande bomber och drönare används för att pressa Ukraina mot förhandlingar.

Nordkoreas roll

Nordkorea har samtidigt startat egen massproduktion av kort- och medeldistansdrönare.

Skibitskyi uppger att Nordkorea sedan 2023 har levererat totalt 6,5 miljoner artillerigranater till Ryssland, och att landet har utnyttjat tillfället för att bygga nära band med Kreml efter Rysslands invasion av Ukraina.

– De lär sig och studerar sina erfarenheter (från detta krig) för att kunna utöka produktionen på egen mark, säger Skibitskyi.

Nordkoreanska trupper har också deltagit i strider i Ryssland för att avlasta ryska styrkor och skapa förhandlingsfördelar.

LÄS MER: USA inför sanktioner – mot två ukrainska företag

Foto: C Cruttenden

Text: Redaktionen