EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

2025 12 20

EU:s skattebetalare måste betala höga kostnader.

EU tar lån för att hjälpa Ukraina att finansiera försvarskriget mot Ryssland.

De kommande åren kommer man därför att behöva betala 3 miljarder euro, runt 32 miljarder kronor om året, i ränta.

Riskerar få slut på pengar

EU-länderna har kommit överens om att ta lån på upp till 90 miljarder euro för de kommande två åren, för att säkra Ukrainas krigskassa.

Åtgärden ses som nödvändig för att förhindra att Ukraina får slut på pengar i vår.

Ukraina står inför ett budgetunderskott på 71,7 miljarder euro nästa år, rapporterar Politico.

Landet behöver därför akut hjälp för att kunna stå emot Rysslands fortsatta krigande.

EU har velat använda frysta ryska tillgångar för att stödja Ukraina – men nu har man istället tvingats göra det genom lån.

Det innebär en stor extra kostnad för EU:s skattebetalare.

Men tre europeiska länder står utanför och är inte med och finansierar lånet.

Tre länder hålls utanför

Tjeckien, Ungern och Slovakien kommer inte vara med och dela skuldbördan tillsammans med de andra 24 medlemsländerna, enligt tidningen.

Samtidigt har de tre länderna dock gått med på att inte sätta upp hindret för finansieringen.

Övriga länder kommer alltså att betala 3 miljarder euro i ränta från och med 2028.

Ukraina ska börja betala tillbaka lånet när kriget är slut, men bara på vissa villkor.

– Ukraina behöver bara betala tillbaka lånet när Ryssland avslutar kriget och betalar krigsskadestånd, rapporterar tidningen.

Men eftersom det verkar osannolikt så kan EU istället tvingas ta nya lån.

Ett annat alternativ kan vara att göra ett nytt försök att nå en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar i Europa.

Det kan dock bli svårt eftersom Belgien motsätter sig en sådan lösning. En stor del av de frysta ryska tillgångarna finns i just Belgien, och det var deras motstånd som ledde till att EU-länderna kom överens om att istället ta nya lån för att stödja Ukraina.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

Ryssland tvingas ställa in

2026 05 06

Ryssland tvingas ställa in delar av festligheterna i veckan.

Den 9 maj firas en av Rysslands stora högtider. Under den så kallade Segerdagen, firas Sovjetunionens seger i det stora fosterländska kriget, mer känt som andra världskriget i Sverige och många andra delar av världen.

Högtidsdagen brukar firas med dunder och brak.

Men inte år. Kreml har bekräftat att årets militärparad, som brukar vara en central del av firandet, kommer vara nedbantat på grund av landets situation i Ukraina.

Ställer in

Segerdagsfirandet brukar äga rum i många ryska städer, runt om i landet.

Men nu tvingas Ryssland ställa in stora delar av det planerade evenemanget på Krym. Anledningen är hotet från ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

– Detta beslut från myndigheterna baseras på säkerhetsaspekter, uppger den ryske myndighetschefen på Krym, Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Firas i någon form

I någon form ska ändå dagen firas, men helt utan den traditionsenliga militärparaden och flera andra stora arrangemang.

– Samtidigt kommer vi att göra allt som är möjligt för att hedra våra kära veteraner, hedra de stupade och hålla festliga evenemang i olika format. Krym kommer att fira vår huvudsakliga helgdag med värdighet, framhåller Sergej Aksyonov, enligt tidningen.

Attack på Krym

Utöver det ryska beskedet att det planerade firandet ställs in på Krym, kommer också rapporterar om en ukrainsk attack mot området.

– I det tillfälligt ockuperade Krym har ukrainska underrättelseagenter slagit till till mot ryska militärtåg som användes för att transportera utrustning och bränsle, uppger Ukrainas underrättelsetjänst i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

Systematiskt arbete

Den ukrainska militären slår återkommande mot Krym.

Bland annat mot viktiga hamnar som Ryssland använder i Svarta havet.

– Systematiskt stridsarbete med syfte att minska och komplicera logistiken för de ryska angriparna fortsätter, uppger underrättelsetjänsten, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

2026 05 06

Elpriset är på väg uppåt i hela landet.

Årets vinter har till stora delar varit kall i Sverige.

Elräkningen under året mörkaste månader har inneburit ett hårt slag för många hushåll. Speciellt räkningen för januari och februari.

Under våren agerade regeringen för att stötta upp och beslutade om ett elstöd som betalas ut senare i år.

– Till följd av en kall vinter och det osäkra omvärldsläget har Sveriges hushåll den senaste tiden drabbats av ökade energikostnader, uppgav regeringen tidigare i våras, i ett uttalande.

– Regeringens ambition är att stötta hushållen i denna ansträngda situation.

På väg upp igen

Under inledningen av maj har elpriset börjat klättra uppåt igen, efter ett par månader med lägre priser.

Och imorgon väntas priset öka ytterligare, rapporterar SR.

Dagspriset på el klättrar till närmare 1,5 kronor per kilowattimme på elbörsen Nordpool, vilket är nära de priser som gällde under vinterns dyraste dagar.

Flera anledningar

Bakom de stigande priserna ligger flera anledningar, enligt radion.

Stora delar av den svenska kärnkraften är avställd på grund av underhåll. Vindkraften producerar inte några större mängder just nu.

Dessutom gör den snöfattiga vintern och bristen på nederbörd att elproduktionen från vattenkraft är lägre än vanligt. Konflikten i Mellanöstern har också en indirekt påverkan, eftersom priset på gas ökat kraftigt till följd av kriget.

Då kommer elstödet

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att förbereda utbetalningar av årets elstöd till privata hushåll i Sverige.

Det är elförbrukningen under de dyraste månaderna januari och februari som kommer ligga till grund för beloppet.

För att få stödet behövs ingen ansökan. Det kommer betalas ut per automatik baserat på uppgifter från elnätsföretagen.

– Planen är att utbetalningarna ska ske under andra halvan av juni 2026. Pengarna betalas då ut direkt till det konto som är registrerat hos Försäkringskassan, uppger Fortum.

Foto: V. Lindqvist

Text: Redaktionen