Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen mot Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår även oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

2026 09 17

Ukraina har slagit ut ett sällsynt ryskt radarsystem.

Ukrainska drönare når allt längre in på rysk mark.

Ett ryskt långdistansradarsystem värt omkring 100 miljoner dollar uppges ha slagits ut i en ukrainsk drönarattack, rapporterar United24 media.

Träffades 175 kilometer bort

– 429 brigaden ”Achilles” slog tillsammans med 43 separata artilleribrigaden ut en Nebo-M-radar nära flygfältet Millerovo i Rostovregionen, varifrån fienden regelbundet skickar ut Shahed-drönare, uppger ukrainska styrkor i ett inlägg på X.

Attacken genomfördes gemensamt av brigaderna med en RAM-2X-drönare.

– Radarn träffades med en RAM-2X på ett avstånd av omkring 175 kilometer från linjen för stridskontakt, fortsätter militären.

Det innebär att målet befann sig långt bakom den direkta frontlinjen.

LÄS MER: USA redo – laddar för storsmäll mot Putin

Värt en miljard kronor

Nebo-M är ett ryskt långdistansradarsystem som används för att upptäcka och följa luftmål på stora avstånd.

Systemet kan ge ryska styrkor information om luftrummet och tidig varning om inkommande långdistansattacker.

Den ukrainska militären uppskattar värdet på det radarsystem som attackerades till omkring 100 miljoner dollar, motsvarande nära en miljard svenska kronor.

Fler liknande attacker

Radarn var placerad nära Millerovo-flygfältet, som enligt den ukrainska brigaden regelbundet används av ryska styrkor för att skicka Shahed-liknande attackdrönare mot Ukraina.

Enligt brigaden används även andra attack- och skendräneringsdrönare från flygfältet. De drönare som opererar från området uppges regelbundet användas i attacker mot Ukrainas östra, centrala och norra delar.

Så sent som i augusti lyckades Ukraina förstöra en rysk radarstation av typen Nebo-U.

I en separat operation för tre dagar sen uppges en ukrainsk drönargrupp ha förstört två ryska BM-21 Grad-raketramper och skadat ytterligare två. En av attackerna genomfördes efter att drönaren hade flugit omkring 45 kilometer.

Gruppens befälhavare, som går under anropsnamnet ”Zhulyk”, uppgav att de fyra Grad-systemen var de första av den typen som bataljonen hade slagit ut.

Den senaste attacken är en del av en fortsatt ukrainsk kampanj mot rysk militär utrustning och infrastruktur långt från fronten.

LÄS MER: Norsk varning för värsta finanskrisen någonsin

Foto: M Kukurudziak

Text: Redaktionen

Nej till artikel 5 – Natoland kommer vägra

2026 09 18

Ett europeiskt Natoland vill inte hjälpa till att försvara alliansens länder i händelse av en attack.

Det beskedet kommer under fredagsmorgonen. Bakom uttalande står Slovakiens premiärminister, Robert Fico.

Slovakien kommer inte att bistå Nato i krig, indikerar premiärministern enligt RBC-Ukraine.

Viktigt men vill inte dras in

Den slovakiske premiärministern menar att Europa måste göra allt för att undvika ett väpnat krig med Ryssland. Han kritiserar också många av de europeiska ledarna för att hålla högljudda militanta tal, och tycker att retoriken behöver dämpas.

I händelse av en attack mot ett Natoland kommer Slovakien vägra att ställa upp och försvara sina allierade.

– Jag vill inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt på grund av någon artikel 5. Som premiärminister kommer jag att göra allt för att säkerställa att Slovakien aldrig dras in i en militär konflikt, säger Robert Fico enligt Ukrainska Pravda.

LÄS OCKSÅ: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Besöker Ukraina

Idag kommer den slovakiske premiärministern resa till Ukraina för att träffa president Volodymyr Zelenskyj och Ukrainas premiärminister Serhiy Koretskyi. Flera andra europeiska ledare kommer också möta upp.

– Fico säger att han fruktar krig och därför vill diskutera det på allvar, rapporterar RBC-Ukraine.

Artikel 5

Natos artikel 5 innehåller ömsesidiga försvarsgarantier som kan ses som en grund för Natos kollektiva försvar. Enligt artikeln ska ett väpnat angrepp mot en eller flera av parterna i Europa eller Nordamerika betraktas som ett angrepp mot samtliga parter.

I takt med de ökande oroligheterna i världen har diskussionen om artikel 5 blivit högaktuella. Ulf Kristersson (M) sade tidigare i år att han har fullt förtroende för att överenskommelsen gäller.

– I alla de samtal vi har med andra Natoländer inklusive USA råder ingen som helst tvekan om att den yttersta avskräckningen, artikel 5, står stadigt och fast. Där känner jag ingen tvekan, sade han till TV4.

LÄS MER: Kostar nästan en miljard – Ukraina har krossat det

Foto: Nato

Text: Redaktionen