Ångest i USA – tvingas betala 100 miljarder varje vecka

2025 12 05

Den amerikanska statsskulden har nått extremt höga nivåer.

Fenomenet har debatterats på andra sidan Atlanten under en tid.

Men nu börjar den amerikanska statsskulden nå extremt höga nivåer.

Faktum är att USA tvingas betala 100 miljarder varje vecka – bara i ränta, rapporterar Fortune.

100 miljarder

Räkenskapsåret 2026 har redan börjat för den amerikanska regeringen som fortsätter försöka bekämpa den konstant växande statsskulden – utan större framgångar.

Enligt finansdepartementets uppgifter har USA, under de nio veckorna sedan det nya räkenskapsåret började, spenderat 104 miljarder dollar i ränta på sin lånestock på 38 biljoner dollar. 

Det är mer än 11 miljarder dollar – drygt 103 miljarder kronor – i veckan och motsvarar redan 15 procent av de federala utgifterna under det nuvarande räkenskapsåret.

Trumps plan

Donald Trump har sedan tidigare aviserat att en del pengar från tullinkomsterna kommer att gå till att beta av statsskulden.

Den amerikanska presidenten har dock också meddelat att amerikanerna kommer att få någon form av utdelning från tullinkomsterna.

"Är ett problem"

Många experter har pekat ut den amerikanska statsskulden som ett stort problem – som behöver börja åtgärdas nu.

En av dessa är Michael Peterson, ordförande och vd för Peter G. Peterson Foundation.

– Tillsammans med den ökande skulden får man högre räntekostnader, vilka nu är den snabbast växande delen av budgeten, sade han tidigare i år till PBS.

“Senaste tecknet”

Peterson sade att att nå en skuld på 38 biljoner dollar är det “senaste oroande tecknet på att lagstiftarna inte uppfyller sina grundläggande finansiella plikter”.

– Vi spenderade 4 biljoner dollar på räntor under det senaste decenniet, men kommer att spendera 14 biljoner dollar under de kommande tio åren. Räntekostnader tränger undan viktiga offentliga och privata investeringar i vår framtid, vilket skadar ekonomin för varje amerikan.

Läs mer: UPPGIFTER: Keir Starmer är redo – trotsar Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

2026 04 14

Ukrainas internationella partners har levererat.

Kriget i Ukraina har pågått i över fyra år.

Inte en enda gång under dessa drygt fyra år har Ukraina haft tillräckligt med vapen för att kunna försvara sig.

Men nu har det ändrats – president Volodymyr Zelenskyj säger att Ukraina för första gången har tillräckligt med vapen för att försvara sig mot ryska attacker, rapporterar Ukrainska Pravda.

Första gången

Ukrainas internationella partners tycks ha levererat när det kommer till de militära stödpaketen.

– För första gången i Ukrainas historia är våra krigares mod och vårt folks motståndskraft tillräckligt beväpnade för att försvara oss mot ryska angrepp, säger Zelenskyj.

– Det är inte första gången Ryssland kommer för att förinta ukrainsk statskunskap och frihet. Men nu befinner sig ukrainarna i en starkare position än någonsin tidigare.

Flera saker

Zelenskyj säger vidare att Ukraina gör stora framsteg på flera teknologiska fronter.

Det rör sig om såväl drönare som markrobotar och egentillverkade luftförsvarssystem.

– Detta är en historisk bedrift för vår stat – Ukraina har stått emot ett fullskaligt krig och försvarar sig med värdighet, med modern kapacitet och med förmågan att föra kriget in på fiendens territorium – in i Ryssland.

Läs mer: Grönt ljus från Ungern – glädjebesked för Ukraina

Stubb håller med

Zelenskyj får medhåll av Finlands president Alexander Stubb – en av Kyivs närmaste allierade.

Stubb säger att det första året definierades av överlevnad, och de efterföljande tre av motstånd.

Men nu är Ukraina enligt honom i en helt annan position.

Stubbs ord

Så här låter det från den finske presidenten:

– Jag tycker faktiskt att Ukraina befinner sig på en mycket bättre plats än de har gjort vid något annat skede i detta fruktansvärda krig, säger han enligt Kyiv Post.

Läs mer: Dubbelsmäll på gång för Ryssland – efter Orbans förlust

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0 

Text: Redaktionen

Svenskt miljardbolag i konkurs

2026 04 14

Den största privata arbetsgivaren i Höganäs tvingas tacka för sig.

Svenska Scandstick grundades år 1987 och har blivit en ledande europeisk tillverkare av självhäftande etikettmaterial.

För ungefär fyra år sedan köptes bolaget upp av Beontag.

Men flera tunga ekonomiska år har lett till att företaget nu går i konkurs, rapporterar Helsingborgs Dagblad.

Går i konkurs

Produktionen på Scandstick har legat nere i flera veckor.

Nu kommer besked om att företaget går i konkurs – och 80 personer förlorar jobbet.

– De kommer att bli uppsagda den här veckan. Sen får de statlig lönegaranti, säger konkursförvaltaren Hans Svedberg till HD.

Största arbetsgivaren

År 2024 omsatte Scandstick så mycket som 1,22 miljarder kronor.

Men bolaget gjorde ett förlustresultat på 104 miljoner – och året dessförinnan förlorade företaget 60 miljoner kronor.

Förlusterna har förklarats av ökade kostnader på råvaror och energi.

Scandstick var enligt Branschaktuellt innan konkursen den största privata arbetsgivaren i Höganäs – men nu läggs bolaget ner.

– Våra tankar går till de anställda, säger Peter Schölander (M), kommunalråd i Höganäs.

Läs mer: Nya hamburgerkedjan expanderar – tredje restaurangen i Sverige

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 3 procent under mars månad jämfört med samma period föregående år. 

En ökning av konkurser noteras dock inom byggbranschen och inom detaljhandeln.

Centrala siffrorna

Här är några av de centrala konkurssiffrorna från UC:

- Alla branscher: Minskning med 3 procent

- Byggbranschen: Ökning med 7 procent

- Detaljhandeln: Ökning med 27 procent

- Hotell och restaurang: Minskning med 35 procent

– Omvärldshändelser kan snabbt påverka energi- och råvarupriser, slå mot inflationen och i förlängningen hushållens konsumtion – och då kan utsatta branscher som hotell och restaurang känna av det först, säger UC:s analytiker Amanda Aldestam.

Arkivfoto: C. Rueda Lopez

Text: Redaktionen