Börsbolag i konkurs

Börsbolag i konkurs

2026 02 10

Ett börsnoterat svenskt bolag tvingas kasta in handduken.

Beskedet kommer på tisdagsmorgonen.

Det handlar om det börsnoterade betalteknikbolaget Sileon.

I ett pressmeddelande framhåller bolaget att ett besked från Skatteverket har bidragit till att företaget inte kan fortsätta sin verksamhet.

Börsbolag i konkurs

Sileon grundades år 2001 och hette tidigare Paynova.

Det First North-listade bolaget tvingas nu kasta in handduken – trots vad de beskriver som “omfattande effektiviseringar”.

– Bolagets styrelse har sedan Q2 2025 arbetat med att hitta en sund och långsiktig finansiell lösning, inleder Sileon sitt pressmeddelande via Placera.

– Bolaget lyckades efter dedikerade insatser från nuvarande operativa ledning få in de första betalande kunderna, samt genom omfattande effektiviseringar reducera bolagets kostnader till en mycket låg nivå.

"På grund av Skatteverket"

Av meddelandet framgår att det är motsättningar från Skatteverket som ska ha bidragit till konkursen.

– Tyvärr medgav inte Skatteverket en reviderad betalningsplan av de återstående coronastöden i koncernen, där cirka 8 miljoner kronor förfaller i närtid, vilket omöjliggör fortsatt drift, menas det.

Läs mer: Två möbelkedjor i konkurs – bland de största i Norden

Har kraschat

På tre år har Sileon kraschat med 99,17 procent på Stockholmsbörsen, enligt data från Marketwatch.

Innan konkursbeskedet handlades aktien för 1,8 kronor.

Bolaget hade knappt tusen aktieägare på Avanza och nästan 300 på Nordnet.

Det gjorde Sileon

Sileon har under en längre tid försökt ta plats på “köp nu, betala senare”-marknaden.

De ville bli ett SaaS-bolag inom betalteknik, rapporterar Breakit.

Men de senaste årens finansiella resultat vittnar om rejäla motvindar.

År 2024 omsatte Sileon 47 miljoner kronor med en rörelseförlust på 41 miljoner.

Läs mer: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: H. Nural

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Ryssland köper svenska fartyg

2026 06 25

Flera svenska fartyg hamnar i ryska händer.

Den ryska skuggflottan seglar i hög omfattning i Östersjön och vidare ut på haven runt hela jorden.

Sverige och Europa har vidtagit åtgärder vid flera tillfällen för att begränsa och stoppa delar av verksamheten, då fartygen ofta är gamla och innebär en säkerhetsrisk.

Tidigare i vår, vid ett säkerhetsmöte i München, diskuterades flera olika alternativ för hur Europa ska bemöta situationen, med fartyg som seglar under falsk flagg.

– Vi behöver agera mer proaktivt, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur i samband med mötet, enligt oberoende Moscow Times.

– Länder som tillhandahåller flaggor till skuggflottans fartyg bör veta att andra länder kan vidta vissa åtgärder.

Köper svenska fartyg

Nu kommer ett nytt avslöjande om de ryska skuggfartygen.

Flera av dem är sålda av svenska rederier, rapporterar SVT.

Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har tio tankfartyg, som nu ingår i den ryska skuggflottan, sålts av svenska aktörer.

”Gör allt vi kan”

Concordia Maritime är ett rederi som återfinns under Stenas paraply.

Flera av rederiets nyligen sålda fartyg ingår nu i den ryska skuggflottan.

– Det är väldigt olyckligt och vi gör allt vi kan för att se till att de här fartygen hamnar i seriösa händer, säger Erik Hånell som är vd för Stena Bulks, till kanalen.

Följer regler

Vid försäljning följer Stena Bulks de regler och lagar som finns.

Bakgrundskontroller genomförs också.

– Men vad som händer i nästa steg har vi ingen kontroll över. Vi driver en kommersiell verksamhet och måste kunna köpa och sälja fartyg enligt de krav som ställs, säger Erik Hånell till kanalen.

Kustbevakningen

Den svenska kustbevakningen har den senaste tiden ökat sin bevakning av fartyg som ingår i den ryska skuggflottan.

– Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex omvärld. Det är ökade miljörisker, cyberhot och olika säkerhetsutmaningar som bland annat lett till att vi under våren har gjort flera viktiga insatser mot fartyg i Östersjön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, i ett uttalande.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen