Plötsliga vändningen – säger nej till elbilar

2025 12 11

Intresset för elbilar sjunker i Sverige.

Och det går i linje med den globala trenden, konstaterar företaget EY i ett pressmeddelande på torsdagsmorgonen.

Intresset för bensin- och dieseldrivna fordon har ökat med 15 procent i Sverige senaste året, samtidigt som avsikten att köpa elbil eller hybridbilar har minskat kraftigt.

Mest intressant

EY har tagit reda på att omkring 35 procent av svenskarna planerar att köpa en bil de kommande två åren – att jämföra med det globala snittet på 51 procent.

Intresset för att köpa bilar med förbränningsmotorer – bensin eller diesel – har ökat med 15 procent i Sverige från förra årets undersökning, från 34 till 49 procent.

Samtidigt har intresset för batteridrivna elbilar minskat till 16 procent, ned 3 procent från 2024.

Störst minskning syns bland intresset för hybridbilar som sjunkit med hela 15 procent från förra årets undersökning, från 41 till 26 procent.

“Är oroande”

Martin Cardell, globalt ansvarig för framtidens mobilitetslösningar på EY, kommenterar undersökningen.

– Det är oroande att se ett så tydligt tapp i intresset för elbilar, både i Sverige och globalt, säger han.

– De nya siffrorna visar att den långsiktiga trenden går mot en mer diversifierad framtid för fordonsdrivlinor, med än mer långsam utveckling för elektrifieringen än vad vi tidigare antagit.

Inte bara Sverige

Det är inte bara i Sverige som intresset för elbilar har svalnat.

Hälften av alla bilköpare globalt avser att köpa en bil med bensin eller dieselmotor under de kommande 24 månaderna, en ökning med 13 procent från 2024.

Största orosmolnen

Här är de största orosmolnen när det kommer till elbilar för svenskarna:

- Dyra batteribyten (41 procent)

- Begränsad räckvidd (35 procent)

- Kostnaden för inköpet av elbilen (27 procent)

– Många konsumenter verkar tveka på grund av missuppfattningar kring elbilar, som till exempel att batterierna inte håller eller att underhållskostnaderna blir högre, fortsätter Cardell.

Foto: Zaptec J. Heyd

Text: Redaktionen

Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

2026 04 24

EU har godkänt ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro.

Det motsvarar omkring 970 miljarder svenska kronor.

Lånet ska bland annat användas för att stärka Ukrainas militära förmågor.

Ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev säger att “lånet tas från européernas fickor och inte kommer att betalas tillbaka", rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Medvedev skrattar

Efter att Ungern och Slovakien till slut släppt igenom lånet står det nu klart.

Dmitrij Medvedev skrattar åt Europa.

– EU ger slutligen det efterlängtade lånet till tjuven i Kyiv, och pengarna behöver inte betalas tillbaka eftersom det enligt Bryssels imbecilla logik är Ryssland som kommer att stå för notan, säger han.

“Ni blir lurade”

Medvedev menar vidare att européerna “blir lurade”.

– Njut av att bli lurade igen, européer – det är 90 miljarder euro direkt ur era fickor!

Pengarna som Ukraina nu lånar kommer bland annat gå till att stärka landets militärindustriella bas och budgetbehov.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Strikta villkor

Finansieringen av lånet kommer att kopplas till strikta villkor från Ukrainas sida, såsom efterlevnad av rättsstatsprincipen, inklusive kampen mot korruption.

– Det cypriotiska ordförandeskapet har arbetat outtröttligt för att säkerställa att alla delar som behövs för lånet är på plats, säger Cyperns finansminister Makis Keravnos.

– Utbetalningarna av lånet kommer att börja rulla ut så snart som möjligt och ge avgörande stöd till Ukrainas mest pressande budgetbehov.

Så delas det upp

Lånet har enligt EU delats upp så här:

- 30 miljarder euro i makroekonomiskt stöd till Ukraina, kanaliserat via makrofinansiellt bistånd eller genom Ukrainafaciliteten. Detta kan användas för att tillgodose Ukrainas mest akuta budgetbehov.

- 60 miljarder euro för Ukrainas förmåga att investera i försvarsindustriell kapacitet, inklusive upphandling av försvarsprodukter.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nato sätter ner foten – ”Trump kan inte göra det”

2026 04 24

Nato tydliggör nu för USA vad som gäller i organisationen.

Donald Trump har under en längre tid varit kritisk mot Nato.

I mejl som cirkulerar i USA:s försvarshögkvarter Pentagon framgår att USA överväger att straffa vissa Natoländer för att inte ha stöttat tillräckligt i Irankriget.

I mejlen framgår att Spanien skulle kunna uteslutas från försvarsalliansen.

Men nu sätter en tjänsteman från Nato ner foten och förklarar att det inte fungerar.

“Kan inte göra det”

USA:s president Donald Trump kan inte dra in Spaniens Nato-medlemskap på grund av Madrids vägran att stödja Washingtons operation mot Iran.

Det uppger en Nato-tjänsteman på fredagen, rapporterar Kyiv Independent.

– Natos grundfördrag förutser inga bestämmelser för indragning av Nato-medlemskap eller uteslutning, säger tjänstemannen.

Trump inte nöjd

Donald Trump är i grunden kritisk till Nato.

Den amerikanske presidenten är i synnerhet kritisk mot Spanien – dels för att han inte har kunnat använda spanska militärbaser eller spanskt luftrum i kriget mot Iran.

Samtidigt är han irriterad över att Spanien inte vill höja försvarsanslagen till fem procent av BNP.

Läs mer: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Det har hänt

I ett internt mejl framgår att Pentagon undersöker alternativ för USA att straffa Nato-allierade som man anser har misslyckats med att stödja amerikanska operationer i kriget mot Iran.

Det handlar bland annat om att utesluta Spanien från alliansen och att se över USA:s inställning till Storbritanniens anspråk på Falklandsöarna, uppger en amerikansk tjänsteman för Reuters.

Snart två månader

Det har snart gått två månader sedan USA och Israel inledde sitt krig mot Iran.

Det finns fortfarande inga tecken på att ett fredsavtal skulle vara nära förestående.

Obekräftade uppgifter pekar dock på att Irans utrikesminister är på väg att resa till medlarlandet Pakistan under helgen.

Läs mer: 12 ryska FSB-agenter döda

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen