Plötsliga vändningen – säger nej till elbilar

2025 12 11

Intresset för elbilar sjunker i Sverige.

Och det går i linje med den globala trenden, konstaterar företaget EY i ett pressmeddelande på torsdagsmorgonen.

Intresset för bensin- och dieseldrivna fordon har ökat med 15 procent i Sverige senaste året, samtidigt som avsikten att köpa elbil eller hybridbilar har minskat kraftigt. 

Mest intressant

EY har tagit reda på att omkring 35 procent av svenskarna planerar att köpa en bil de kommande två åren – att jämföra med det globala snittet på 51 procent.

Intresset för att köpa bilar med förbränningsmotorer – bensin eller diesel – har ökat med 15 procent i Sverige från förra årets undersökning, från 34 till 49 procent. 

Samtidigt har intresset för batteridrivna elbilar minskat till 16 procent, ned 3 procent från 2024. 

Störst minskning syns bland intresset för hybridbilar som sjunkit med hela 15 procent från förra årets undersökning, från 41 till 26 procent.  

“Är oroande”

Martin Cardell, globalt ansvarig för framtidens mobilitetslösningar på EY, kommenterar undersökningen.

–  Det är oroande att se ett så tydligt tapp i intresset för elbilar, både i Sverige och globalt, säger han.

– De nya siffrorna visar att den långsiktiga trenden går mot en mer diversifierad framtid för fordonsdrivlinor, med än mer långsam utveckling för elektrifieringen än vad vi tidigare antagit.

Inte bara Sverige

Det är inte bara i Sverige som intresset för elbilar har svalnat.

Hälften av alla bilköpare globalt avser att köpa en bil med bensin eller dieselmotor under de kommande 24 månaderna, en ökning med 13 procent från 2024.

Största orosmolnen

Här är de största orosmolnen när det kommer till elbilar för svenskarna:

- Dyra batteribyten (41 procent)

- Begränsad räckvidd (35 procent)

- Kostnaden för inköpet av elbilen (27 procent)

–  Många konsumenter verkar tveka på grund av missuppfattningar kring elbilar, som till exempel att batterierna inte håller eller att underhållskostnaderna blir högre, fortsätter Cardell.

Foto: Zaptec J. Heyd

Text: Redaktionen

80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

2026 03 05

Halvledare och mikrochip spelar en avgörande roll i modern krigföring.

Komponenternas avgörande roll har visat sig under kriget i Ukraina. Ryssland använder dem i flera viktiga vapen – bland annat stridsvagnar, drönare, ballistiska robotar och stridsflyg.

Nu kan situationen förändras drastiskt.

Utvecklingen i Mellanöstern slår hårt mot Rysslands teknologiska och logistiska försörjningskedjor. Hela 80 procent av Rysslands import av komponenterna har stoppats, uppger den ukrainske översten Petro Tjernyk.

– Till 80 procent gick flödet av mikroelektronik och vissa teknologiska lösningar via Iran. I nuläget är den kanalen stängd, säger han till militärkanalen Armija FM, rapporterar Di.

Ryssland kan leda om leveranserna till nya handelsrutter, men det kommer att ta tid. Enligt Tjernyk kan det dröja flera månader och dessutom leda till ökade kostnader för den ryska militärindustrin.

Ukraina lider också

Även Ukraina drabbas av svallvågor från Irankriget. När västerländska ledare vänder blicken mot Mellanöstern riskerar viktiga vapenleveranser till Ukraina att påverkas.

– Kriget i Iran avleder världsledarnas uppmärksamhet från Rysslands aggression och utarmar vapenlager som kunde ha överförts till Ukraina, säger Polens utrikesminister Radosław Sikorski enligt Reuters.

”Sorglig men oundviklig konsekvens”

Enligt den polska ministern kräver en storskalig militär operation i Mellanöstern massiva resurser i form av kryssningsrobotar och luftförsvarssystem. Detta begränsar direkt allierades förmåga att stödja de ukrainska styrkorna.

– Det som redan har dirigerats dit kommer definitivt inte att vara tillgängligt för leverans – eller ens försäljning – till Ukraina. Det är en sorglig, men oundviklig konsekvens, säger Sikorski.

LÄS OCKSÅ:

Chockbesked för Trump – serverat av Fox News | Ekonomibladet

USA:s krigsminister: Om en vecka smäller det | Ekonomibladet

”Undergången för Iran” – Erdogan kan svara | Ekonomibladet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen