Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

2026 11 06

Det är mycket som händer i politiken just nu.

Tidigare på fredagen gav Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson besked om att SD släpper sitt krav på ministerposter.

SD-ledaren menar att om Centerpartiets röda linjer omöjliggör en blågul regering så kan Sverigedemokraterna tolerera en borgerlig fyrpartiregering.

Nu säger en källa inifrån Socialdemokraterna att allting tyder på “Alliansen 2.0”, rapporterar Aftonbladet.

“Allt tyder på det”

Sverigedemokraterna backar från sitt krav på ministerposter, och Centerpartiet öppnar för Ulf Kristersson (M).

En källa från Socialdemokraterna säger nu att det ser allt mörkare ut för de rödgröna.

– Allt tyder på en alliansregering nu när SD backar från ministerkrav, menar personen.

Åkessons besked

Sverigedemokraterna kan släppa fram en borgerlig regering och därefter gå i full opposition.

Det säger partiledare Jimmie Åkesson, rapporterar Expressen.

– Antingen får vi den här borgerliga regeringen på plats eller så får vi en rödgrön regering med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i förarsätet. Det är mer dåligt för Sverige än en borgerlig alliansregering, menar han.

Läs mer: Världens största pizzakedja satsar – nu ska Sverige erövras

C:s uppmaning

Centerpartiet har uppmanat Socialdemokraterna och Moderaterna att presentera den planerade sakpolitiken och hur den ska genomföras senast på fredag nästa vecka.

– Vi vill att både Magdalena Andersson och Ulf Kristersson presenterar varsitt totalpaket för hur de vill styra Sverige, säger C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist enligt SVT.

Får förlängt

Thand Ringqvist vill ha svar från Kristersson gällande hur han ska se till att SD inte dikterar villkoren, och från Magdalena Andersson (S) om hur en regering ska fungera utan V-medverkan.

Efter beskeden har talman Andreas Norlén gått med på att förlänga Ulf Kristerssons sonderingsuppdrag med “ytterligare några dagar”.

Läs mer: Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

Foto: N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se

Högst 15 liter i tanken på bilar – nytt förslag på bordet

2026 11 06

Ett nytt förslag för laddhybrider har tagits fram i Europa.

En europeisk miljöorganisation vill begränsa bensintankarna i framtidens laddhybrider till högst 15 liter.

Detta i ett försök att få fler bilister att köra på el i stället för bensin.

Vill minska bensintankarna

Många väljer en laddhybrid för att slippa välja mellan el och bensin. Men den möjligheten vill en europeisk miljöorganisation förändra.

Organisationen Transport & Environment (T&E) har lagt fram ett förslag om att bensintankarna i laddhybrider ska få rymma högst 15 liter.

– Utan denna begränsning skulle vissa förare kunna använda fordonet i stor utsträckning med förbränningsmotorn utan starka incitament att ladda batteriet. Genom att begränsa tankstorleken säkerställs att förarna får incitament att ladda bilen, står det i rapporten Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal, om förslaget.

Det är en rejäl minskning jämfört med dagens bilar. Enligt organisationen ligger den genomsnittliga tankstorleken på omkring 51 liter.

Tanken är att bilägare ska få mindre anledning att köra på bensin. Om tanken snabbt tar slut ska det i stället bli mer lockande att stanna och ladda bilen.

Läs mer: Jättebeskedet: Ska öppna nästan 1 500 butiker

Nya siffror bakom förslaget

Bakgrunden är en undersökning från T&E med namnet Smoke screen: the growing PHEV emissions scandal.

Organisationen har granskat verkliga utsläpp från laddhybrider som registrerades i Europa under 2024.

Resultatet visade att bilarna i genomsnitt släppte ut nästan sex gånger så mycket koldioxid som de officiella testvärdena angav.

T&E anser att många laddhybrider används ungefär som vanliga bensinbilar, trots att de har möjlighet att köras på el. Därför vill organisationen göra det mindre bekvämt att välja bensin framför laddning.

Vill ändra fler saker

Det är inte bara bensintankens storlek som T&E vill förändra. Organisationen har ytterligare tre förslag på hur framtidens laddhybrider ska byggas.

Elmotorn ska vara minst tre gånger så stark som bensinmotorn. Bilarna ska också kunna snabbladdas med över 100 kilowatt.

Dessutom vill T&E att laddhybrider senast 2030 ska klara minst 20 mil på el.

– Även om en ökad räckvidd inte nödvändigtvis leder till lägre utsläpp, bör en kombination av en minsta räckvidd på 200 kilometer och andra strikta konstruktionskriterier öka sannolikheten för att uppnå en högre användningsgrad i verkliga körförhållanden, står det i rapporten.

Läs mer: Många pensionärer kan krävas på pengar – uppmanas kontrollera

Foto: M van den Bos

Text: Redaktionen vid MarcusOscarsson.se