Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

2026 03 17

Regeringen sänker ett bidrag.

Regeringen vill göra det mer lönsamt att arbeta istället för att leva på bidrag.

Därför införs nu ett nytt bidragstak för försörjningsstödet.

Tak införs

Från och med 1 januari 2027 införs ett tak för hur mycket familjer kan få i försörjningsstöd.

Större familjer är de som kommer påverkas mest.

Från det fjärde barnet räknas bidragen ner, eftersom det annars kan bli väldigt högt i förhållande till arbetsinkomster.

– I dag lönar det sig alltför dåligt att gå från bidrag till arbete, i vissa fall lönar det sig inte alls. Det är både rätt och rättvist att det lönar sig mer att arbeta än att leva på bidrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Syftet är att fler människor ska försörja sig själva och inte fastna i bidragsberoende.

Aktivitetskrav införs

Förutom ett bidragstak ska även ett aktivitetskrav införas.

Den som får försörjningsstöd under minst tre månader måste från 1 juli i år delta i aktiviteter som hjälper dem närma sig arbetsmarknaden.

Det kan vara arbetsplatsförlagda aktiviteter eller andra insatser som stärker förmågan att söka och ta arbete.

– Under alltför lång tid har det varit möjligt för personer att leva på bidrag under mycket lång tid utan krav på motprestation eller försök att återgå i arbete. Som ytterligare ett steg i den omfattande bidragsreform som aviserats fattar vi nu beslut om införandet av ett bidragstak samt ett aktivitetskrav inom försörjningsstödet, säger Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Om den enskilde utan godtagbart skäl tackar nej till aktiviteterna kan kommunen sänka eller stoppa försörjningsstödet.

“Löna sig att arbeta“

Regeringen menar att nuvarande system ibland gör det mer lönsamt att stanna på bidrag än att börja arbeta.

Genom bidragstaket och aktivitetskravet ska drivkrafterna till egen försörjning stärkas, samtidigt som ekonomiskt bistånd fortsätter fungera som ett yttersta skyddsnät.

– Det ska alltid löna sig att arbeta framför att leva på bidrag. Därför är bidragsreformen viktig för att stärka drivkrafterna till egen försörjning. Reformen motverkar utanförskapet, och fler barn kan få se sina föräldrar gå till jobbet, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz.

Foto: N Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

2026 07 31

En rysk missil har slagit ner.

Ryssland slår dagligen till mot Ukraina.

Kyjivs befolkning går inte säker från de massiva attackerna, och stor förödelse har återkommande rapporterats från landets största stad.

Nu har en rysk missil slagit ner i en drönarfabrik i huvudstaden, rapporterar The Guardian.

Anläggningens ägare är det amerikanska företaget Terminal Autonomy.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Baserat i USA

Företaget Terminal Autonomy är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Varken Terminal Autonomy, USA eller det ukrainska försvarsministeriet har ännu kommenterat attacken.

Inga dödsfall ska ha skett till följd av attacken.

Bryr sig inte

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot anläggningar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

Kan attackera Patriotanläggning

I början av juli avslöjade Donald Trump att han planerade att ge Ukraina licens för att tillverka det amerikanska Patriotluftvärnet.

Om produktionen i Ukraina blir verklighet kommer Ryssland sätta fabriken som måltavla, menar Anthony Vinci.

– Jag tror att om Patriot eller något amerikanskt system tillverkades i Ukraina skulle ryssarna rikta in sig på den tillverkningsanläggningen, säger han, enligt tidningen.

Trump är osäker

För några veckor sedan sade Donald Trump att en ukrainsk licens för tillverkning av Patriot var nära. Nu har den amerikanske president återigen blivit osäker i frågan.

– Det är ett mycket extraordinärt vapen, och vi måste vara lite försiktiga med vem vi licensierar till. Vi licensierar egentligen inte utrustning, säger han, enligt tidningen.

LÄS MER: POLEN: Vi har 100 dagar på oss – det är 50/50

Foto: White House Official Photographer resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen