Handelsbanken: Det händer nu med svensk ekonomi

2026 04 28

Handelsbanken har en ny prognos för den svenska ekonomin.

Kriget i Mellanöstern har lett till stor oro över världsekonomin.

En förhållandevis stor del av världens olja åker vanligtvis genom Hormuzsundet – som just nu i praktiken är stängt på grund av kriget.

I en ny prognos från Handelsbanken framgår att det finns tydliga risker med kriget.

Men, menar storbanken.

– Förutsättningar finns för en ekonomisk vändning om oron avtar och energipriserna faller.

Ny prognos

Krigets effekter kan leda till en lägre tillväxt och högre inflation.

Men trots de betydande riskerna ser Handelsbanken att en återhämtning “som påminner om den vi såg efter tullchocken förra året” är möjlig.

I Handelsbankens huvudscenario antas att konflikten trappas ned, oljepriserna faller gradvis och leveranskedjorna successivt fungerar bättre. 

Ser positiva tecken

Omvärldsläget till trots ser Handelsbanken flera positiva saker i svensk ekonomi.

Storbanken lyfter exempelvis fram stigande inkomster, sjunkande inflation totalt sett, sänkt matmoms och nytt elstöd.

BNP väntas öka med 2,1 procent i år och 2,5 procent nästa år och arbetsmarknaden förbättras gradvis när efterfrågan tar fart igen, särskilt inom tjänstesektorn och offentlig sektor. 

Läs mer: ”Luktar 2008 igen” – tidigare banktoppen varnar

“Lär inte höja”

Inflationstakten ligger alltjämt på förhållandevis låga nivåer, och Handelsbanken tror inte på någon räntehöjning i närtid.

– Marknaden har svängt rejält i sin syn på Riksbanken. Men med inflation under målet ser vi ingen anledning för Riksbanken att höja räntan i år, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande.

Nära dagens nivå

Handelsbankens prognos är att hushållens boräntor förblir nära dagens nivå i år och endast stiger svagt nästa år.

Banken tror att ljusnande inkomstutsikter och lättade bolåneregler bidrar till att bostadspriserna stiger med 4–5 procent under 2026 och omkring 6 procent under 2027. 

– Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år. Tillsammans med ökade möjligheter att låna till bostad ger det bättre förutsättningar för bostadsmarknaden de kommande åren, säger Nyman.

Foto: Handelsbanken

Text: Redaktionen

10 augusti 2026

Stridsflygplan har kraschat

2026 08 10

Ukraina har nu förlorat två stridsflygplan på kort tid.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Såväl Ryssland som Ukraina använder stridsflygplan återkommande för både offensiva och defensiva uppdrag.

Nu har Ukraina förlorat ett stridsflyg, knappt två veckor efter att ett ukrainskt F16-plan störtade under ett uppdrag.

MiG-plan kraschade

Det är ett ukrainskt MiG-29-plan som störtat på måndagen, rapporterar Kyiv Independent.

Planet kraschade efter att ha fattat eld under ett stridsuppdrag i Odesa oblast.

Piloten försökte rädda sitt plan, men tvingades till slut skjuta ut sig.

Personen har förts till sjukhus.

Det är oklart vad det rör sig om för skador, men det ska inte röra sig om några livshotande sådana.

Flygvapnet bekräftar

Flygplanet fattade eld på grund av vad som beskrivs som en ”icke-standardiserad situation” i samband med avfyrningen av en jaktrobot under en insats mot fientliga mål i Odesa oblast. 

Branden gjorde att piloten förlorade kontrollen över flygplanet. 

– Ett MiG-29-jaktplan tillhörande Ukrainas flygvapen gick förlorat under ett stridsuppdrag på kvällen den 10 augusti 2026. Piloten utförde ett stridsuppdrag för att förgöra fientliga luftmål i Odesa oblast, framhåller det ukrainska flygvapnet enligt Ukrainska Pravda.

Händelsen utreds av ukrainska myndigheter.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Förlorade F16-plan

För knappt två veckor sedan förlorade Ukraina ett F16-plan i samband med ett stridsuppdrag längs med fronten.

Flygvapnet preciserade inte vart det hände, men klargjorde att piloten överlevde.

– På ett avsnitt av fronten utförde piloten ett stridsuppdrag för att skjuta ner fientliga luftmål. Tidiga uppgifter tyder på att ett nödläge uppstod ombord på flygplanet, vilket tvingade piloten att skjuta ut sig, menades det då.

Inga detaljer

Piloten fördes till sjukhus med lättare skador.

Ukraina har inte meddelat exakt vad nödläget handlade om, utan har varit återhållsamma med detaljer gällande kraschen.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

10 augusti 2026

Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

2026 08 10

Donald Trumps utrikespolitiska utmaningar blir allt större.

Åtminstone när det kommer till Mellanöstern.

Det var mot slutet av februari som USA och Israel inledde sina omfattande attacker mot Iran, enligt Trump i syfte att förhindra landet från att tillverka ett kärnvapen.

Kriget är fortfarande inte slut, Hormuzsundet är stängt – och USA:s oljereserver har inte legat på en så låg nivå sedan 1983.

Värsta sedan 1983

Antalet fartyg som passerar Hormuzsundet lastade med olja har fallit drastiskt.

Råoljelagren i USA:s strategiska oljereserv har nu fallit under 300 miljoner fat, rapporterar CNBC.

– Det är den lägsta nivån på över fyra decennier, och detta i samband med att de globala lagren är under tryck på grund av kriget i Iran.

Trump pressas

Uttömningen av den strategiska oljereserven har väckt frågor om huruvida de amerikanska statliga lagren är på väg att ta slut. 

Den minsta mängd olja som krävs för att driva reserven på ett säkert sätt är dock cirka 70 miljoner fat.

Men den snabba uttömningen av oljereserven och de förhöjda oljepriserna fortsätter att sätta press på Donald Trump.

Inflationstakten i USA ligger alltjämt över tre procent, vilket kan jämföras med den amerikanska centralbankens mål på två procent.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Bredare bilden

Det är inte bara inflationsproblemet och den låga oljereserven som ställer till det för Trump.

CNN:s analytiker Stephen Collinson funderar även på den bredare bilden.

– För en vecka sedan förutspådde Trumps team att ett avtal om att återöppna Hormuzsundet var nära förestående. Men Teheran, som nu dikterar villkoren för den globala supermakten USA, har ställt upp nya hårda krav, menar Collinson.

Största problemet

Och det är inte Iran som de flesta amerikaner prioriterar just nu, fortsätter Collinson.

– Väljarna är arga över de höga priserna och kämpar mot mer långsiktiga trender gällande prissättning och kostnader inom bostäder och sjukvård.

Läs mer: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen