Bilförare stoppas på ryskockuperade Krymhalvön

2025 09 30

Bränslekrisen blir allt värre i Ryssland och på ockuperade Krym.

Under de senaste veckorna har bristen på bränsle blivit allt mer påtaglig i Ryssland.

Det gäller inte minst i de områden som Ryssland har ockuperat i Ukraina.

Nu kommer uppgifter om att bilister på ryckockuperade Krymhalvön stoppas från att fylla upp bilen med mer än 30 liter, rapporterar Moscow Times.

Bilförare stoppas

Myndigheterna i det ockuperade Krym och staden Sevastopol har i veckan börjat begränsa förare till 30 liter bensin per köp eftersom bränslebristen fortsätter att störa den ryskockuperade halvön.

Detta trots att Kreml-installerade tjänstemän försäkrat invånarna att krisen skulle lätta inom några dagar.

Ransoneringen påverkar två vanliga bensintyper som används för bilar i Ryssland: AI-92 och AI-95.

Priserna rusar

Bensinpriserna i Ryssland rusar mot bakgrund av Ukrainas omfattande drönarattacker mot rysk gas-och oljeinfrastruktur.

Det rör sig en ökning på mellan 40 och 50 procent.

Den av Moskva tillsatta guvernören på Krym, Sergej Aksyonov, har sagt att ransoneringen av drivmedel snart ska upphöra.

Men krisen fortsätter – och bilister tvingas begränsa sina inköp.

Läs mer: UPPGIFTER: Gripen-plan till Ukraina

Tomahawk på väg?

Samtidigt har Ukraina begärt så kallade Tomahawk-robotar från USA.

Kremls tjänstemän försöker i förebyggande syfte avskräcka USA från att förse Ukraina med sådana robotar, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Ska bestämma svar”

Tankesmedjan förklarar.

– Kremls talesperson Dmitrij Peskov ifrågasatte den 29 september huruvida det skulle vara ukrainska eller amerikanska styrkor som skulle avfyra Tomahawk-missilerna mot Ryssland och ifrågasatte vem som skulle sköta målinriktningen för de ukrainska attackerna, uppger ISW.

– Peskov hävdade att Kreml måste fastställa vilka styrkor som kommer att vara inblandade i processen innan det kan bestämma sitt svar.

Läs mer: Amerikansk biljätte går i konkurs

Foto: GVZ 42

Text: Redaktionen

JÄTTEATTACK: Stor prestigeförlust för Ryssland

2025 09 29

En rysk fabrik, som tillverkar viktiga komponenter till vapen och militär utrustning, har attackerats under natten till måndagen.

Det bekräftar generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor i ett inlägg på Facebook.

Det rör sig om en ovanligt stor ukrainsk attack. Enligt generalstaben har fabriken attackerats med fyra robotar.

– Flera explosioner och bränder har bekräftats i fabrikens lokaler. Resultatet av attacken fortsätter att utvärderas, skriver den ukrainska militären och tillägger:

– Försvarsmakten fortsätter att vidta åtgärder för att underminera den militära och ekonomiska potentialen hos de ryska ockupanter och tvinga Ryssland att avsluta sitt väpnade angrepp.

Hårt slag mot ryska krigsmakten

Om fabriken har slagits ut är det ett hårt slag mot den ryska militärindustrin.

Fabriken, som är belägen i Brjansk i västra Ryssland, tillverkar elektronik och kretskort som används i vapen och militär utrustning. Komponenterna används bland annat i stridsflygplan, vapensystem och annan militär utrustning.

Ryssland har inte kommenterat attacken.

Flera döda i ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera Ukraina från luften.

Under det senaste dygnet har tre personer dödats och 76 skadats i ryska attacker, rapporterar Kyiv Independent.

Zaporizjzjaregionen i sydöstra Ukraina har drabbats särskilt hårt. Enligt den ukrainska militären har ryska styrkor utfört 696 attacker mot områden som kontrolleras av Ukraina under de senaste 24 timmarna. 49 personer har skadats.

Kärnkraftverk utan ström

Oron för Zaporizjzjas kärnkraftverk växer. Kärnkraftverket, som är Europas största, har saknat el i fyra dagar. Nu drivs kärnkraftverket med hjälp av dieseldrivna generatorer. En nödlösning som inte är hållbar i längden.

Om reservkraften skulle falla bort och reaktoroperatörerna inte med andra medel lyckas kyla reaktorerna leder detta till härdsmälta i en eller flera reaktorer. 

– Ett haveriförlopp skulle då påminna om händelserna i Fukushima snarare än olyckan i Tjernobyl där härden exploderade. Reaktorkonstruktionen i Zaporizjzja skiljer sig avsevärt från reaktorerna i Tjernobyl, säger Jan Hanberg, expert på reaktorsäkerhet och enhetschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Fiasko för Putin – direkt order föll pladask

2025 09 29

Inför gårdagens val i Moldaviens varnade president Maia Sandu för att hela landets överlevnad stod på spel.

Den moldaviska ledaren har tidigare utlyst nödläge och framhållit att Ryssland kommer att göra allt för att påverka valutgången.

– Moskvas mål är tydligt. De vill erövra Moldavien genom valurnorna, använda oss mot Ukraina och förvandla oss till en språngbräda för hybridattacker mot Europeiska unionen, sade hon i ett tal tidigare i september.

Fiasko för Putin

På måndagsförmiddagen var nästan alla röster räknade och resultatet stod klart.

Det styrande och EU-vänliga partiet Pas kammar  hem 50,16 procent av rösterna medan det proryska alternativet Patriotiska blocket inte når mer än 24,19 procent. Därmed får Pas majoritet i de 101 platserna i Moldaviens parlament.

Detta trots uppgifter om direkta order från Kreml om en större påverkansoperation inför valet för att få bort Sandus parti från makten.

Enligt uppgifter till BBC handlade det bland annat om ett hemligt ryssfinansierat nätverk som försökte störa valet genom att betala deltagare för att sprida pro-rysk propaganda.

Vi har hittat kopplingar mellan det hemliga nätverket och den moldaviske oligarken Ilan Shor – sanktionerad av USA för "Kremls illvilliga påverkansoperationer" och nu på flykt i Moskva. Storbritannien har också sanktionerat honom för korruption, uppger kanalen.

Hyllas runtom i Europa

Dagen efter valet har resultatet hyllats av flera europeiska ledare, bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

– Inga försök att så rädsla och splittring kunde hindra er beslutsamhet, framhåller hon på X.

– Det krävdes verkligt mod från det moldaviska folket och Maia Sandu personligen för att vinna valet, fyller den polska premiärministern Donald Tusk i och tillägger att Moldavien “räddat demokratin”.

EU-kandidat

Moldavien ansökte om EU-medlemskap 2022. Anslutningsförhandlingarna inleddes formellt i juni 2024.

Nu kan vägen mot medlemskap fortsätta.

– Moldavien kommer att ha chansen att fortsätta stärka sin demokrati, skydda sitt land och fortsätta in integration in i EU, säger Sandu enligt Newsweek.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen