Under flera års tid har det diskuterats huruvida svenska Gripen-plan är ett alternativ för det ukrainska flygvapnet.

Istället har det krigshärjade landet fått flera stridsflygplan av typen F-16.

Nu kommer dock uppgifter om att Gripen-plan kommer att skickas till Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifter om Gripen

Det är förste biträdande försvarsminister, generallöjtnant Ivan Havryljuk, som menar att Gripen-planen är säkrade, uppger RBC Ukraine.

Enligt Havryljuk förväntas ytterligare leveranser av F-16, Mirage-plan och till och med Gripen-plan.

Han avslöjar inte exakt när eller hur många stridsflygplan Ukraina kommer att få. 

Med hans egna ord: "Ni får veta när ni ser dem på himlen”.

“Stämmer”

Havryljuk fick under en intervju frågan om Ukraina kommer att få F-16, Mirage och Gripen-plan.

Då svarade han så här:

– I praktiken nämnde du flygplanstyperna korrekt, men jag kommer inte att gå in på detaljer om när, vilka eller hur många.

Inga officiella besked har kommit från Ukraina eller Sverige gällande saken.

Läs mer: ZELENSKYJ: ”Megadeal” på gång med Trump

Det är Gripen

Gripens historia började på 1970-talet med studier kring en ersättare till stridsflygplanet Viggen. 

Visionen var att få till ett enhetsflygplan för jakt-, attack- och spaningsuppdrag.

– JAS 39 Gripen var och är ett utvecklingsprojekt i teknikens framkant. Troligen är projektet det mest avancerade utvecklings-projektet hittills inom svensk industri, förklarar Försvarets materielverk.

– En stor del av arbetet innebär utveckling och tillämpning av ny teknik inom många områden.

Samlade funktioner

FMV fortsätter.

– I JAS 39 Gripen har FMV lyckats samla funktionerna för jakt, attack, spaning i ett och samma stridsflygplan, menas det.

– Resultatet har blivit ett litet, bränsleekonomiskt stridsflygplan med förenklat underhåll och hög tillgänglighet. Det medför att kostnaden för varje flygtimme och den totala livstidskostnaden blir lägre än för andra liknande flygplanssystem.

Läs mer: ”Slå till djupt” – USA ger grönt ljus till Ukraina

Foto: Mats Nyström/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen