”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket

2026 04 13

Skatteverket påminner svenskarna om kommande deadlines.

Många svenskar har redan deklarerat.

Men för den som inte har gjort det går Skatteverket ut med en uppmaning om att göra det senast den fjärde maj.

De som har anstånd har dock möjlighet att vänta lite längre.

Senast 4 maj

Sista dagen att deklarera för den som inte har anstånd med att lämna in deklarationen är den fjärde maj. 

Den som har anstånd behöver göra det innan den första juni.

– Du som har anstånd med att lämna in deklarationen genom din redovisningsbyrå (byråanstånd) ska deklarera senast 15 juni, framhåller myndigheten.

Då kommer återbäringen

Den som deklarerade innan den sista mars utan någon ändring har redan fått sin skatteåterbäring.

Om man deklarerar innan den fjärde maj – och det godkänns av Skatteverket – så kommer återbäringen mellan nionde och tolfte juni.

– Om du inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att du har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat din deklaration, kan du få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration.

Läs mer: Booking.com varnar alla kunder

Det gäller för kvarskatten

Många svenskar får fira skatteåterbäringen.

Tuffare är det för dem som har fått kvarskatt.

Den som har kvarskatt ska ha betalat den ungefär 90 dagar efter att Skatteverket har beslutat om den slutliga skatten. 

Majoriteten får återbäring

74 procent av svenskarna uppger enligt Nordea att de får tillbaka på skatten i år.

– En av fyra, 26 procent, får mer pengar i skatteåterbäring än förväntat. I en osäker och orolig omvärld väljer allt fler att använda pengarna till att spara eller investera, framhåller storbanken.

– En av tre, 32 procent, kommer lägga skatteåterbäringen på att spara eller investera för framtiden.

Läs mer: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

30 juni 2026

Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

2026 07 01

Ryssarnas pessimism är rekordstor.

Det kokar av missnöje i Vladimir Putins Ryssland.

Nu kommer nya siffror som visar att en stor majoritet av ryssarna är bedrövade över tillståndet i landet.

Majoritet är missnöjda

Missnöjet bland ryssarna är större än det varit vid någon tidpunkt under åtminstone de senaste 20 åren av mätningar.

Det visar en ny mätning från Gallup gällande Rysslands ekonomiska tillstånd, rapporterar Reuters.

En klar majoritet, närmare bestämt 60 procent av respondenterna, tycker att ekonomin i deras stad eller område blir sämre, enligt undersökningen.

Bara 27 procent tror att ekonomin blir bättre, och 9 procent menar att den förblir densamma.

Även levnadsstandarden är på tydlig nedgång, enligt den dystra bild som ryska folket målar upp i undersökningen.

56 procent uppger att levnadsstandarden försämras, medan 29 procent svarar att den förbättras. 14 procent ser ingen förändring.

Kan bli ännu värre

Undersökningen genomfördes per telefon mellan den 14 mars och 6 maj, och offentliggjordes idag, enligt nyhetsbyrån.

Det innebär att missnöjet var stort redan innan bränslekrisen förvärrades kraftigt.

– I en tid av hög säsongsefterfrågan har bensinbrist brutit ut i många delar av landet efter att Ukraina intensifierat attackerna mot oljeraffinaderier, rapporterar nyhetsbyrån.

Det innebär att ryska folkets missnöje och frustration kan ha förvärrats ytterligare sedan undersökningen genomfördes.

Samma undersökning visar dessutom att förtroendet för militären och regeringen minskar.

Förtroendet för militären har minskat från 80 procent vid invasionsåret 2022, till 66 procent i den senaste undersökningen.

Under samma period har förtroendet för den ryska regeringen minskat från 66 till 53 procent.

Ukrainare missnöjda med USA

Samtidigt har Gallup även publicerat en undersökning från Ukraina, som handlar om synen på USA.

Det ukrainska folkets gillande av ”USA:s lednings arbetsinsats” har sjunkit till 7 procent, medan 79 procent av ukrainarna ogillar Vita husets insats.

Det är det största raset någonsin, i något land, vad gäller stödet för USA:s ledning, enligt Gallup.

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

Ryssland stänger gränsövergångar

2026 07 01

Ryssland kapar förbindelsen med bland annat Finland.

Ryssland stänger flera gränsövergångar från och med den 1 juli, alltså idag.

Det handlar om övergångar vid Finlands och de baltiska ländernas gränser.

Kapar en av få kvarvarande förbindelser

Kreml har beordrat att järnvägsgränsövergångar längs gränserna mot Finland, Estland och Lettland ska stängas, rapporterar Kyiv Post.

Det handlar om fem gränskontrollstationer för järnväg vid Finlands gräns, samt en vid Estlands och en vid Lettlands gräns.

Rysslands utrikesministerium ska kontakta de aktuella länderna och meddela beslutet.

Beskedet innebär att den redan minimala förbindelsen mellan Ryssland och EU reduceras ytterligare.

– Stängningarna kapar en av de få kvarvarande direkta landtransportförbindelserna mellan Ryssland och dess EU-grannar längs denna del av gränsen, enligt tidningen.

Beskrivs som ”tillfällig” stängning

I det ryska dekretet om stängningen av gränsövergångarna beskrivs den dock som tillfällig.

– Från och med den 1 juli 2026 ska passage av personer, fordon, varor och gods genom järnvägsgränskontrollstationer vid Ryska federationens statsgräns på de avsnitt av statsgränsen som anges i bilagan tillfälligt upphöra, står det i dokumentet, enligt tidningen.

Stängningarna rör järnvägsgränsövergångar i Viborg i Leningradregionen, Vyartsilya i Karelen, Lyuttya i Karelen, Sankt Petersburg-Finlyandsky i Sankt Petersburg och Svetogorsk i Leningradregionen, samt Pechory-Pskovskiye i Pskov-regionen vid Estlands gräns och Pytalovo, också i Pskov-regionen, vid den lettiska gränsen.

Spänningar längs Natos östra flank

Beskedet kan ses som en del i ett bredare mönster av allt större spänningar längs Natos östra flank.

Spänningarna har ökat bland annat efter att Finland och Sverige gick med i Nato, enligt tidningen.

Länder nära Ryssland, inklusive Finland och Sverige, har uttryckt allt större oro över risk militär aktivitet i närområdet.

Ryssland har också riktat hot, bland annat mot baltiska stater, som de anklagar för att hjälpa Ukraina i samband med drönarattacker.

Foto: Daniel Bernard

Text: Redaktionen