UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

2026 08 20

Det finns ett specifikt skäl till att Putin inte vill förhandla om fred, trots stora motgångar för Ryssland, enligt uppgifter.

Putin tros vara övertygad om att kriget kommer att nå en vändpunkt vid en bestämd tidpunkt.

Då tror Putin att kriget vänder

Ryssland har försvagats av ukrainska drönarattacker och gör inga större framsteg på slagfältet.

Men Putin vill ändå inte förhandla.

Han är nämligen säker på att allt vänder i vinter, menar Ukrainas förste vice stabschef vid presidentens kansli, Serhij Kyslytsia, rapporterar ukrainska Pravda.

– Putin har just nu inte den minsta vilja att sätta sig vid förhandlingsbordet, och efter vinterns början och fram till dess slut, det vill säga åtminstone till mitten av mars, kommer hans motivation att vara ännu mindre, säger Kyslytsia, enligt tidningen.

Den 14 augusti publicerade Rysslands försvarsdepartement bilder på attackdrönare, och uttalade samtidigt hot om att ”frysa” Ukraina under vintern.

Putin uppges vara övertygad om att Ukraina inte kommer att klara vintern, och att det med andra ord kan bli en dramatisk vändning i kriget.

– Han kommer att anse att ukrainarna inte är en tillräckligt stark nation för att överleva den här vintern, säger Serhij Kyslytsia, enligt tidningen.

”Värmer oss från elden av ryska oljeraffinaderier”

Denna övertygelse får alltså Putin att undvika förhandlingsbordet, enligt Ukrainas tolkning av situationen.

Ukraina har emellertid besvarat Rysslands hot om att ”frysa” landet under vintern.

Den ukrainska försvarsmakten har å sin sida lovat att ”värma sig vid elden från ryska oljeraffinaderier”, det vill säga att fortsätta med omfattande attacker mot rysk energiinfrastruktur.

Ukraina har också påmint om att ”fåglar” gärna flyger till ”varmare trakter” under vintern. ”Fåglar” är ett ord som ofta används som omskrivning för drönare.

LÄS OCKSÅ: Stor kollaps för Kreml - tillbaka på 90-talsnivå

Ryssland vill vilseleda om förhandlingar

Samtidigt varnar Serhij Kyslytsia för att Ryssland kommer fortsätta att försöka övertyga andra länder om att de gärna vill förhandla, och att det i själva verket är Ukraina som sätter sig på tvären och ställer orimliga krav.

– Diplomatin måste fungera under alla omständigheter. Våra motståndare och fiender försöker få huvudstäder runt om i världen att tro att det är ukrainarna som inte vill få slut på kriget och som strävar efter en eskalering, säger Kyslytsia.

– Budskapet är att ryssarna är beredda att gå med på både det ena och det andra, medan de envisa ukrainarna, i stället för att acceptera deras förslag, fortsätter inte bara att försvara sig utan också att genomföra långdistansattacker mot ryskt territorium. Därför vore det fel och farligt att avbryta det diplomatiska arbetet, tillägger han.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

2026 08 19

I Belgien finns frysta ryska tillgångar som skulle kunna användas för att hjälpa Ukraina.

Belgiens regering har dock vägrat gå med på det.

Men nu öppnar den belgiska regeringen för en lösning som dock är villkorad.

”Ingen önskan att stödja Ryssland”

Landets utrikesminister Maxime Prévot uppger nu att Belgien i själva verket inte motsätter sig att använda frysta ryska tillgångar som grund för att kunna låna ut pengar till Ukraina.

Belgien kräver dock att EU-länderna ska komma överens om ett sätt att dela de juridiska och finansiella riskerna, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belgiens ovilja, eller till och med vägran, att använda dessa frysta ryska tillgångar bör på inget sätt tolkas som ett vägran att hjälpa Ukraina, än mindre som en önskan att ge något stöd till Ryssland, säger Maxime Prévot.

I december 2025 föreslog alltså EU-kommissionen att ett stort lån till Ukraina skulle backas upp av frysta ryska tillgångar i Belgien.

Belgien vägrade dock gå med på detta.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Kan tvingas betala tillbaka 200 miljarder euro

Enligt landets utrikesminister riskerar Belgien att inom några år behöva betala tillbaka över 200 miljarder euro till Ryssland, vilket landet inte kommer att klara av.

Därför vill man nu att risken ska delas.

– Annars, om Belgien om 10 eller 15 år beordras att återlämna alla medel, kommer landet inte att kunna bära bördan av att betala tillbaka mer än 200 miljarder euro på egen hand. Proportionellt sett är det otänkbart för vår budget, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

Nu vill Belgien alltså att EU-länderna i förväg ska komma överens om en mekanism för att dela ansvaret.

Belgien kan inte ensamt ansvara för eventuella konsekvenser av ett sådant beslut.

– De risker vi identifierade vid tillfället har inte mirakulöst försvunnit, understryker den belgiske utrikesministern.

Samtidigt klargör han att landet mer än gärna vill hjälpa Ukraina.

– Vi har inga grundläggande invändningar mot att använda dessa medel för att stödja Ukrainas sak, säger Maxime Prévot, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen