Satsningar på den gröna omställningen har väckt stor debatt på senare tid.

Nu hävdar en forskare att Sverige sticker ut i Europa – genom sin ovilja att ge statligt stöd.

”Kräver otroligt stora investeringar”

Den svenska regeringen är alltför ovillig att ge statligt stöd till batterifabriker.

Det hävdar Mattias Näsman, biträdande universitetslektor vid Umeå Universitet, som forskar om den europeiska bilindustrin.

Sverige sticker ut i Europa genom att inte vilja stödja batterifabriker som Northvolt med mångmiljardsatsningar, säger han till SR.

– Statsstöd för att minska kapitalkostnaderna i en sådan här bransch som kräver otroligt stora investeringar… eftersom det här är ett politiskt mål också, Sverige har ju haft som mål att bli fossiloberoende, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Svårt att konkurrera

De 600 miljoner som Northvolt fick från staten är småsummor i sammanhanget, menar han.

När andra länder i Europa och i världen ger mångmiljardstöd till batterifabriker så blir det svårt att konkurrera.

Då måste man göra ett val, anser han.

– Det enda sättet att konkurrera är ju att också ge motsvarande stöd, eller att man helt enkelt säger att vi behöver inte producera batterier i Europa utan vi kan köpa dem bara från Kina, vilket är en risk oavsett vad man väljer, säger Mattias Näsman till radiokanalen.

Han understryker att en rad andra länder i Europa ger stora stöd till batterifabriker, och menar att Northvolt hade kunnat klara sig om Sveriges regering hade agerat likadant.

Nej till Stegra

Näringsminister Ebba Busch (KD) har dock sagt nej till stora statsstöd.

Frågan är ständigt aktuell när det handlar om grön omställning.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på fredagen att det inte är aktuellt med mer pengar åt det krisande gröna stålbolaget Stegra.

– I grund och botten ser jag inte att det är aktuellt med mer pengar till Stegra. Det här måste lösas av ägarna, och jag hoppas verkligen att den här finansieringsrundan fungerar, säger Svantesson, enligt DI.

Foto: D. Posteby

Text: Redaktionen

Moskvas invånare tvingas återvända till gammal kommunikation.

Detta då internet och mobilnät blockeras i stor skala, vilket har paralyserat ryssar i stora delar av landet, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrotten slår hårt

Sedan starten av mars har stora delar av Moskva och Sankt Petersburg drabbats av omfattande störningar i mobil- och internetnätet.

I vissa stadsdelar är nätet helt frånvarande, medan invånarna i andra områden endast kan nå webbplatser från en strikt “vitlista”.

– Det är en massiv huvudvärk. Jag har problem med att beställa taxi, skicka jobbmejl eller bara skicka meddelanden till min familj, säger 31-årige Dmitrij, till The Guardian.

Problemen har redan slagit hårt mot det ryska näringslivet.

Budtjänster, taxi, bildelningstjänster och detaljhandel påverkas kraftigt, och en källa inom IT-marknaden uppskattar att myndigheternas åtgärder kostar 1 miljard rubel per dag.

Äldre teknik återanvänds

I brist på fungerande internet och mobilnät har efterfrågan på personsökare, walkie-talkies och fasta telefoner skjutit i höjden.

Enligt Wildberries har försäljningen av personsökare den senaste veckan ökat med 73 procent jämfört med samma dagar i februari, medan försäljningen av radioapparater och fasta telefoner steg med 27 respektive 25 procent.

Även papperskartor och guideböcker har fått ett uppsving.

Moskva 24 rapporterar att försäljningen av atlaser och kartor över Moskva nästan tredubblats, med bilkartor och tunnelbane- och pendeltågskartor.

Kreml försvarar åtgärderna

Kreml svarar med att avbrotten är nödvändiga för säkerheten.

– Avbrotten är nödvändiga för att säkerställa säkerheten, eftersom Ukraina använder allt mer förfinade metoder för attacker. Vi kommer att begränsa kommunikationen så länge det krävs, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Mänskliga rättighetsaktivister varnar dock för att nedstängningarna kan vara kopplade till testning av ett nytt “vitlistesystem”, där endast godkända webbplatser och tjänster skulle vara tillgängliga för ryssarna.

Observatörer menar att systemet kan leda till omfattande censur.

Sedan förra året har internetavbrotten i Ryssland blivit allt vanligare.

Enligt Moscow Times var landet förra året globalt nummer ett i antal avbrott, med totalt 37 166 timmar som drabbade nästan hela befolkningen på 146 miljoner människor.

Foto: President of Russia Offie resp Cattu

Text: Redaktionen

Oljepriset har skenat sedan USA och Israel inledde sin attack mot Iran.

I USA har bensinpriserna dessutom stigit med 20 procent, vilket testar tålamodet hos Trumps väljare.

Men presidenten själv avfärdar larmrapporterna.

”Prövar väljarnas tålamod”

Att bensinpriserna i USA har ökat med 20 procent sedan kriget bröt ut kan bli ett problem för Trump hemma i USA.

I november går amerikanerna till mellanårsval, där Trump och Republikanerna redan har ett svårt utgångsläge.

– Donald Trumps Irankrig prövar amerikanska väljares tålamod i takt med stigande bensinpriser, rapporterar Financial Times.

Efter att kriget inleddes har oljepriset rusat, till följd av Irans blockering av Hormuzsundet.

Men Donald Trump anser att USA tjänar på situationen.

– USA är världens största oljeproducent, med råge, så när oljepriserna stiger tjänar vi mycket pengar, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Samtidigt menar han att det finns en sak som är mycket viktigare än oljeprisets utveckling.

”Jag kommer aldrig låta det hända”

Att sätta stopp för Irans regim är viktigare än att bry sig om oljepriset, anser den amerikanska presidenten.

– Av mycket större intresse och betydelse för mig, som president, är att stoppa ett ondskefullt imperium, Iran, från att ha kärnvapen och förstöra Mellanöstern och faktiskt världen. Jag kommer aldrig låta det hända! skriver Trump i inlägget.

Frågan är emellertid hur stort tålamodet är bland amerikanska väljare.

Trump har redan före kriget mot Iran uttryckt oro över mellanårsvalet, eftersom sittande presidenter brukar få det tufft i mellanårsval. Opinionsmätningar har också visat att många amerikanska väljare underkänner Trumps insats som president så här långt.

Förblir stängt – ”Sätta press på fienden”

Samtidigt säger Irans nya högste ledare, Mojtaba Khamenei, att Hormuzsundet måste förbli stängt.

En stor andel av världens olja passerar genom sundet, och enligt den nya iranske diktatorn är stängningen av sundet ett ”verktyg för att sätta press på fienden”, rapporterar CNBC.

Uttalandet kommer i samband med Mojtaba Khameneis första offentliga kommentar sedan han utsågs till landets nya högste ledare, efter att hans far Ali Khamenei dödats i inledningsskedet av kriget.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen