Stor kollaps för Kreml – tillbaka på 90-talsnivå

2026 08 20

Kreml noterar ett historiskt ras till nivåer från tidigt 90-tal.

I början av 90-talet kollapsade Sovjetunionen, och det ryska samhället var slaget i spillror med en desperat befolkning.

Nu kommer uppseendeväckande siffror som ligger på samma nivå som då.

Chockerande ökning

I juli 2026 ansåg hela 66 procent av ryssarna att landet gick mot ”svåra tider”, enligt det statliga opinionsinstitutet VTsIOM.

Det är en ökning med 16 procentenheter sedan början av året, rapporterar The Moscow Times.

Nivån av pessimism och rädsla är därmed bland de högsta i Rysslands moderna historia.

1991-92, i samband med Sovjets sammanbrott, låg siffran på samma nivå – under en tid av massfattigdom och hyperinflation.

Under mitten av 90-talet var pessimismen på en lägre nivå än idag, mellan 46 och 60 procent, trots att Ryssland hade enorma ekonomiska och sociala problem.

Den senaste siffran är med andra ord chockerande för Putin och Kreml. Befolkningens framtidstro tycks ha kollapsat fullständigt, vilket bland annat kan kopplas till allt mer intensiva ukrainska attacker långt inne i Ryssland.

– I takt med att antalet attacker har ökat under de senaste nio till tolv månaderna har många insett att det här är ett långvarigt krig och att det inte finns någon väg ut inom den närmaste tiden, säger John Low, seniorforskare vid NEST Centre, till tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin övertygad - dramatisk vändning i kriget

”Ingen kan känna sig säker”

Enda gången då pessimismen varit större var i april 2020 i samband med Covid-19-pandemin, som emellertid är en yttre faktor som oroade hela världen. Då uppgick siffran till 72 procent.

Dagens nivå av pessimism och bristande framtidstro kopplas alltså till ukrainska attacker som minskar ryssarnas känsla av trygghet.

Det är paradoxalt eftersom Putin kom till makten med löften om just säkerhet och trygghet, menar statsvetaren Abbas Gallyamov.

– I dagens Ryssland kan ingen längre känna sig säker – varken generalen som gått ut på restaurang för att fira sin födelsedag, semesterfiraren som äntligen tagit sig till stranden i Gelendzjik, invånaren i Moskvaområdet som sover lugnt i sin säng när drönarna attackerar på natten eller den anställde på ett Wildberries-lager, har Gallyamov tidigare sagt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader.

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta.

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

Belgien kan gå med på att överföra ryska tillgångar till Ukraina, men kräver hjälp.

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen