”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

2026 02 05

Centerpartiets partiledare vill ha euro utan folkomröstning.

För över 20 år sedan sade svenska folket nej till att byta ut kronan mot euron.

Sedan dess har debatten gått i vågor gällande huruvida det är rätt att behålla den svenska kronan eller inte.

Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist säger att hon vill byta till euron – utan folkomröstning, rapporterar SVT.

“Behövs ingen folkomröstning”

C-ledaren vill att frågan ska utredas så snart som möjligt.

Och det behövs enligt henne inte någon omröstning om saken.

– Jag tycker inte vi ska ha en folkomröstning. Däremot kan vi gärna ha det som en valfråga vid rätt tillfälle, säger hon.

“Tappar beslutsmakt”

Vidare menar Thand Ringqvist att det inte finns några likhetstecken mellan dagens läge och den omröstning som innebar ett nej till euron för över 20 år sedan.

Hon anser att det är viktigt att Sverige ansluter till de länder som infört euron – däribland Frankrike, Spanien, Tyskland, Österrike, Finland, Nederländerna och en rad andra länder.

– Om det är så att vi i Sverige tappar i beslutsmakt och inflytande för att vi inte är en del av eurozonen. Det är ju både politiska och ekonomiska saker man ska väga för det här, menar C-ledaren.

Läs mer: Ica-handlare går mot konkurs

Senaste nytt

Den svenska kronan har under det senaste året gått oerhört starkt gentemot de stora världsvalutorna.

På ett års tid har kronan stärkts med över sex procent mot euron – och med hela 17 procent mot den amerikanska dollarn, enligt data från Marketwatch.

Tufft år för dollarn

Dollarn har sjunkit ordentligt under det senaste året – och på torsdagen handlas en dollar för strax över nio svenska kronor.

Det är glädjande för de som tänker semestra på andra sidan Atlanten – men mindre roligt för småsparare med amerikanska innehav i portföljen.

Läs mer: Jätten störtdyker på börsen – faller tvåsiffrigt

Foto: I. Boran

Text: Redaktionen

5 maj 2026

100 miljoner ryssar håller andan – ”kom som en chock”

2026 05 05

Hotet mot den ryska befolkningen blir allt större.

I takt med att Ukraina fortsätter med återkommande drönarattacker långt bakom den ryska fronten växer hotbilden mot invånarna i Ryssland.

Nu når långdistansangreppen från Ukraina över 150 mil in i landet, rapporterar Bloomberg.

Det innebär att hela 70 procent av den ryska befolkningen, motsvarande omkring 100 miljoner människor, bor i farozonen för att drabbas.

Området växer

Fler och fler städer, bland annat Jekaterinburg och Tjeljabinsk som är belägna i Uralbergen, håller andan i vetskapen att de ligger i riskzonen för Ukrainas motattacker.

Den 25 april slog en drönare ned i området runt Jekaterinburg för första gången sedan krigets start. Staden ligger omkring 170 mil från gränsen till Ukraina, rapporterar RBC-Ukraine.

– Det kom som en chock. Även om ingen skadades har folk fått inse att staden inte längre ligger så långt från fronten, säger Vladimir som bor i staden, enligt tidningen.

Större precision

Precisionen för de ukrainska drönarattackerna ökar.

Och de riktas främst mot mål som bidrar till att finansiera Rysslands krig.

– Målen inkluderar oljeraffinaderier, anläggningar som producerar gödning och hamnar Ryssland använder för att exportera energiresurser, uppger tidningen.

– Detta minskar Kremls intäkter och begränsar landets förmåga att tjäna pengar på de stigande priserna, som konflikten i Mellanöstern resulterat i.

Oljeraffinaderi attackerat

Under det senaste dygnet har Ukraina bland annat attackerat ett oljeraffinaderi i den ryska regionen Leningrad.

Massiva bränder har brutit ut till följ av attacken.

– SBU Alpha Units jaktflygplan, tillsammans med de ukrainska försvarsstyrkorna slog framgångsrikt till mot oljeanläggningar i Leningradregionen i Ryssland. Raffinaderiet Kirishinaftorgsintez brinner. Det gör också Kirishi oljepumpstation, framhåller Ukrainas säkerhetstjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Putin ger skarp varning till Trump – ”oacceptabelt”

2026 05 05

Trump har blivit varnad av Ryssland.

Vladimir Putin markerar starkt mot USA:s president i ett telefonsamtal.

Rysslands ledare varnar Trump för allvarliga konsekvenser, rapporterar Newsweek.

Ryssland och USA i samtal

Under ett telefonsamtal mellan de två ledarna lyfte Putin frågan om vapenvilan i konflikten med Iran.

Enligt Kreml gjorde han tydligt att en upptrappning kommer få stora följder.

– Farligt och oacceptabelt, uppges Putin ha sagt till Trump om kriget fortsätter, särskilt om det handlar om markstrider på iranskt territorium, uppger Kremls utrikespolitiske rådgivare Yuri Ushakov.

Putin varnar också för att en sådan utveckling inte bara skulle påverka Iran, utan hela det internationella läget.

Ushakov berättar för den ryska statliga nyhetsbyrån TASS att Putin anser att det är rätt beslut att förlänga vapenvilan i Iran, eftersom det öppnar upp för fler möjligheter till förhandlingar och bidra till att stabilisera situationen.

Kritik på hemmaplan

Trots varningen från Putin beskriver Trump samtalet som positivt.

Han säger att det var ett “mycket bra samtal” och menar att det finns möjligheter till lösningar, även om konflikten fortsätter.

Samtidigt ökar pressen i USA.

Försvarsminister Pete Hegseth möter stark kritik från politiker i kongressen angående USA:s krig med Iran.

Politiker från båda partier kräver tydligare svar från Hegseth om konfliktens mål, resultat och påverkan på USA:s styrkor och resurser.

Hegseth avfärdar kritiken och menar att det undergräver det militära arbetet.

– Den största utmaningen vi står inför just nu är ansvarslösa och nedslående uttalanden från politiker, säger han.

Hormuzsundet låst

Samtidigt fortsätter konflikten att vara låst.

Trump har nyligen avvisat Irans förslag om att återöppna Hormuzsundet, vilket innebär att blockaden i dagsläget kvarstår.

Detta förvärrar läget ytterligare, då sundet är en viktig transportväg för olja globalt.

Situationen riskerar därmed att påverka både ekonomi och säkerhet för de flesta delarna av världen.

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen