13 jul 26

Dubbelkonkurs i bilbranschen – tusen anställda drabbas

2026 04 28

Det är en mörk tid i Tysklands bilindustri.

Tyskland har historiskt varit Europas ledande bilmarknad.

Men under de senaste åren har den tyska bilindustrin varit i kris.

Nu kommer besked om att två stora tyska aktörer i branschen går i konkurs, rapporterar tyska Bild.

Dubbelkonkurs

Det är gjuterispecialisten Bohai Trimet och växellådsproducenten Schlote Group som tvingas tacka för sig.

Det rör sig om två ledande aktörer i den tyska industrin – som tillverkar kaross- och växellådsdelar åt märken som Volkswagen, Mercedes, Porsche och italienska tillverkare. 

Omkring 680 anställda hos Bohai drabbas av konkursen, samtidigt som ytterligare 650 jobb i regionen är indirekt beroende av företaget.

– Trots löften om stöd från både delstaten och kommunen kunde de möjliga investerarna inte komma överens med de huvudsakliga uppdragsgivarna, säger konkursförvaltare Olaf Spiekermann.

Ytterligare hundratals jobb

Läget för Schlote-gruppen är lika dystert. 

Cirka 330 anställda vid fabrikerna GAW Wernigerode, Schlote Harzgerode och Schlote Brandenburg drabbas. 

I Brandenburg an der Havel håller produktionen redan på att fasas ut och en stängning i höst anses vara sannolik. 

Läs mer: Handelsbanken: Det händer nu med svensk ekonomi

Svenska åkerier konkursar

Samtidigt är åkeribranschen i Sverige ordentligt pressad.

Fågelsta Transport AB, Roar Transport AB och Magnus Einarsson Åkeri AB är bara några av de bolag som gått i konkurs under den senaste tiden.

De ekonomiska utmaningarna blir allt mer påtagliga i branschen.

“Branschen är pressad”

Konkursförvaltaren Erik M Gabrielsson menar att branschen inte mår bra just nu.

– Flera åkerier har försatts i konkurs i närområdet under senare tid. Det står för mig klart att branschen är pressad, åtminstone inom vissa segment, säger han till Smålandsposten.

Läs mer: ”Luktar 2008 igen” – tidigare banktoppen varnar

Foto: C. Aranda

Text: Redaktionen

28 juli 2026

UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd

2026 07 28

Ryssland kan införa undantagstillstånd med långtgående konsekvenser.

Vladimir Putin uppges överväga en ny, extrem åtgärd i Ryssland.

Ett undantagstillstånd kan införas i hela landet, enligt ryska tjänstemän.

Extrem åtgärd planeras

Efter valet till statsduman i höst kan undantagstillstånd i form av särskilda krigslagar införas i Ryssland, rapporterar RBC-Ukraine.

Flera ryska tjänstemän och myndighetskällor uppger att ett sådant undantagstillstånd kan införas, enligt det ryska mediet Vyorstka.

Krigslagar kan införas genom ett presidentdekret från Putin, där datum för undantagstillståndets inledning preciseras.

Politiska strateger nära Kreml menar att scenariot stöds av ”vissa säkerhetstjänstemän som länge har trott att det är dags att sluta vara blygsamma”, enligt tidningen.

– En utlösande faktor kan vara ett misslyckande vid fronten eller vid rekrytering till armén, säger en av strategerna.

Om krigstillståndet blir verklighet så kan det leda till mycket allvarliga restriktioner.

En lång rad restriktioner

Krigslagarna skulle innebära att Kremls redan starka kontroll över det ryska samhället hårdnar ytterligare.

Det kan bland annat handla om frysning av partiers och offentliga organisationers verksamhet, förbud för massamlingar, inställda val, total censur, samt utegångsförbud och liknande restriktioner gällande medborgarnas rörelsefrihet.

Ett undantagstillstånd kan dessutom innebära att myndigheter får rätt att mobilisera civila och deras egendom i försvarssyfte, enligt tidningen.

Ett skäl till att man överväger att införa dessa krigslagar är att Rysslands situation idag anses mycket allvarlig, och inom den ryska makteliten anser många att ett undantagstillstånd är nödvändigt för att stabilisera situationen.

Militär censur redan idag

Det är i dagsläget dock inte säkert att krigslagarna införs, eftersom Putin och Kreml även ser nackdelar och därför inte har fattat ett slutgiltigt beslut ännu.

Redan idag finns dock vissa särskilda krigstillståndsåtgärder på plats i Ryssland.

– Ett exempel är militär censur, där publicering av information som motsäger försvarsministeriets officiella ståndpunkt kan leda till straffrättsliga påföljder för mediearbetare och förlust av licens för mediekanalerna själva, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

28 jul 2026

Ryssar strömmar ut ur landet

2026 07 28

Ryssar flyr Putin.

Rykten om en ny mobiliseringsvåg får allt fler ryssar att söka bostäder utomlands.

Nu märks en kraftig ökning i ett land nära Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Efterfrågan exploderar

Allt fler ryssar uppges just nu försöka lämna landet efter nya rykten om att en mobilisering kan vara på väg.

I Armeniens huvudstad Jerevan har efterfrågan på hyreslägenheter ökat kraftigt, rapporterar ryska Verstka.

Lokala mäklare beskriver situationen som den mest intensiva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Samtidigt har hyrorna i Jerevan stigit med omkring 30 procent under de senaste tre månaderna.

Sökningarna når rekordnivåer

Intresset för att hitta bostad i Armenien syns även i sökstatistiken.

Enligt data från Yandex började ryssar söka allt mer efter ”lägenheter i Jerevan” under våren 2026.

Under veckan den 13–19 juli nådde antalet sökningar omkring 5 200. Det är högre än nivåerna under veckan då Rysslands invasion av Ukraina inleddes i februari 2022.

Under mobiliseringsperioden hösten 2022 var intresset ännu större, då nästan 10 000 sökningar registrerades under en vecka.

”Inga normala alternativ kvar”

På Telegram-kanaler där ryssar söker bostäder i Armenien syns också en tydlig ökning.

Varje dag publiceras mängder av inlägg från personer som redan har kommit till landet eller planerar att lämna Ryssland under hösten.

Både barnfamiljer, unga män och kvinnor letar efter boenden.

En Telegram-kanal som bevakar bostadsmarknaden i Armenien uppger att utbudet snabbt har minskat.

– Det finns helt enkelt inga normala alternativ längre. Folk fortsätter att komma, och den här sommaren har enligt min mening nästan varit som sommaren 2022, skriver kanalen ”Meter i Dram”.

Tidigare rapporter har pekat på att ryska myndigheter kan förbereda nya åtgärder för att stärka armén, samtidigt som flera bedömare inte utesluter en ny mobiliseringsvåg om förlusterna vid fronten fortsätter att öka.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har hävdat att Vladimir Putin kan försöka kalla in mellan 300 000 och 500 000 personer till kriget.

– Om vi inte skapar problem för honom med logistik, vapen, bensin och diesel, och om våra partner inte inför totala sanktioner för hans aggression, kommer Putin att genomföra mobilisering, har Zelenskyj tidigare sagt.

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen