”Lägsta sedan början på invasionen” – ekonomiskt bakslag för Putin

2025 12 09

De ekonomiska utmaningarna fortsätter att hopa sig för Ryssland.

Så sent som igår kom uppgifter om att Rysslands sjöburna oljetransporter till Kina sjönk till under 800 000 fat per dag i november – den lägsta nivån sedan februari 2022.

På tisdagen kommer besked om att även priserna faller.

Priserna för ryska råoljeleveranser från dess Svartahavs- och Stillahavshamnar har fallit till de lägsta nivåerna sedan början på den fullskaliga invasionen av Ukraina, rapporterar Moscow Times.

Faller ordentligt

Urals råolja, Rysslands viktigaste exportkvalitet, såldes i genomsnitt för 38,28 dollar per fat i Novorossijsk under veckan som slutade den 7 december, en minskning med 2,80 dollar från föregående vecka.

I Östersjöhamnarna sjönk priserna med 2,40 dollar till 41,16 dollar per fat.

ESPO-råolja, som exporteras från Stillahavshamnar till Kina, föll med 1,60 dollar under veckan till 52,36 dollar per fat.

Den genomsnittliga rabatten på Urals i förhållande till Brent-råolja nådde 25,80 dollar per fat, vilket närmar sig historiska rekord.

Bredare bilden

Prisfallet kan innebära ett betydande bortfall i Rysslands budgetintäkter från olja och gas, en viktig inkomstkälla för landets krigsinsats.

Det varnar ekonomen Yegor Susin för.

Under årets första 11 månader har statskassan redan gått miste om en av fem rubel i resursavgifter, och i november sågs en nedgång på 34 procent jämfört med föregående år.

Bortfallet förväntas accelerera i januari på grund av fortsatta rabatter.

Målar upp falsk bild

Samtidigt är bedömningen fortsatt att Kreml försöker måla upp en falsk bild av rysk ekonomi.

– Rysslands president Vladimir Putin försöker framställa den ryska ekonomin som kapabel att stödja ett utdraget krig i Ukraina — troligen för att understödja den pågående ryska kognitiva krigföringen som felaktigt hävdar att en rysk seger är oundviklig, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Sämre än han säger”

ISW fortsätter.

– Kremls senaste ekonomiska politik tyder dock på att den ryska ekonomin mår betydligt sämre än vad Putins uttalanden försöker antyda.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

2026 07 31

En rysk missil har slagit ner.

Ryssland slår dagligen till mot Ukraina.

Kyjivs befolkning går inte säker från de massiva attackerna, och stor förödelse har återkommande rapporterats från landets största stad.

Nu har en rysk missil slagit ner i en drönarfabrik i huvudstaden, rapporterar The Guardian.

Anläggningens ägare är det amerikanska företaget Terminal Autonomy.

– Attacken mot anläggningen verkar vara första gången i kriget som Moskva riktat in sig på ett amerikanskt företag, uppger tidningen.

Baserat i USA

Företaget Terminal Autonomy är registrerat i Delaware i USA och tillverkar långdistansdrönare som är bra på att motstå ryska störningssignaler.

Varken Terminal Autonomy, USA eller det ukrainska försvarsministeriet har ännu kommenterat attacken.

Inga dödsfall ska ha skett till följd av attacken.

Bryr sig inte

Enligt Anthony Vinci, en tidigare amerikansk underrättelsemilitär, är det inte oväntat att Ryssland slår till mot anläggningar med utländska ägare.

– Ryssarna bryr sig inte om vem som äger tillverkningsanläggningen. Det är fortfarande ett mål. De bryr sig inte om det är amerikanskt eller någon annans, säger han, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Finlands kupp mot Ryssland – blir avskärmat

Kan attackera Patriotanläggning

I början av juli avslöjade Donald Trump att han planerade att ge Ukraina licens för att tillverka det amerikanska Patriotluftvärnet.

Om produktionen i Ukraina blir verklighet kommer Ryssland sätta fabriken som måltavla, menar Anthony Vinci.

– Jag tror att om Patriot eller något amerikanskt system tillverkades i Ukraina skulle ryssarna rikta in sig på den tillverkningsanläggningen, säger han, enligt tidningen.

Trump är osäker

För några veckor sedan sade Donald Trump att en ukrainsk licens för tillverkning av Patriot var nära. Nu har den amerikanske president återigen blivit osäker i frågan.

– Det är ett mycket extraordinärt vapen, och vi måste vara lite försiktiga med vem vi licensierar till. Vi licensierar egentligen inte utrustning, säger han, enligt tidningen.

LÄS MER: POLEN: Vi har 100 dagar på oss – det är 50/50

Foto: White House Official Photographer resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen