Sverige sticker ut i Europa – väcker hård kritik

2025 10 26

Sverige sticker ut i Europa, menar forskare.

Satsningar på den gröna omställningen har väckt stor debatt på senare tid.

Nu hävdar en forskare att Sverige sticker ut i Europa – genom sin ovilja att ge statligt stöd.

”Kräver otroligt stora investeringar”

Den svenska regeringen är alltför ovillig att ge statligt stöd till batterifabriker.

Det hävdar Mattias Näsman, biträdande universitetslektor vid Umeå Universitet, som forskar om den europeiska bilindustrin.

Sverige sticker ut i Europa genom att inte vilja stödja batterifabriker som Northvolt med mångmiljardsatsningar, säger han till SR.

– Statsstöd för att minska kapitalkostnaderna i en sådan här bransch som kräver otroligt stora investeringar… eftersom det här är ett politiskt mål också, Sverige har ju haft som mål att bli fossiloberoende, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Svårt att konkurrera

De 600 miljoner som Northvolt fick från staten är småsummor i sammanhanget, menar han.

När andra länder i Europa och i världen ger mångmiljardstöd till batterifabriker så blir det svårt att konkurrera.

Då måste man göra ett val, anser han.

– Det enda sättet att konkurrera är ju att också ge motsvarande stöd, eller att man helt enkelt säger att vi behöver inte producera batterier i Europa utan vi kan köpa dem bara från Kina, vilket är en risk oavsett vad man väljer, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Han understryker att en rad andra länder i Europa ger stora stöd till batterifabriker, och menar att Northvolt hade kunnat klara sig om Sveriges regering hade agerat likadant.

Nej till Stegra

Näringsminister Ebba Busch (KD) har dock sagt nej till stora statsstöd.

Frågan är ständigt aktuell när det handlar om grön omställning.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på fredagen att det inte är aktuellt med mer pengar åt det krisande gröna stålbolaget Stegra.

– I grund och botten ser jag inte att det är aktuellt med mer pengar till Stegra. Det här måste lösas av ägarna, och jag hoppas verkligen att den här finansieringsrundan fungerar, säger Svantesson, enligt DI.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Måste ta hjälp av grannland – mardröm för Putin

2026 08 05

Ryssland slår ett rekord som inte lär glädja Putin.

Ukraina har utfört massiva attacker mot ryska mål under sommaren.

Nu tvingas Ryssland ta hjälp.

Jätteökning av importen

Under juli och början av augusti har Ukraina genomfört stora attacker mot ryska oljeraffinaderier.

Det har orsakat en stor bränslekris i Ryssland som har fått stora konsekvenser.

I juli har Rysslands bränsleimport från grannlandet Belarus nått rekordnivåer, rapporterar Reuters.

Rysslands bensinproduktion sjönk i början av juli till cirka 65 procent av den genomsnittliga säsongsförbrukningen. Dieselproduktionen sjönk också kraftigt.

Detta har alltså lett till att man tvingas importera rekordmycket bränsle från Belarus.

Bara mellan juni och juli ökade importen av bensin från Belarus med 13 procent, medan dieselleveranserna fördubblades.

Trenden under hela 2026 är ännu tydligare.

– Totalt sett ökade bensinleveranserna från Belarus till Ryssland med 25 gånger under de första sju månaderna 2026, jämfört med samma period förra året, och nådde nästan 665 000 ton. Dieselimporten ökade nästan sjufaldigt till 418 000 ton, rapporterar RBC-Ukraine.

Import även från andra länder

Situationen är mardrömslik för Putin och Kreml.

Ukrainas attacker långt inne i Ryssland har haft stor effekt och alltså lett till en rekordartad ökning av bränsleimporten från Belarus, och även från länder som Indien, Kazakstan och Marocko.

– Ökningen drevs av bränslebrist orsakade av oplanerade nedstängningar vid ryska oljeraffinaderier efter månader av ukrainska drönarattacker, enligt tidningen.

Bränslekrisen har lett till stigande priser samt långa köer och kaosartade situationer utanför ryska bensinmackar.

Kreml har också förbjudit dieselexport, med vissa undantag, till följd av krisen.

Ukraina har under sommaren genomfört en 40 dagar lång operation där man utfört en serie attacker mot rysk energiinfrastruktur samt militära anläggningar.

– Målen inkluderade oljeraffinaderier i Perm, Volgograd och Ufa, Khanskaya-militärflygfältet, radarstationer, ammunitions- och bränsledepåer samt infrastruktur vid hamnen i Taman, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

2026 08 05

Zelenskyj slår larm om Ukrainas situation.

Det har länge rapporterats om framgångar för Ukraina och tunga bakslag för Ryssland.

Men nu varnar Volodymyr Zelenskyj för att Ukraina har ett allvarligt problem.

Minskat med två tredjedelar

Leveransen av luftvärnsmissiler till Ukraina har minskat rejält under 2026.

Jämfört med 2025 har leveranserna minskat med två tredjedelar, uppger Zelenskyj på onsdagen, rapporterar Reuters.

– I år har tyvärr tillgången på antiballistiska missiler från partners minskat avsevärt. Antalet missiler för luftförsvar i leverans har minskat med två tredjedelar jämfört med 2025, uppger Zelenskyj i ett inlägg på Telegram.

– Och vi talar inte bara om denna sommar, utan om alla perioder under första halvåret 2026, tillägger han.

Han påpekar att Ukrainas partners har missiler.

– Det är viktigt att det fortfarande finns nödvändiga politiska beslut gällande leverans och acceleration av produktionsprocesser, särskilt med lokalisering i Ukraina. Detta är något som avsevärt kan stödja inte bara vårt land, utan också det globala skyddet av liv, menar Zelenskyj.

Finns flera möjliga förklaringar

Samtidigt som leveransen av missiler till Ukraina har minskat, trappar Ryssland upp sina attacker, inte minst mot huvudstaden Kyiv.

– Presidenten varnar också för att Moskva försöker avsevärt påskynda sin produktion av ballistiska missiler inför vintern, då man förväntas förnya sin kampanj mot energisektorn, enligt nyhetsbyrån.

Ukraina har bland annat brist på amerikansktillverkade Patriot-interceptorer.

Detta har varit ett problem ända sedan kriget inleddes.

De senaste veckorna har problemet dock blivit akut, enligt nyhetsbyrån, och i juli genomförde Ryssland massiva bombkampanjer mot Kyiv.

Enligt Zelenskyj beror bristen på missiler bland annat på kriget i Mellanöstern.

Men det är också möjligt att leveranserna har avstannat för att göra Ukraina mer villigt att kompromissa, menar han.

I den senaste stora ryska attacken på onsdagen misslyckades Ukrainas luftförsvar med att skjuta ned en enda av de 24 ballistiska missiler som avfyrades, enligt nyhetsbyrån.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen