Ukrainas västerländska partners fortsätta att stötta det krigshärjade landet.

På tisdagen kommer besked om att Ukraina och EU har kommit överens om ett massivt nytt avtal som är värt motsvarande 22 miljarder kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Säkrar avtal

Drönare har som bekant blivit en av de absolut viktigaste faktorerna vid krigsfronten.

EU-toppen Ursula von der Leyen tillkännager nu ett avtal med Ukraina om att avsätta 2 miljarder euro till drönarteknik. 

Europeiska kommissionens ordförande framhåller att initiativet också kommer att göra det möjligt för Europeiska unionen att dra nytta av tekniken.

“Första försvar”

Så här låter det från von der Leyen i samband med tillkännagivandet:

– Stödet måste fortsätta om vi fortsätter att tro att Ukraina är vår första försvarslinje. Därför har vi, rent konkret, kommit överens med Ukraina om att totalt 2 miljarder euro ska läggas på drönare nu. Detta gör det möjligt för Ukraina att skala upp och använda sin fulla kapacitet, säger hon.

Läs mer: Bilförare stoppas på ryskockuperade Krymhalvön

Vill ha Tomahawks

Samtidigt fortsätter de ukrainska ansträngningarna för att få Tomahawk-robotar från USA.

Kreml varnar dock för ett sådant drag, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Alexej Pushkov, ordförande för Federationsrådets kommitté för konstitutionell lagstiftning och statsbyggnad, hävdade den 29 september att Ukraina skulle genomföra ”farliga” provokationer med USA-tillhandahållna Tomahawk-missiler, vilket direkt skulle involvera USA i kriget.

Inte första gången

Kreml ämnar enligt tankesmedjan måla upp en bild av ukrainsk tillgång till Tomahawk-robotar skulle utgöra en allvarlig eskalering för att försöka se till att USA inte satsar på det.

– Precis som Kreml tidigare har använt liknande taktik när USA diskuterade att skicka ATACMS, HIMARS, F-16-stridsflygplan och Abrams-stridsvagnar till den ukrainska armén, fortsätter tankesmedjan.

Läs mer: Ilsken folksamling utanför Putins kontor

Foto: V. Razom resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Rysslands anfallskrig mot Ukraina får i allt större utsträckning konsekvenser för den ryska befolkningen.

Inflationen har rusat, bensinen är nästan slut i flera regioner och att den demografiska utvecklingen uppges stå inför en smärre kollaps är bara några exempel på misären Kreml orsakat för sitt eget folk.

Nu växer motståndet, om än i mindre skalor.

Under helgen samlades uppemot tusen personer utanför Kremls mottagningskontor för att vädra sitt missnöje, rapporterar oberoende och engelskspråkiga Moscow Times.

– Det rapporteras vara en av de största oppositionsbundna sammankomsterna sedan början av 2024, skriver tidningen.

"Hundratals sidor med underskrifter"

Klagomålen handlar berör bland annat sociala frågor, men också om nedskärningar och vägtullar.

Det är dock svårt att göra sin röst hörd i diktaturen Ryssland. De som deltog i helgens sammankomst fick lämna sina synpunkter skriftligen, vilket dock utnyttjades till max.

– Vissa grupper lämnade enligt uppgift in hundratals sidor med underskrifter åt gången, erfar Moscow Times.

"Kan inte förbjudas"

Köerna utanför den ryska myndigheten ska enligt oberoende mediebolag ha sträckt sig över hundra meter.

I sammankomsten deltog bland annat den tidigare presidentkandidaten Boris Nadezhdin och oppositionsprofilen Julia Galyamina.

Båda underströk att det handlade om en legal form av samhällsengagemang som Putinregimen inte kan komma åt.

– Allmänhetens ilska och önskan att delta i samhället kan inte förbjudas, framhåller Galyamina på Telegram.

Offentliga demonstrationer mot Putin och diktatorns krig i Ukraina har blivit alltmer sällsynta till följd av omfattande censur i Ryssland. Många har även bötfällts och tillfångatagits, till och med tvingats i exil, för att ha gjort motstånd mot invasionen, skriver Moscow Times.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Med anledning av det dystra ekonomiska läget i landet har Putinregimen aviserat att avgifter och taxor för el, gas, vatten och andra samhällsnyttigheter kommer att höjas under de kommande tre åren.

Totalt väntas kostnaderna öka med 9,9 procent under 2026, 8,7 procent 2027 och 7,1 procent 2028, rapporterar oberoende Moscow Times.

– Det är långt över regeringens inflationsprognos, som fastslår att inflationstakten kommer att återgå till målet på 4 procent redan nästa år, skriver tidningen.

Flera prisökningar sticker ut

Flera avgifter beräknas öka med över 30 procent under de kommande åren. Det gäller bland annat priserna för el, bensin, värme och vatten.

Kreml beskriver höjningarna som naturliga och hänvisar till indexeringen. Enligt Putinregimen följer kostnadsökningarna den stigande inflationen.

Den ryske ekonomen Jevgenij Kogan avfärdar påståendet.

– Detta kan inte längre kallas för ren indexering, eftersom inflationsprognosen är mycket lägre, säger han till Moscow Times.

”Någon måste betala”

Enligt Kogan får det ryska folket betala priset för moderniseringen av landets eftersatta infrastruktur och de ökade utgifterna till militären.

– Någon måste betala – antingen genom högre skatter eller dyrare räkningar, säger han till tidningen och pekar på att utvecklingen i praktiken blir dubbelt kännbar för det ryska folket.  

– I verklighetens namn kommer båda sakerna att inträffa. Skatterna kommer att höjas, och detsamma gäller kostnaderna för allmännyttiga tjänster. De måste höjas eftersom en stor del av skatteintäkterna går till militära utgifter.

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen