Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

2026 05 21

En ny mätning visar vilket bilmärke som har flest nöjda svenska ägare.

Det pågår alltjämt en intensiv kamp om marknadsandelar bland de stora biljättarna.

Nu visar en ny mätning vilket bilmärke som har flest nöjda svenska ägare.

Där framgår att det är japanskt i topp – och kinesiskt i botten.

Mätning visar

Totalt har 11 562 svenska bilägare rankat bilmärken.

Bilmärket som får högst betyg av bilägarna är Toyota, rapporterar Vi Bilägare med hänvisning till en undersökning genomförd av AutoIndex.

Det är andra året i rad som Toyota toppar listan.

Bilägare har i undersökningen fått ranka bilmärkena utifrån bland annat service och produktkvalitet.

Toyota toppar listan strax före BMW och Subaru.

I botten

I botten av listan återfinns en kinesisk biltillverkare.

Det är det nya kinesiska märket MG som tar sistaplatsen.

De hamnade en bit efter Dacia – som blev näst sämst i undersökningen.

Läs mer: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Toyota firar

Toyota firar förstaplatsen i mätningen.

Ashkan Jamie, vd för Toyota Sweden, kommenterar succén.

– Det viktigaste för oss är inte placeringen i sig, utan att våra kunder känner att deras vardag fungerar smidigt med en Toyota, säger han i ett pressmeddelande.

“Ett lagarbete”

Resultatet i AutoIndex är enligt vd:n “framför allt ett resultat av insatser från återförsäljare och serviceorganisation runt om i landet”. 

– Det här är ett lagarbete. Våra återförsäljare och verkstäder möter kunderna varje dag och gör ett fantastiskt jobb. Den här utmärkelsen är ett bevis på deras engagemang och professionalism, säger han.

Toyota understryker att bilbranschen befinner sig i en period av både osäkerhet och snabb förändring, men att långsiktigt arbete betalar av sig.

– Vi verkar i en förändringstid där förutsättningar ändras snabbt, men vissa saker ska alltid vara stabila så som kvalitet, tillförlitlighet och ansvarstagande, fortsätter Ashkan Jamie.

Läs mer: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Foto: K. Parmar

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader. 

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta. 

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0 

Text: Redaktionen