EU fortsätter att debattera hur de ska göra med de frysta ryska tillgångarna – varav majoriteten sitter fast i Belgien.

Samtidigt finns frysta ryska pengar på andra håll runt om i världen – däribland i Storbritannien.

På fredagsmorgonen kommer uppgifter om att Storbritannien är redo att trotsa Putin – och skicka de frysta pengarna till Ukraina, rapporterar ukrainska medier med hänvisning till The Times.

Rysslands hot

Ryssland har tidigare varnat europeiska länder och sagt att utdelning av ryska pengar till Ukraina är oacceptabelt.

Den tidigare presidenten Dmitrij Medvedev har gått så långt som att säga att ett sådant drag är att likställa med krig.

– Sådana handlingar skulle kunna klassificeras enligt internationell rätt som en särskild typ av casus belli, säger han enligt CNBC.

Casus belli är ett latinskt uttryck som betyder “anledning till krig”.

Uppges vara redo

Men Storbritannien tycks inte ta varningen på något större allvar.

Storbritanniens regering är beredda att överföra 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien för att stödja Ukraina, rapporterar RBC Ukraine med hänvisning till The Times.

Det motsvarar omkring 100 miljarder svenska kronor.

– Publikationen rapporterar att brittiska ministrar är beredda att frisläppa 8 miljarder pund i ryska tillgångar som frysts i Storbritannien och kanalisera dem till att stödja Ukraina, uppger tidningen.

Sista steget

Det enda kvarvarande steget för Starmers regering är att “hitta den exakta mekanismen” som krävs för att genomföra överföringen.

Utöver politiskt stöd vill regeringen även gärna ha tillräckligt juridiskt stöd i draget.

Belgien emot

Samtidigt fortsätter debatten inom EU gällande de frysta ryska tillgångar som sitter fast i Belgien.

Många EU-länder stöttar förslaget om att överföra pengarna till Ukraina – men Belgien är fortsatt emot och vill ha tydligare juridiskt stöd och uppbackning från andra EU-länder.

Foto: S. Dawson No 10 Downing street

Text: Redaktionen

Det fruktar Georg Riekeles, biträdande direktör för den Brysselsbaserade tankesmedjan European Policy Centre.

– Norge och Europa står inför brutala förändringar, säger han till Dagbladet.

Enligt den norska säkerhetsexerten bevittnar vi just nu “upplösningen av det internationella system vi har levt med sedan andra världskriget, och sammanbrottet av Europas säkerhetsarkitektur".

Han håller inte igen i sin fruktan i vad det kan leda till.

– Vi går från en historiskt stabil period till en tid då allt står på spel igen. Alla Europas grundläggande mål – säkerhet, demokrati, välstånd, hållbarhet – utmanas. 

Befarar invasion av ön

I centrum för George Riekeles analys står USA:s hot om att ta över Grönland. En ambition som Vita huset inte utesluter att genomföra med militära medel.

Ett sådant scenario skulle få Europas allians med USA att falla samman, enligt experten. Nästa steg kan bli att Vladimir Putin tar över Svalbard, ögruppen i Norra ishavet som tillhör Norge, och att Kina inleder ett storskaligt embargo mot Taiwan.

– Vi har nu levt med krig i Europa i flera år till följd av ett Ryssland med imperialistiska önskningar och mål. Men det stannar inte vid Ukraina, även om en stor del av resurserna är bundna där just nu, säger George Rikeles och fortsätter:

– En dag kanske vi vaknar upp till en allvarlig gruvolycka i Barentsburg (rysk gruvort på Svalbard, red. anm.), och sedan rycker ryska gröna män in och örlogsfartyg går in i Grönfjorden under täckmantel av en räddningsaktion, eftersom Moskva hävdar att den norske sysselmesteren (norska statens högsta företrädare på Svalbard, red. anm) inte dyker upp.

Förhandling mellan Trump och Putin

Ryssland har under ett par års tid uppgetts ha ögonen på Svalbard och har själva bekräftat intresse för området. Redan för ett år sedan varnade Tore Wig, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att den norska ögruppen även kan vara Trumps nästa mål.

Experten uteslöt då inte ett scenario där Trump och Putin förhandlar om Svalbards framtid.

– Det går inte att utesluta att han (Trump) också kan se Svalbard som ett sådant förhandlingsobjekt, kanske med Ryssland till exempel, sade han till Dagbladet i januari 2025.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland fortsätter att genomföra intensiva attacker mot Ukraina.

I samband med ett angrepp mot staden Odessa har också en anläggning tillhörande Natolandet Polen träffats och skadats.

”Rysk terror”

Staden Odessa i södra Ukraina, som är landets viktigaste hamnstad, har drabbats hårt av ryska attacker de senaste veckorna.

Under natten mot tisdagen har också det polska konsulatet i Odessa skadats i en rysk attack, rapporterar Kyiv Post.

– Som ett resultat av det nattliga bombardemanget skadades det polska konsulatet i Odesa, bekräftar Polens utrikesministeriums talesperson Maciej Wewiór i ett inlägg på X.

– Ännu en natt av rysk terror, konstaterar han.

Glädjande nog har inga anställda på det polska konsulatet skadats, enligt talespersonen.

Han berömmer också konsulatets diplomatiska arbete.

– Stor respekt för hela polska utrikesdepartementets team som arbetar i Ukraina, skriver Maciej Wewiór i inlägget.

Stora attacker – flera döda

Odessa är en av de regioner som har drabbats hårdast av ryska attacker de senaste veckorna, enligt tidningen.

Tiotusentals invånare har till följd av detta blivit utan el-, värme- och vattenförsörjning.

Men även en rad andra ukrainska städer attackerades under natten, som beskrivs som en av de värsta hittills under det nya året.

Ryssland avfyrade runt 18 ballistiska missiler, sju kryssningsrobotar och 300 drönare, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelensky, rapporterar tidningen.

Totalt drabbades åtta olika regioner av de intensiva ryska attackerna. Fyra personer uppges ha förlorat livet i Charkiv, och minst fem personer skadades i Odessa.

Ryssland riktar särskilt in sig på energiproduktionsanläggningar och transformatorstationer.

Ett av Putinregimens syften tycks vara att skapa lidande bland befolkningen när vintern är som kallast, för att sänka moralen bland vanliga ukrainare.

Foto: CRSNT Design

Text: Redaktionen