Bara två restauranger kvar – nu går hamburgerkedjan i konkurs

2025 09 25

En krisande hamburgerkedja tvingas tacka för sig.

Under de senaste åren har det pratats om den så kallade “hamburgerdöden”.

Många nya aktörer har etablerat sig på marknaden det senaste årtiondet – men flera av dem har fått ekonomiska problem.

En av dessa är kedjan Shady Burgers – som nu går i konkurs.

Bara två kvar

Shady Burgers grundades år 2017 i Sölvesborg och spred sig fort till fler städer.

I dagsläget finns dock bara två restauranger kvar – i Sölvesborg och Kristianstad.

Nu går Shady Burgers i konkurs – och restaurangerna kommer att hållas stängda för att gå igenom lager och inventarier, rapporterar Kristianstadsbladet.

“Hamburgerdöden”

Konkursförvaltare Erik M Gabrielsson kommenterar.

– Jag har inte hunnit djupdyka i verksamheten, men vi har sett en hamburgerdöd på senare tid, säger han till tidningen.

– Det verkar inte finnas samma kundunderlag längre.

Arbete pågår nu för att ordna löneutbetalningar till de 15 anställda på de två kvarvarande restaurangerna.

Tidigare har Shady Burgers haft restauranger i bland annat Halmstad, Växjö och Lund, enligt RS Fastfood.

Brett fenomen

Det är som bekant inte bara Shady Burgers som har drabbats av den så kallade “hamburgerdöden”.

Av de många nyetableringarna är det flera som har fått det svårt – däribland Brödernas, som förra året inledde företagsrekonstruktion.

Det var den 16 oktober 2024 som kedjan gav besked om att rekonstruktionen i syfte att “säkra koncernens framtid”.

Flera utmaningar

Syftet med rekonstruktionen är att “säkra koncernens långsiktiga finansiella stabilitet och hantera de ekonomiska utmaningar som har uppstått till följd av bland annat pandemi, inflation, stigande räntor och hyreshöjningar”.

Så här lät det från kedjans vd då:

– Trots omfattande åtgärder för att möta dessa utmaningar, inklusive avyttringar av olönsamma restauranger, omförhandlingar av leverantörsavtal, effektivisering av bemanning och lansering av ett lojalitetsprogram, har den ekonomiska situationen tyvärr blivit ohållbar för oss.

Foto: S. Nazeran

Text: Redaktionen

Arméchef i Europa bekräftar – ”Vi kan inte försvara oss”

2025 12 27

Ett europeiskt land kan inte försvara sig.

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

”Röd linje” för Zelenskyj – stenhård markering

2025 12 27

Zelenskyj markerar starkt inför USA-möte.

Inför viktiga samtal i USA markerar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tydliga röda linjer för fredsförhandlingar.

Han menar även att folkets röst har stor betydelse, rapporterar Kyiv Post.

Avgörande samtal

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han är på väg till USA för möten med president Donald Trump, med ett stopp i Kanada på vägen.

Under en digital presskonferens berättar han att resan syftar till att samordna Ukrainas linje med nära allierade.

När Zelenskyj möts med frågor om möjliga kompromisser i framtida fredsförhandlingar är budskapet tydligt – vissa frågor är helt uteslutna från förhandling.

– Det finns definitivt röda linjer för det ukrainska folket i dag… Dessa inkluderar våra territorier och kärnkraftverket i Zaporizjzja. Juridiskt kommer vi inte att erkänna något under några omständigheter, säger han.

Han understryker också att större beslut inte kommer att fattas utan folkligt stöd.

– Ukrainas folk är de viktigaste, säger Zelenskyj och betonar att regeringen måste rådfråga medborgarna innan avgörande steg tas.

Konkreta säkerhetsgarantier

En central punkt i Zelenskyjs budskap är behovet av starka och konkreta säkerhetsgarantier. Enligt honom visar Rysslands fortsatta attacker att ord inte räcker.

– Ryssland har inlett massiva attacker mot Ukraina. På vägen mot fredsförhandlingar är deras svar tydligt. Det viktigaste är att varje steg vi tar måste backas upp av starka säkerhetsgarantier, säger han.

Han avvisar även tankar på folkomröstningar eller val under rådande förhållanden.

– Om den amerikanska sidan tar upp en folkomröstning eller val, kan det absolut inte ske under de villkor vi lever med i dag, slår han fast.

Växande behov av stöd

Zelenskyj avslutar med att peka på Ukrainas akuta behov av fortsatt militärt stöd från Europa, särskilt när det gäller luftförsvar.

– Vi har inte tillräckligt med ytterligare luftförsvarssystem, och det är tydligt för alla. Vi behöver systematiska leveranser av system och missiler – fler missiler, eftersom Ryssland attackerar med ett ökande antal drönare och raketer, säger han.

Foto: President of Ukraine office

Text: Redaktionen