Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

2025 10 13

Mer måste göras för att snabba på omställningen till elbilar och hybrider.

Det menar analytikern och journalisten Jo Borras.

Han anser att lösningen inte nödvändigtvis behöver vara utveckling av snabbare laddning för elbilarna.

Snarare kan det vara ett alternativ att se till att det går långsammare att tanka bilen med bensin eller diesel.

“Ska gå långsammare”

Borras reflekterar över att regeringar och privata utvecklare kämpar för att få elbilarna att ladda snabbare.

Men det finns andra alternativ, menar han.

– Tänk om vi, istället för snabbare laddare, satsade på LÅNGSAMMARE bensinpumpar?

Då tar det tid

Istället för att "bara" be elkunder och statliga eller lokala myndigheter att hjälpa till att täcka kostnaderna för utbyggnaden av en allt större laddinfrastruktur för elbilar, ska lobbyverksamheten fokusera på långsammare bensinpumpar, menar Borras.

Genom att göra det kan det exempelvis ta tolv minuter att fylla på en Ford F-150 istället för fyra.

– Ta även med de längre väntetiderna som fordon med förbränningsmotorer skulle tvingas utstå i kö för att tanka, och då pratar vi om en total tidsåtgång på 20–30 minuter, skriver han för sajten Electrek.

Läs mer: Tungt krav om bensinbilar – EU under press

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från branschorganisationen Mobility Sweden visar att det registrerades 25 199 nya personbilar i september, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med i fjol.

Sju av tio nyregistreringar var laddbara bilar i september, drivet av en stark utveckling för laddhybrider. 

Andelen elbilar uppgick under månaden till 38 procent, men i volym minskade de med 17 procent då september 2024 var en stark elbilsmånad.

“Avgörande faktor”

Hittills i år uppgår andelen elbilar till strax över 35 procent och Mobility Sweden justerar ned årets prognos på 40 procent till 36 procent. 

Den sänkta elbilsprognosen förklaras av att tillväxttakten inte tagit ny fart efter förra årets inbromsning. 

– Tillgång till laddning hemma är en avgörande faktor för att fler ska kunna välja elbil och därför behövs en snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen i flerbostadshus i hela landet, säger Sofia Linder, chefsekonom hos Mobility Sweden.

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: P. Federi

Text: Redaktionen

Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

2026 01 10

En hel rysk region står utan värme, el och vatten.

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Ukraina fördömer nytt land – det är inte Ryssland

2026 01 11

Ukraina vill sätta press på ett land i Asien.

Ukraina uppmanar omvärlden att öka trycket på Iran.

 Detta på grund av dess repressiva agerande mot egen befolkning och stöd till Rysslands krig mot Ukraina, rapporterar RBC Ukraine.

Ukraina markerar mot Iran

Ukraina fördömer starkt Irans agerande både på hemmaplan och i relation till kriget i Ukraina.

Enligt Ukrainas utrikesminister Andrij Sibiha är Irans stöd till Rysslands aggression och dess förtryck av sitt eget folk två sidor av samma politik av våld och brist på respekt för mänsklig värdighet.

– Iranier förtjänar ett normalt liv, fritt från rädsla – ett liv i frihet, säkerhet och välstånd, skriver Sibiha i ett uttalande på sociala medier.

Han betonar att världen nu bör överväga att skärpa trycket på den iranska regimen för dess våld mot demonstranter och dess stöd till Ryssland.

– Vi uppmanar det internationella samfundet att överväga att skärpa trycket mot den iranska regimen för dess våld mot sin egen befolkning och dess stöd till Rysslands kriminella krig mot Ukraina, betonar utrikesministern.

Protester i Iran

Iran har den senaste tiden skakats av stora protester – de största sedan 2022, efter en kraftig valutaförsvagning och ekonomisk kris.

Tusentals människor har gått ut på gatorna trots hårda motåtgärder från säkerhetsstyrkorna, och över 50 dödsfall har rapporterats, inklusive barn.

Internationella människorättsorganisationer och flera länder har redan uttryckt stöd för protesterna och kritiserat Irans agerande.

Europeiska kommissionens ordförande har till och med offentligt stött demonstranterna och fördömt förtrycket.

Nytt fokus i Ukrainas utrikespolitik

Traditionellt har Ukraina fokuserat sitt internationella påverkansarbete på att samla stöd mot Rysslands invasion och aggressiva handlingar.

Men med det senaste uttalandet flyttar Kyiv nu också fokus till att pressa Iran, ett land som inte bara förtrycker sitt eget folk, utan också spelar en roll i den militära konflikten genom att stödja Moskva.

– Irans stöd till Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess förtryck av sin egen befolkning är en del av samma våldspolitik och brist på respekt för människovärdet, säger Andrij Sibiha.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen