Det är nu nästan fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Ryssland kontrollerar för närvarande omkring 20 procent av Ukrainas territorium – och gör långsamma framsteg till ett högt pris.

Nu tydliggör Moskva vad som krävs för att kriget ska ta slut.

“Då tar kriget slut”

Det är Rysslands ständiga representant vid FN, Vasily Nebenzya, som förklarar hur Moskva ser på saken.

Kriget kommer enligt honom att fortsätta tills det att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj “tar sitt förnuft till fånga” och går med på vad Moskva kallar “realistiska villkor” för förhandlingar, uppger Kyiv Post.

Ryssland har som bekant tidigare bland annat krävt demilitarisering i Ukraina, mer territorium och att Ukraina aldrig tillåts gå med i Nato.

“Kommer förvärras”

Nebenzya varnar för att situationen för Kyiv kommer att “förvärras för varje dag” och tillägger att varje ukrainsk attack kommer att mötas av ett “hårt svar”. 

Han anklagar även Zelenskyj för att i praktiken blockera USA-stödda fredsinitiativ genom att lägga fram vad han beskriver som “orealistiska villkor” för förhandlingar.

Läs mer: ”Fienden kan stoppas” – ukrainska soldater höjer flaggan

Fortsätter attackera

Samtidigt fortsätter ryska styrkor att attackera längs med frontlinjen.

Ryska militärbloggare hävdar att trupperna avancerar kring Kostyantynivka, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Motanfall nära Vovtjansk

Ryssarna uppges även trycka på ordentligt kring Kharkiv.

– Ryska styrkor anföll nordost om staden Kharkiv nära Prylypka, Lyman, Vovtjansk, Vovtjanski Chutory och Starytsia, samt mot Ternova, Hrafske och Kruhle den 11 och 12 januari, uppger ISW.

– Ryska militärbloggare hävdade att ukrainska styrkor genomförde motanfall nära Vovtjansk.

Läs mer: Rysk drönarfabrik står i lågor

Foto: By Vitaly V. Kuzmin, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen

Ett misstänkt drönarangrepp har slagit till mot den brittiska flygbasen RAF Akrotiri på Cypern under natten.

Attacken har orsakat materiella skador men inga personskador har rapporterats, och militär personal vid basen har satts i hög beredskap, rapporterar grekiska Protothema.

Tillkallar till möte

Cyperns president Nikos Christodoulides sammankallade under morogntimmarna till ett extraordinärt möte i det nationella säkerhetsrådet där partiledare kallades för att informeras och diskutera situationen.

I mötet deltog även försvarsministern, chefen för National Guard och chefen för underrättelsetjänsten KYP.

– Jag vill vara tydlig. Vårt land deltar inte på något sätt och har inte för avsikt att vara en del av någon militär operation, säger Cyperns president Nikos Christodoulides i ett uttalande tidigt på morgonen.

Misstänkt drönare

Enligt uppgifter från basen träffade ett obemannat flygfordon, ett drönarplan av typen Shahed, landningsbanan och ett område inom basen.

Ett andra drönarplan ska ha avfyrats, men förhindrats från att nå sitt mål.

Det brittiska försvarsdepartementet bekräftar att de aktiverat säkerhetsprotokoll direkt efter attacken och arbetar med att utvärdera händelsen.

Militär personal vid basen sattes även i hög beredskap, och stridsflygplan uppges vara redo att avvärja ytterligare hot.

– Skyddet av våra styrkor i regionen är på högsta nivå, säger en talesperson för det brittiska försvarsdepartementet.

En säkerhetsvarning som skickades ut till invånare i närheten av den brittiska basförvaltningen, uppmanade invånarna att stanna inomhus tills vidare.

Bas på Cypern

Storbritannien behåller suveränitet över territoriet för de två baserna på den östra Medelhavsön, som är medlem i Europeiska unionen.

RAF Akrotiri täcker en vidsträckt, fyrkantig halvö på Cyperns södra spets.

Senast basen attackerades direkt var av libyska militanta på mitten av 1980‑talet.

Incidenten inträffade efter att London meddelat att USA får använda brittiska baser för “defensiva” operationer i samband med upptrappningen av krisen med Iran.

Foto: F Andrejevic

Text: Redaktionen

Pentagon medger att det saknas underrättelser som pekar på att Iran var på väg att anfalla USA först.

Detta går rakt emot en av Trumps viktigaste motiveringar för attackerna, rapporterar Reuters.

Pentagon går emot

I en 90 minuter lång genomgång med personal från både senatens och representanthusets säkerhetsutskott uppges försvarstjänstemän meddela att det saknas bevis för att Iran planerade en förebyggande attack mot amerikanska trupper eller baser. 

– I genomgången uppgavs det att Irans ballistiska missiler och styrkor som stödjer miliser i regionen utgör ett omedelbart hot mot USA:s intressen, men det finns inte någon underrättelse om att Teheran var på väg att anfalla amerikanska styrkor först, säger två anonyma tjänstemän inom administrationen, till Reuters.

Detta skiljer sig tydligt från det offentliga narrativet som tidigare förts fram av Donald Trump, uppger nyhetsbyrån.

Trumpadministrationen motsägs

Tidigare har Vita huset och president Donald Trump hävdat att de militära operationerna mot Iran syftat till att avvärja ett omedelbart hot mot amerikanska intressen, inklusive möjligheten att Iran skulle anfalla först.

– Vi kommer försvara det amerikanska folket genom att eliminera omedelbara hot från det iranska regimen, sa Trump i ett videouttalande direkt efter att operationerna inletts.

Denna position stärktes i offentliga uttalanden av administrationstjänstemän inför och under de inledande attackerna.

Fortsatta attacker

USA och Israel har under helgen fortsatt sina militära operationer mot Iran, med omfattande attacker mot många mål i landet.

Samordnade insatser har lett till betydande förstörelse och ett fortsatt svar från Iran på flera platser i regionen.

Enligt en Reuters/Ipsos‑undersökning på söndagen stöder 27 % av amerikanerna de militära attackerna, medan 43 % är emot och 29 % är osäkra på sin ståndpunkt.

Foto: White House Official D Torok

Text: Redaktionen