Här finns jobben – tre branscher skriker efter personal

2026 04 07

Arbetsförmedlingen listar flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Även om det börjar ljusna något är situationen på arbetsmarknaden fortsatt svår.

Arbetsförmedlingen listar nu flera branscher som är i behov av arbetskraft.

Myndigheten framhåller att branscherna “skriker efter folk” och “gör sitt bästa för att locka dig och andra till sin verksamhet”.

Energi

Den första branschen som Arbetsförmedlingen menar behöver mer personal är energibranschen.

Det rör sig om bland annat drifttekniker, driftingenjör och beredare.

– De här arbetsgivarna behöver locka till sig väldigt många för att klara av underhåll och utbyggnad av elnätet när Sverige elektrifieras, framhåller myndigheten.

Hälso- och sjukvård

Även hälso-och sjukvårdsbranschen är i stort behov av arbetskraft.

Det finns många lediga tjänster för både utbildade undersköterskor och vårdbiträden.

– Arbetsuppgifterna omfattar omvårdnad och service som städ, inköp och social omsorg. Det är ofta möjligt att få jobb utan tidigare erfarenhet, och sommarvikariat är vanliga.

Transport

Transportbranschen söker också efter ny personal.

Arbetsförmedlingen lyfter fram lastbilsförare, mekaniker och jobb inom sjöfarten som exempel.

– För att hjulen ska kunna snurra i transportbranschen behövs bland annat tusentals buss- och lastbilsförare rekryteras varje år.

Och flera andra

Det är dock inte bara inom energi, sjukvård och transport som det behöver anställas mer personal.

I följande branscher finns också ett stort anställningsbehov:

- Kustbevakning

- Tågbranschen

- Kött och chark

- Kriminalvård

- Ungdomsvård

- Djur och jordbruk

- Handel

- Polisen

- Säkerhet och försvar

– Hundratusentals personer arbetar inom försvar- och säkerhetssektorns många företag och myndigheter, framhåller Arbetsförmedlingen.

– När det nu satsas stort inom detta område ökar personalbehoven. I sektorn representeras de flesta yrkeskategorier så som ingenjörer, lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal, officerare, produktionspersonal och administratörer.

Foto: A. Wischnewsky

Text: Redaktionen

Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

2026 08 19

Inte sedan krigsutbrottet 2022 har ryssarna tagit ut så här mycket pengar.

Ryssland är alltjämt under press från såväl ukrainska drönare som inhemska ekonomiska problem.

Under gårdagen kom uppgifter om att 70 procent av ryska bensinstationer har slut på bensin.

Nu framgår att ryssarna rusar till bankomaterna för att ta ut pengar, rapporterar United24Media.

Massuttag

Inte sedan krigsutbrottet i början av 2022 har ryssarna tagit ut så mycket pengar.

Cirka 9,4 miljarder dollar växlades till kontanter enbart under det andra kvartalet – motsvarande omkring 90 miljarder svenska kronor.

Utvecklingen ska enligt de senaste siffrorna ha fortsatt i augusti.

Fem av sju banker

Fem av de sju banker som har de största volymerna av hushållsinsättningar har börjat notera stora uttag:

- Gazprombank förlorade 10,77 procent av hushållens insättningar på fyra månader.

- Rosselkhozbank tappade mer än 15 procent, vilket motsvarar ungefär en av sju rubel som privatpersoner hade insatta.

Alfa-Bank tappade 5,6 procent och Sovcombank 8,1 procent.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Bidragande roll

Det var i mars månad som uttagen började synas.

– Internetavbrott i Ryssland har spelat en betydande roll i utvecklingen av kontantuttagen, eftersom ryssar berövats tillgång till internetbanker och kontantlösa betalningssystem, rapporterar Euromaidan Press.

Osäkerheten

Uppgifter har kommit om att Vladimir Putin planerar en ny mobilisering till hösten.

Det kan vara en bidragande anledning till att fler ryssar vill hålla kontanter.

– Ryssar väljer i allt högre grad kontanter på grund av osäkerheten och en önskan att ha pengar till oförutsedda utgifter “här och nu”.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: NATO-flygplan vid Kaliningrad

2026 08 19

Natoflygplan utför en operation vid den ryska enklaven Kaliningrad.

Flera militärflygplan tillhörande Nato har deltagit i en operation nära Kaliningrad, som ligger mellan Polen och Litauen vid Östersjön men tillhör Ryssland.

I operation ska bland annat norska flygplan ha deltagit.

Norge deltog

Nato-flygplan ska på tisdagen ha genomfört en operation dels vid Kaliningrad, dels i norra Norge, rapporterar Die Welt.

Ett ovanligt stort antal Nato-flygplan ska ha befunnit sig nära den ryska enklaven.

Det handlar om flygplan av modellerna E-3 AWACS och ARTEMIS II, och ett EA-37B Compass Call II.

Det är framför allt det sistnämnda, ett flygplan för elektronisk krigföring, som gör operationen extra noterbar. Det tyder på att USA och Nato har ett särskilt behov av att spana och agera i Kaliningradregionen, enligt The Moscow Times.

– Nato är en försvarsallians, och allierade förbättrar kontinuerligt sina försvarsförfogenheter. Amerikanska och norska jaktflygplan, polska marktrupper, ett NATO E-3A luftövervakningssystem (AWACS) och andra styrkor deltog i operationen, säger en talesperson för Nato, enligt Die Welt.

Operationen leddes av USA.

Militärexperten Carlo Masala, som jobbar på Bundeswehrs universitet i München, menar att USA och Nato skickar en tydlig signal till Ryssland.

– Idag var det en betydande koncentration av flygvapen runt Kaliningrad. Man kan bara hoppas att Ryssland har förstått budskapet, skrev han på X på tisdagen.

Fruktar ”false flag”-operation

Nato-operationen sammanfaller med att nya, konkreta hotbilder mot Baltikum har uppdagats.

Litauens regering har nyligen varnat för att det finns underrättelseinformation om att Ryssland kan överväga attacker mot kritisk infrastruktur i de baltiska staterna.

Ryssland kan utföra sådana attacker med ukrainska drönare, och förneka kännedom, enligt underrättelseinformationen.

– Vi talar om en möjlig ”false flag”-operation med en falsk ukrainsk drönare. Detta är förmodligen det mest realistiska scenariot som för närvarande undersöks, sade Litauens försvarsminister Robertas Kaunas, enligt tidningen.

Samtidigt fruktar amerikanska underrättelsetjänster att Ryssland kommer att pröva Natos ”beslutsamhet” genom en begränsad attack någon gång mellan hösten 2026 och 2029.

Foto: Eric Salard Wikimedia, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen