Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

2026 06 16

Högre krav ställs på blivande förare.

En ny del blir obligatorisk för alla som ska ta körkort.

Blivande bilförare måste kunna hantera både elbilar och avancerade förarstödsystem för att klara uppkörningen.

En del av körprovet

Enligt det nya fjärde körkortsdirektivet från EU ska körkortsutbildningen moderniseras för att bättre spegla dagens bilpark – där elbilar och digitala system spelar en allt större roll.

Det innebär att elever framöver måste visa att de kan ladda en elbil och förstå hur tekniken fungerar.

– Det ska ingå i kunskapsprovet att förstå laddning av elfordon samt förstå fördelar, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

Syftet är att göra förare mer förberedda på den teknik som redan är standard i många nya bilar.

– Regler och aspekter som rör användning av fordon i förhållande till miljön, inklusive vad gäller elfordon: lämplig användning av ljudsignalanordningar, måttlig bränsle- eller energiförbrukning, begränsning av utsläpp, är bara några av kraven på de nya teoriproven, meddelar Europaparlamentet.

Även förarstödssystem på provet

En annan del av EU:s förslag handlar om så kallade ADAS-system (Advanced Driver Assistance Systems), alltså bilens förarstöd som exempelvis filhållning, automatisk bromsning och hastighetsassistans.

Tanken är att körkortselever ska förstå både funktion och begränsningar hos tekniken.

Diskussionen har väckt debatt eftersom många förare upplever systemen som både hjälpsamma och störande i vardagen.

EU:s fjärde körkortsdirektiv är ett omfattande paket som ska modernisera körkortsreglerna i hela unionen.

Ramverk från EU

Förslaget är dock fortfarande ett ramverk från EU, och det är upp till medlemsländerna att bestämma hur reglerna ska införas i praktiken.

Men än så länge är det för tidigt att svara på hur reglerna kommer att implementeras.

Hur det slutligen kommer att se ut i Sverige avgörs när direktivet ska införlivas i nationell lagstiftning.

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktion

Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

2026 09 17

Ukrainas säkerhetstjänst SBU har slagit till.

Ukraina fortsätter med att försöka pressa Vladimir Putin till fredsförhandlingar med vad Kyjiv beskriver som deras egna “drönarsanktioner”.

Nu har en ukrainsk specialoperation genomförts.

Säkerhetstjänsten SBU, drönarstyrkorna, Ukrainas militära underrättelsetjänst och Utrikesunderrättelsetjänsten var alla involverade, rapporterar Kyiv Post.

Tre flygplan, tre helikoptrar

Säkerhetstjänsten utförde vad som beskrivs som en “precis” attack mot ett militärt flygfält i Rostov.

Tre flygplan och tre helikoptrar träffades.

– Skadorna på ett An-12-flygplan, två An-26-flygplan och tre helikoptrar har bekräftats, kommenterar president Volodymyr Zelenskyj.

Bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar kraftiga explosioner vid platsen.

Raffinaderi i brand

Utöver specialoperationen mot flygfältet har de ukrainska styrkorna även slagit till mot oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Volodymyr Zelenskyj bekräftar att raffinaderiet har satts i brand, och hyllar även “goda resultat” i Svarta havet.

– Det har också varit goda resultat i Svarta havet. Varje dag svarar vi på aggressionen. Ryssland måste välja fred.

Drönarkrasch nära gränsen

Samtidigt säger Polens premiärminister Donald Tusk att en rysk drönare har kraschat nära den polska gränsen på torsdagen.

Drönaren kraschade nära gränsövergången Dorohusk-Yahodyn. Tusk menar att Ryssland troligen hade siktat in sig på en bensinmack, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Kraftig explosion”

Så här låter det från den polske premiärministern:

– Jag har fått ytterligare en rapport: den ryska attacken mot västra Ukraina har upphört, säger han.

– Mycket nära den polska gränsen, nära Dorohusk, var det återigen uppenbarligen en bensinmack som var målet. Det inträffade en mycket kraftig explosion.

Polska stridsflygplan skickades upp under attacken, men ska inte ha agerat mot drönaren.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Trump slår till mot Ryssland

2026 09 17

Skräcken växer för Putins Ryssland.

Ryssland har fått ett nytt hårt besked.

Nu har USA representanthus röstat igenom Lindsey Grahams omfattande sanktionslag och den väntar på Donald Trumps underskrift, rapporterar AP.

Grahams lag går vidare

USA representanthus röstade på onsdagen igenom det omfattande sanktionspaketet, som fått sitt namn efter den avlidne senatorn Lindsey Graham. Omröstningen slutade 262–159 och lagen går nu vidare till president Donald Trump.

Graham hade arbetat med lagförslaget i mer än ett år. Senaten godkände tidigare paketet med ett mycket stort stöd, innan det gick vidare till representanthuset.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal från Connecticut, som skrev lagförslaget tillsammans med Graham, säger att han hoppas att sanktionerna ska bidra till att tvinga Putin till förhandlingsbordet och få slut på kriget.

– Till Vladimir Putin – vi har koll på dig, och till Ukraina – ni är inte ensamma, säger Blumenthal.

AP beskriver det som den mest betydande amerikanska åtgärden till stöd för Ukraina sedan början av 2024.

100-procentiga tullar

En av de mest långtgående delarna av lagen ger Trump möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent mot länder som fortsätter att köpa rysk olja och gas.

Åtgärderna kan därmed även drabba stora handelspartner till Ryssland, bland annat Kina och Indien. Det finns samtidigt undantag för länder som gör tydliga ansträngningar för att minska sitt beroende av rysk energi.

Lagpaketet riktar sig också mot ryska banker, personer inom den ryska statsapparaten och delar av energisektorn samt mot fartyg som används för att transportera rysk olja.

Bakgrunden till sanktionspaketet

Bakgrunden är USA försök att öka pressen på Vladimir Putin och få Ryssland att förhandla om ett slut på kriget i Ukraina. Lagförslaget har samtidigt varit föremål för en lång politisk process i Washington.

Lindsey Graham drev länge på för hårdare åtgärder mot Ryssland och dess handelspartner. Efter hans död har lagförslaget fortsatt genom kongressen och bär fortfarande hans namn.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade offentligt uppmanat amerikanska kongressledamöter att stödja lagförslaget.

– Detta är ett mycket viktigt historiskt ögonblick för USA. Lagförslaget måste antas, röstas igenom och stödjas, sade Zelenskyj på X, innan röstningen.

Foto: White-House-official resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen