Tungt krav om bensinbilar – EU under press

2025 10 09

EU-länder går nu samman för att försöka stoppa ett kommande EU-förbud.

EU:s kommande förbud av bilar med förbränningsmotor orsakar starka känslor i branschen.

Från många håll ställs det nu krav på att stoppa eller skjuta upp det kommande förbudet – som är planerat till år 2035.

Nu går Italien och Tyskland samman för att protestera.

Ställer krav

Italiens näringsminister Adolfo Urso och Tysklands ekonomiminister Katharina Reiche tar upp saken i ett öppet brev.

– Vi är vid en vändpunkt: en ny fas inleds i dag för den europeiska industrin, framgår av brevet.

– Italien och Tyskland står enade i kravet på en kursändring från kommissionen gällande bilindustrin, och det omedelbart. Med ansvar, pragmatism och vision.

Ställer krav

Italien och Tyskland uttrycker inte i brevet att de vill stoppa omställningen till elbilar och hybridbilar, men de eftersöker en mer pragmatisk övergång.

Båda länder har en betydande bilindustri som har drabbats hårt av de senaste årens kaosartade utveckling i branschen.

– Med en gemensam och tydlig ståndpunkt visar vi gemensamt vägen för en grön omställning som är verkligt hållbar ur miljömässig, social och ekonomisk synvinkel, och som överskrider “Green Deals” ideologiska burar.

Tyskland säger nej

EU har som plan att förbjuda bensin-och dieselbilar till 2035.

Förra månaden lovade dock unionen att snabba på en översyn av 2035-målet efter påtryckningar från biltillverkare.

Inför ett möte som är planerat till torsdagen med representanter från fordonssektorn har Tysklands förbundskansler Merz sagt att han tycker att EU-förbudet är "fel", rapporterar Euronews.

“Vill inte stötta”

Merz understryker att frågan alltjämt debatteras med hans koalitionspartners, men att:

– Jag vill inte att Tyskland ska vara ett av länderna som stöder detta felaktiga förbud.

Bilindustrin i Europas största ekonomi har slagits hårt av knivskarp konkurrens på marknaden från Kina, svag efterfrågan och en långsammare än väntad övergång till elfordon.

Foto: J. Heidecker

Text: Redaktionen

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Danmark möter Trumps krav – historiskt besked

2026 02 06

Danmark låter på fredagen meddela en historisk milstolpe för landet.

För första gången uppfyller Danmark Natos mål om att lägga 3,5 procent av sitt BNP på rena militära utgifter, exempelvis trupper, vapensystem, ammunition och materiel.

Det innebär att Danmark blir ett av få länder i alliansen som uppfyller det krav som USA:s president Donald Trump ställt på Natomedlemmarna.

Troels Lund Poulsen, den danska försvarsministern, bekräftar beskedet som kommer efter att regeringen fattat beslut om att stödja Ukraina med ytterligare tre miljarder danska kronor.

– Det här innebär att vi för första gången år 2026 kommer att nå 3,5 procent. Det är en bra signal att skicka till våra allierade att vi tar vår uppgift på allvar, säger han enligt TV2.

"God allierad?"

Den danska tv-kanalen har ställt frågan till ministern om hur mycket beskedet handlar om att visa USA att Danmark är en “god allierad”.

Så har inte tanken varit i grunden, enligt Lund Poulsen.

– Det här handlar först och främst om att göra en insats gentemot Ukraina. Nästa vecka är det ett möte i Nato, och där behöver jag också visa att det inte bara handlar om ord och stora tal, utan att det kommer att finnas konkreta bidrag, säger försvarsministern.

Trumps krav

Det var i somras vid Natos toppmöte som det beslutades att alliansens medlemsländer senast år 2035 ska spendera 3,5 procent av sitt lands BNP på rena försvarsutgifter.

Påtryckningar från Donald Trump var en av de stora drivkrafterna till justeringen.

Nyligen påminde Natos generalsekreterare Mark Rutte alliansen om den amerikanska presidentens betydelse för beslutet.

– Jag tycker att Donald Trump gör det rätta för Nato när han ber oss alla att bidra mer, sade han på pressträff i januari.

– Utan Donald Trump hade vi aldrig uppnått resultatet vid toppmötet i Haag. När jag berömmer någon, så är det baserat på fakta och finns tillgängligt.

År 2025 var det enbart Polen, Litauen, Lettland och Estland som nådde 3,5 procent. Sverige lade 2,51 procent av BNP på försvarsutgifter, enligt TV2:s siffror.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen