USA tar historiskt steg i Europa – inte hänt sen kalla kriget

2026 09 18

USA överväger en kraftig minskning av sin militära närvaro i Europa.

En förändring som, om den genomförs, skulle bli den största amerikanska neddragningen på kontinenten sedan kalla krigets slut, rapporterar NBC.

40 000 soldater

Pentagon överväger att dra tillbaka omkring 25 000 amerikanska soldater från Europa, enligt uppgifter från NBC News som återges av RBC-Ukraine.

Men neddragningen kan bli ännu större. Enligt vissa uppgifter diskuteras ett scenario där så många som 40 000 soldater lämnar Europa.

Planerna omfattar inte bara soldater. Även amerikanska flygplan, fartyg och annan militär utrustning kan påverkas.

Inte sedan kalla kriget

Om neddragningen genomförs skulle den bli den största minskningen av USA militära närvaro i Europa sedan de stora neddragningarna efter kalla krigets slut på 1990-talet, enligt rapporteringen.

Det är framför allt storleken på den möjliga förändringen som gör den historisk. En minskning med 25 000 skulle innebära att ungefär var tredje amerikansk soldat på kontinenten försvinner.

Det större alternativet på 40 000 soldater skulle innebära att omkring hälften av den nuvarande styrkan dras tillbaka.

I USA kongress har Pentagons plan redan mött hård kritik.

– Att minska med 25 000 soldater är på inget sätt acceptabelt. Man kan inte hålla Ryssland i schack på billigast möjliga sätt, säger en republikansk ledamot, enligt RBC Ukraine.

Inget beslut är fattat

Det handlar fortfarande om alternativ som Pentagon överväger. Något slutligt beslut om ett tillbakadragande har ännu inte fattats.

Översynen av USA militära närvaro i Europa inleddes i juni och ska bland annat undersöka hur de amerikanska styrkorna ska placeras framöver.

Ett av alternativen är att minska styrkorna i Europa, medan ett annat kan innebära att vissa amerikanska enheter flyttas till Natos östra flank i stället.

– Europeiska länder och amerikanska politiker från båda partierna är mycket oroade över planerna. De är rädda för att ett tillbakadragande av amerikanska soldater kan ge Ryssland större spelrum och göra det svårare att hålla tillbaka landets aggression, skriver tidningen.

USA Europakommando väntas lämna sin analys till försvarsminister Pete Hegseth under dagen. Slutliga rekommendationer väntas i november och ska därefter gå vidare till president Donald Trump.

Tyskland, Italien och Spanien hör till de länder som kan påverkas av en eventuell neddragning, eftersom de har några av de största amerikanska militära närvarona i Europa.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

2026 09 17

Anledningen är att långräntorna i USA har skenat, vilket leder till att landets skuldberg växer allt mer.

Den tidigare norske centralbankchefen, Øystein Olsen, varnar nu för konsekvenserna, när det den amerikanska tioårsräntan närmar sig 5 procent.

– Om det sker får vi en finanskris som vi aldrig tidigare har sett maken till. Det är det som är den stora oron, säger han, rapporterar det norska affärsmagasinet Finansavisen.

Grundmur i systemet

USA:s statsfinanser är ansträngda. Den ökande räntan gör att pressen växer ännu mer och runt 14 procent av statens utgifter går nu till räntebetalningar.

Det är framför allt de amerikanska statsobligationerna som oroar den tidigare norske centralbankschefen.

– Amerikanska statsobligationer är grundmuren i ett stort, globalt finansiellt system. För Oljefonden och andra länder med stora överskott är amerikanska statsobligationer traditionellt det säkra kortet, säger Øystein Olsen enligt affärsmagasinet.

– Det handlar om förtroendet för USA. Det är just detta förtroende som kan komma i spel, vilket i så fall skulle vara mycket allvarligt för hela det globala finansiella systemet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Diktator vill överflöda Europa med migranter

Finanskris

För snart 20 år sedan utlöstes en av de värsta finanskriserna världen hittills sett.

– I september 2008 spred sig paniken på världens finansmarknader när den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Det fick konsekvenser för hela det finansiella systemet i Sverige och världen, uppger Riksbanken.

Oron växer

Finanskrisen 2008 föregicks av en snabb framväxt av privata kreditfonder, det vill säga aktörer som utanför banksystemet lånar ut pengar till företag som är för riskabla för att få fördelaktiga lån från vanliga banker.

I våras kom varningar från flera experter, bland annat Riksbanken, för att fenomenet kan leda till en ny finanskris, rapporterade SvD.

– Private credit är ett växande fenomen globalt och framför allt i USA som man måste fortsätta bevaka noga eftersom det finns kopplingar från de här fonderna in i det finansiella systemet och framför allt till bankerna, sade Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken, till tidningen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Foto: A. Grey

Text: Redaktionen

USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

2026 09 16

USA har fortfarande inte lyckats medla fram något slut på kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Nu kan ett stort sanktionspaket motivera Vladimir Putin att ingå i fredsförhandlingar.

Den amerikanska senaten har redan godkänt lagförslaget– och nu rör sig representanthuset mot en slutlig omröstning, rapporterar Kyiv Independent.

Tung smäll närmar sig

Lagförslaget, som leddes av den bortgångne republikanske senatorn Lindsey Graham, skulle ge presidenten befogenhet att tullbeskatta upp till 100 procent på de fem största köparna av rysk olja och naturgas.

Det skulle även ge tillåtelse att slå till mot fem länder som hjälper Moskva att kringgå energisanktionerna. 

Lagförslaget har fått grönt ljus i senaten – och passerade sin sista proceduromröstning i representanthuset under gårdagen med 214–211 röster. 

Ytterligare debatt och slutomröstningen för att godkänna lagförslaget kommer att äga rum idag onsdag.

Mot Putin

Sanktionspaketet kan även tillåta sanktioner mot Vladimir Putin och andra framträdande Kreml-tjänstemän.

Sanktioner kan också införas mot stora finansiella institutioner, däribland den ryska centralbanken samt storbankerna Sberbank och Gazprombank, såväl som statsägda ryska företag.

Utländska personer och företag som stöttar den försvarsindustriella basen i Ryssland kan även bli föremål för sanktioner.

“Kommer inte vila”

Senare på onsdagen väntas alltså besked om lagförslaget går igenom eller inte.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal är säker på sin sak.

– Vi kommer inte att vila förrän Ukraina är tryggt som en fri nation, säger han enligt Ukrainska Pravda.

“Enda sättet”

Blumenthal fortsätter.

– Det enda sättet att stoppa mobbare är att slå tillbaka och slå dem på käften.

Han har länge varit en av de mest Ukrainavänliga senatorerna i den amerikanska kongressen.

Foto: By U.S. Embassy Kyiv Ukraine - Bipartisan delegation of the U.S. Congress visited Kyiv, May 30, 2025, Public Domain resp By Kremlin.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen