Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter med vad de beskriver som sina egna “drönarsanktioner”.

Den ukrainska säkerhetstjänsten har på torsdagen slagit till mot en rysk oljepumpstation.

En källa berättar att attacken har lett till “allvarliga störningar”.

Ryssland attackerat

Över 150 ukrainska drönare har skickats mot Ryssland och den ockuperade Krymhalvön.

Flera av dem slog ner i oljepumpstationen Gorkij i Nizhny Novgorod-regionen i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Skador på sådana nyckelanläggningar orsakar allvarliga störningar i logistiken för oljeförsörjningen inom Ryssland, säger en källa med vetskap om attacken.

– Driften av huvudledningar avbryts, raffinaderiernas effektivitet sjunker och transportkostnaderna stiger.

Massiv brand

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar stora rökmoln efter attacken.

En källa som Ukrainska Pravda pratat med vittnar om en kraftig brand vid oljepumpstationen.

– Tidiga rapporter tyder på att tre oljetankar har skadats i attacken. En omfattande brand som täcker 20 000 kvadratmeter har brutit ut, säger källan.

Läs mer: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Fakta Gorkij

Oljepumpstationen Gorkij är belägen i Mesjicha i Rysslands Nizhny Novgorod-region.

Den är en viktig del av Rysslands oljetransitsystem och tillhör Transneft Upper Volga.

Stationen transporterar olja via huvudledningar, bland annat längs rutten Surgut–Gorkij–Polotsk, och säkerställer pumpningen av råolja till inhemska rutter, inklusive till jätten Lukoils raffinaderi i staden Kstovo.

Påverkar budgeten

Uppgifter kommer samtidigt om ukrainska drönarattacker mot en oljedepå på ockuperade Krymhalvön och energiinfrastruktur i ockuperade Melitopol i Zaporizjzja oblast.

– Detta påverkar direkt de ryska statsinkomsterna, som används för att finansiera kriget mot Ukraina, säger källan.

Läs mer: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

De ukrainska drönarattackerna fortsätter.

Tidigare i dag kom besked om att en stor rysk oljepumpstation satts i lågor.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu har 12 ryska FSB-agenter dödats i en ukrainsk drönarattack, rapporterar Kyiv Independent.

FSB-agenter döda

Ukrainska drönare har slagit till mot en kommandocentral tillhörande den ryska säkerhetstjänsten FSB i det ockuperade Donetsk.

Attacken dödade 12 FSB-agenter och skadade ytterligare 15.

Detta enligt Robert "Madyar" Brovdi, befälhavare för styrkorna för obemannade system.

Egentillverkade drönare

De ukrainska styrkorna använde FP-2-drönare tillverkade av det ukrainska försvarsföretaget Fire Point. 

Dessa är designade för anfall på medellångt avstånd och har en nyttolast på 60 till 100 kilogram.

Kommandocentralen som träffades ansvarade för sabotageverksamhet, uppbyggnad av underrättelsenätverk, rekrytering, utförande av terroristattacker och mordbränder, samt koordinering av ryska ombudsstyrkor, enligt Brovdi.

Läs mer: Europas rikaste man varnar för ”världskatastrof”

EU redo igen

Samtidigt har EU kommit överens om att införa det 20:e sanktionspaketet mot Ryssland.

Men redan nu arbetar unionen med det 21:a sanktionspaketet, rapporterar RBC Ukraine.

– Vi är inte färdiga, säger Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

“Måste stängas av”

Det är i nuläget oklart vad det 21:a sanktionspaketet kommer att innehålla.

Tidigare har EU dock riktat in sig på bland annat banksektorn och oljesektorn.

– Ryssland finansierar sin aggression genom energi, säger Tsahkna.

– De kranarna måste stängas av helt, inklusive ett fullständigt förbud mot sjöfartstjänster för deras olja. Vi kommer att intensifiera trycket tills Ryssland avslutar sitt krig och återvänder till sina gränser.

Läs mer: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Foto: By RIA Novosti archive, image #835340 / CC-BY-SA 3.0, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen