Satsningar på den gröna omställningen har väckt stor debatt på senare tid.

Nu hävdar en forskare att Sverige sticker ut i Europa – genom sin ovilja att ge statligt stöd.

”Kräver otroligt stora investeringar”

Den svenska regeringen är alltför ovillig att ge statligt stöd till batterifabriker.

Det hävdar Mattias Näsman, biträdande universitetslektor vid Umeå Universitet, som forskar om den europeiska bilindustrin.

Sverige sticker ut i Europa genom att inte vilja stödja batterifabriker som Northvolt med mångmiljardsatsningar, säger han till SR.

– Statsstöd för att minska kapitalkostnaderna i en sådan här bransch som kräver otroligt stora investeringar… eftersom det här är ett politiskt mål också, Sverige har ju haft som mål att bli fossiloberoende, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Svårt att konkurrera

De 600 miljoner som Northvolt fick från staten är småsummor i sammanhanget, menar han.

När andra länder i Europa och i världen ger mångmiljardstöd till batterifabriker så blir det svårt att konkurrera.

Då måste man göra ett val, anser han.

– Det enda sättet att konkurrera är ju att också ge motsvarande stöd, eller att man helt enkelt säger att vi behöver inte producera batterier i Europa utan vi kan köpa dem bara från Kina, vilket är en risk oavsett vad man väljer, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Han understryker att en rad andra länder i Europa ger stora stöd till batterifabriker, och menar att Northvolt hade kunnat klara sig om Sveriges regering hade agerat likadant.

Nej till Stegra

Näringsminister Ebba Busch (KD) har dock sagt nej till stora statsstöd.

Frågan är ständigt aktuell när det handlar om grön omställning.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på fredagen att det inte är aktuellt med mer pengar åt det krisande gröna stålbolaget Stegra.

– I grund och botten ser jag inte att det är aktuellt med mer pengar till Stegra. Det här måste lösas av ägarna, och jag hoppas verkligen att den här finansieringsrundan fungerar, säger Svantesson, enligt DI.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Putinregimens Ryssland har utåt sett intagit en stenhård linje där man ställer ultimativa krav för att avsluta kriget i Ukraina.

Men bakom stängda dörrar råder helt andra tongångar, enligt källor inifrån förhandlingsprocessen.

Ryssland uppges ändra attityd

Amerikanska tjänstemän som leder samtalen mellan Ryssland och Ukraina hävdar att ryssarna har ett helt annat tonläge vid förhandlingsbordet än i offentligheten, rapporterar Kyiv Independent.

Utåt sett ställer Ryssland stenhårda krav gällande såväl territoriella som politiska eftergifter.

Men enligt de amerikanska tjänstemännen ska den retoriken tas med en nypa salt.

– De brukar uttrycka sina maximalistiska krav, och sedan låter de sina privata förhandlingsteam arbeta flexibelt, säger en amerikansk tjänsteman, enligt tidningen.

Från amerikanskt håll lägger man stor vikt vid tonläget och attityden vid förhandlingsbordet.

Man framhåller till exempel stämningen i förhandlingsrummet när parterna möttes i Abu Dhabi den 22-24 januari.

”Åt lunch tillsammans”

Vid dessa förhandlingar tyckte sig de amerikanska tjänstemännen se en förbättring i kommunikationen.

– Stämningen i rummet överträffade verkligen våra förväntningar, säger en amerikansk tjänsteman.

Amerikanska källor framhåller att delegationerna ”till och med tog lunchpaus tillsammans” på andra förhandlingsdagen.

Diskussionerna ska då ha fortsatt på ett mer informellt sätt.

– Alla såg nästan ut som vänner, säger den amerikanska tjänstemannen, enligt tidningen.

Men både Ukraina och Rysslandsexperter varnar för den amerikanska tolkningen.

Varningen – USA blir vilseledda

Från ukrainskt håll manar man till att tolka det ryska beteendet på ett mer försiktigt sätt.

En ukrainsk tjänsteman säger att amerikanerna har ett väldigt specifikt sätt att tolka saker på, och att vanligt, civiliserat beteende tolkas som ett stort framsteg i sig.

Rysslandsforskaren Alexandra Filippenko varnar för att USA ”har en tendens att bli vilseledda” när de förhandlar med Putin och hans regim.

Som exempel nämner hon hur USA:s tidigare president George W. Bush vid ett toppmöte 2001 valde att lita på Putin eftersom han hade sett diktatorn ”i ögonen” och känt att han var uppriktig – vilket inte visade sig vara fallet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen