Här finns jobben – tre branscher skriker efter personal

2026 04 07

Arbetsförmedlingen listar flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Även om det börjar ljusna något är situationen på arbetsmarknaden fortsatt svår.

Arbetsförmedlingen listar nu flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Myndigheten framhåller att branscherna “skriker efter folk” och “gör sitt bästa för att locka dig och andra till sin verksamhet”.

Energi

Den första branschen som Arbetsförmedlingen menar behöver mer personal är energibranschen.

Det rör sig om bland annat drifttekniker, driftingenjör och beredare.

– De här arbetsgivarna behöver locka till sig väldigt många för att klara av underhåll och utbyggnad av elnätet när Sverige elektrifieras, framhåller myndigheten.

Hälso- och sjukvård

Även hälso-och sjukvårdsbranschen är i stort behov av arbetskraft.

Det finns många lediga tjänster för både utbildade undersköterskor och vårdbiträden.

– Arbetsuppgifterna omfattar omvårdnad och service som städ, inköp och social omsorg. Det är ofta möjligt att få jobb utan tidigare erfarenhet, och sommarvikariat är vanliga.

Transport

Transportbranschen söker också efter ny personal.

Arbetsförmedlingen lyfter fram lastbilsförare, mekaniker och jobb inom sjöfarten som exempel.

– För att hjulen ska kunna snurra i transportbranschen behövs bland annat tusentals buss- och lastbilsförare rekryteras varje år.

Och flera andra

Det är dock inte bara inom energi, sjukvård och transport som det behöver anställas mer personal.

I följande branscher finns också ett stort anställningsbehov:

- Kustbevakning

- Tågbranschen

- Kött och chark

- Kriminalvård

- Ungdomsvård

- Djur och jordbruk

- Handel

- Polisen

- Säkerhet och försvar

– Hundratusentals personer arbetar inom försvar- och säkerhetssektorns många företag och myndigheter, framhåller Arbetsförmedlingen.

– När det nu satsas stort inom detta område ökar personalbehoven. I sektorn representeras de flesta yrkeskategorier så som ingenjörer, lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal, officerare, produktionspersonal och administratörer.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Trumps nya besked – om att annektera Kanada

2026 04 06

Trump har tidigare sagt att Kanada borde bli USA:s ”51:a delstat”.

Donald Trump har flera gånger gjort uttalanden om att Kanada borde bli en del av USA, vilket har retat gallfeber på både politiker och vanligt folk i Kanada.

Nu kommer den amerikanska presidenten med ett nytt besked.

”Kan inte hantera det”

Trump meddelar nu att han inte kommer försöka annektera Kanada, rapporterar The Telegraph.

Frågan togs upp i samband med att Trump intervjuades av författaren Robert Hardman, som jobbar för det brittiska kungahuset och skriver en biografi över Elizabeth II.

I intervjun erkänner Trump att han inte har någon möjlighet att göra Kanada till en del av USA under sin återstående tid vid makten.

– Jag antar att kanadensarna har 200 års historia och hela den där ”Oh, Canada”-grejen, säger Donald Trump.

– Man kan inte hantera det där på tre och ett halvt år. Jag antar att det inte kommer att hända! tillägger den amerikanska presidenten.

”Erkänner de kungen?”

Uttalandet kommer inför att Storbritanniens och Kanadas kung Charles ska besöka USA senare den här månaden.

– Erkänner de fortfarande kungen? Eller har de slutat med det? frågar Trump under intervjun, varpå Hardman bekräftar att kanadensarna fortfarande erkänner kung Charles som statschef.

Trump tänker alltså inte göra verklighet av sina tidigare ambitioner att annektera Kanada.

Men han tycker fortfarande att det är fel att Kanada är ett eget land, självständigt från USA.

Hänvisar till vädret – och historien

Det kalla vädret i norr gör att de flesta kanadensare ändå bor nära USA:s gräns, påpekar den amerikanska presidenten, som ser Kanadas självständighet som ett historiskt misstag.

– Problemet är att någon kille drog den där raka linjen för att göra en gräns. Han borde bara ha dragit den 50 mil längre norrut så hade det inte varit något problem, säger Donald Trump, enligt tidningen.

Han uttrycker också sitt missnöje med kanadensiska politiker.

– Men de har dessa hemska politiker. De är snälla mot mig och säger sedan dåliga saker bakom min rygg, säger Trump, som under sin tid i Vita huset inte bara har varit i ordkrig med kanadensiska politiker, utan också har startat ett handelskrig mot grannlandet.

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp M Doré

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina går om Ryssland – första gången i kriget

2026 04 06

En stor framgång för Ukraina har dokumenterats.

För första gången sedan krigets början har Ukraina genomfört fler drönarattacker än Ryssland under en månad.

Samtidigt har båda sidor ökar intensiteten i luftkriget.

Rekordnivåer för Ukraina

Ukraina överträffade förra månaden Ryssland i antalet drönarattacker för första gången sedan det fullskaliga kriget började.

Samtidigt ökade båda länderna sin användning av drönare och robotar, enligt ABC News.

Enligt data från ryska försvarsdepartementet ska ryska luftförsvar ha skjutit ner totalt 7 347 ukrainska drönare under månaden – vilket motsvarar i genomsnitt 237 per dag.

Samtidigt uppger Ukrainas flygvapen att de under samma period mötte 6 462 ryska drönare och 138 robotar av olika slag.

Av dessa ska 5 833 drönare och 102 robotar ha neutraliserats eller skjutits ner.

– ABC News kan inte oberoende verifiera de uppgifter som har släppts av vare sig Ryssland eller Ukraina, uppger tidningen.

Bygger egna drönare

Drönare och långdistansrobotar har blivit en central del av kriget mellan Ukraina och Ryssland.

Båda sidor använder dem för att slå mot varandras militära kapacitet, infrastruktur och ekonomi.

Ukraina har under krigets gång successivt byggt upp sin egen försvarsteknologi, särskilt inom drönarområdet.

Landet använder i stor utsträckning billigare, inhemskt producerade drönare för att genomföra attacker mot ryska mål.

Dessutom har Ukraina utvecklat så kallade interceptordrönare, som används för att skjuta ner inkommande ryska drönare.

Nyligen genomförde en urkainsk pilot en unik insats genom att skjuta ner två iransktillverkade Shahed-drönare på upp till 500 kilometers avstånd med hjälp av en STING-interceptor.

– Det här är första gången i världen som någon har flugit så långt på distans — och faktiskt lyckats med en nedskjutning. Inte en, utan två Shahed-drönare, skriver den ukrainska drönarenheten Wild Hornets i ett uttalande.

Piloten Roman “Hulk” uppges ha utfört nedskjutningen under ett och samma uppdrag med avancerad fjärrstyrning, och insatsen beskrivs som ett världsrekord.

– Ett helt unikt världsrekord. När vi säger att mer är på gång — så menar vi det, fortsätter dem.

Rekordnivåer

Ukrainas försvar fortsätter att systematiskt slå ut fiendens logistik och vapensystem.

Enligt uppgifter har Ryssland förlorat 54 luftförsvarssystem till följd av insatser från Ukrainas drönarförband.

Förra månaden uppgav det ukrainska försvarsministeriet att de nådde rekordnivåer, där antalet träffade ryska mål i mars översteg 151 000.

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen