Tungt krav om bensinbilar – EU under press

2025 10 09

EU-länder går nu samman för att försöka stoppa ett kommande EU-förbud.

EU:s kommande förbud av bilar med förbränningsmotor orsakar starka känslor i branschen.

Från många håll ställs det nu krav på att stoppa eller skjuta upp det kommande förbudet – som är planerat till år 2035.

Nu går Italien och Tyskland samman för att protestera.

Ställer krav

Italiens näringsminister Adolfo Urso och Tysklands ekonomiminister Katharina Reiche tar upp saken i ett öppet brev.

– Vi är vid en vändpunkt: en ny fas inleds i dag för den europeiska industrin, framgår av brevet.

– Italien och Tyskland står enade i kravet på en kursändring från kommissionen gällande bilindustrin, och det omedelbart. Med ansvar, pragmatism och vision.

Ställer krav

Italien och Tyskland uttrycker inte i brevet att de vill stoppa omställningen till elbilar och hybridbilar, men de eftersöker en mer pragmatisk övergång.

Båda länder har en betydande bilindustri som har drabbats hårt av de senaste årens kaosartade utveckling i branschen.

– Med en gemensam och tydlig ståndpunkt visar vi gemensamt vägen för en grön omställning som är verkligt hållbar ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel, och som överskrider “Green Deals” ideologiska burar.

Tyskland säger nej

EU har som plan att förbjuda bensin-och dieselbilar till 2035.

Förra månaden lovade dock unionen att snabba på en översyn av 2035-målet efter påtryckningar från biltillverkare.

Inför ett möte som är planerat till torsdagen med representanter från fordonssektorn har Tysklands förbundskansler Merz sagt att han tycker att EU-förbudet är "fel", rapporterar Euronews.

“Vill inte stötta”

Merz understryker att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

Foto: J. Heidecker

Text: Redaktionen

Norden: Bensinkedja går mot konkurs – har 430 stationer

2025 11 06

En stor finsk bensinkedja går mot konkurs – på grund av sanktionerna mot Ryssland.

Det handlar om den finska bensinkedjan Teboil.

Kedjan har haft stationer längs med de finska vägarna sedan 1934.

Men omfattande sanktioner mot företagets moderbolag – ryska Lukoil – ställer till det ordentligt för kedjan, som nu kan vara på väg att gå i konkurs.

Går mot konkurs

USA har som bekant infört sanktioner mot de ryska oljejättarna Lukoil och Rosneft.

Finska Teboil – med så många som 430 stationer i Finland – ägs av just Lukoil.

Den finska bränsledistributören Neste har nu stoppat leveranser till Teboil på grund av sanktionerna.

Teboil har även stött på problem med att ta emot vissa kortbetalningar, rapporterar Boosted DK.

“Synd om ägarna”

Svenska Yle har gett sig ut på stan för att prata med finländska invånare om hur de tänker kring den potentiella konkursen.

– Jag tycker att sanktionerna är på sin plats och man har varit lite långsam med att införa dem, säger en person till Yle.

– När man talar om Teboil så tycker jag verkligen synd om de finska ägarna som driver stationerna. 

Läs mer: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

“Gör ingenting”

En annan person som tidningen pratat med är hårdare, med hänvisning till det ryska ägarskapet.

– Jag tycker att det hög tid att Neste reagerar och inte levererar bensin mera. Om Teboil tar slut gör det ingenting, säger personen.

Det har hänt

Det var mot slutet av oktober som USA:s president Donald Trump tog beslutet att införa sanktioner mot Rosneft och Lukoil för att få Vladimir Putin till förhandlingsbordet.

Rosneft, ett statskontrollerat företag som leds av Putins nära allierade Igor Sechin, och Lukoil, ett privatägt företag, står för nästan hälften av nationens totala export av råolja. 

Tillsammans exporterar de två bolagen 3,1 miljoner fat olja per dag, rapporterar BBC.

Läs mer: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Lavrov besviken – USA ger Kreml kalla handen

2025 11 12

Nu kommer uppgifter om ett bakslag för Kremls USA-ambitioner.

Sedan Donald Trump tog över efter Joe Biden i Vita huset har situationen gällande Ukraina – och relationen mellan Ryssland och USA – varit en annan.

Biden stöttade Ukraina – medan Donald Trump har tagit en mer neutral position.

Ryssland såg det som en möjlighet att återupprätta relationerna med USA – men det tycks inte gå helt som planerat.

Bakslag

Kreml har under året arbetat för att försöka etablera en bättre relation med USA – och har bland annat föreslagit en tunnel mellan Ryssland och Alaska.

Nu kommer dock uppgifter om ett bakslag för Kremls USA-ambitioner.

USA har fryst samtalen med Ryssland om att lätta på spänningar och återupprätta fullständiga diplomatiska relationer, uppger tjänstemän från USA:s ambassad i Moskva enligt Kyiv Post.

Lavrov besviken

Inga nya möten har planerats för att diskutera de så kallade "irritationsmomenten" i relationen – en term som används av båda sidor för att beskriva tvister om diplomatiska beskickningar, beslagtagande av egendom och avbrutna flygförbindelser.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov erkänner att "dialogen med den amerikanska sidan fortsätter, men inte så snabbt som vi skulle önska", och tillägger att varken datum eller plats har överenskommits för något nytt möte.

Inställt möte

Det senaste försöket att få till ett toppmöte mellan Vladimir Putin och Donald Trump i Budapest ledde inte till någonting konkret.

Istället blev amerikanska tjänstemän besvikna över bristen på utveckling i Rysslands förhållningssätt till kriget.

Kort därefter beslutade Donald Trump att införa sanktioner mot de ryska oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Senaste från fronten

Samtidigt fortsätter kriget i Ukraina, och tankesmedjan Institute for the Study of War bedömer att staden Pokrovsk snart kommer att falla.

– Ryska styrkor kommer sannolikt att inta Pokrovsk och Myrnograd, men det kommer troligen att ta längre tid och medföra större förluster än om det ryska militärkommandot fokuserade fler resurser från andra håll på fronten i denna riktning.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen