USA varnar Ryssland: ”Då blir det action”

2025 09 11

Alexus Grynkewichius, USA:s högste befälhavare i Europa, går ut med ett tydligt budskap till Ryssland.

Om Ryssland skickar en svärm av drönare mot Natoterritorium kommer artikel 5 omedelbart att aktiveras.

– En drönarsvärm som närmar sig oss skulle inte tolkas som en olycka, utan en attack mot hela alliansen, säger Grynkewichius till den litauiska public service-kanalen LRT.

Natogeneralen säger att försvarsalliansen kommer ”aktivera ytterligare förmågor” vid ett sådant scenario.

– Jag kan inte gå in på detaljer, men i händelse av en väpnad attack och aktivering av artikel 5 skulle det bli mycket action. Det skulle förändra spelplanen helt.

Det här är Natos artikel 5

Natos artikel 5 fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater.

Varje medlemsstat är förpliktigade att ge det stöd som anses nödvändigt till den medlem som attackerats.

”Testa och provocera”

Alexus Grynkewichius uttalande kommer en dag efter Rysslands kränkning av polskt luftrum. Polens luftförsvar sköt ner flera ryska drönare som flög över landets territorium. Den polska regeringen anser att det rör sig om ett avsiktligt angrepp, men Ryssland tillbakavisar uppgifterna.

– Det fanns ingen avsikt att attackera några mål på polskt territorium, uppger det ryska försvarsdepartementet i ett uttalande.

Flera europeiska politiker slår tillbaka mot påståendet.

– Det finns inget som tyder på att dessa mängder av drönare flög över polskt territorium av misstag, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius enligt BBC.

Han får stöd av sin italienske motsvarighet Guido Crosetto.

Crosetto kallar den ryska kränkningen för en ”avsiktlig attack” som syftar till att ”testa och provocera” Nato.

Under Rysslands invasion av Ukraina har ryska drönare och robotar upprepade gånger korsat Lettlands, Litauens, Polens och Rumäniens luftrum.

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige slår USA – hamnar en plats före

2026 06 18

Sverige placerar sig före USA på en prestigefylld lista.

Den schweiziska handelshögskolan IMD:s årliga World Competitiveness Ranking har släppts.

Där framgår att Schweiz tappar titeln som världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.

Landet faller till en tredjeplats – och ligger nu bakom Hongkong som tar över andraplatsen och Singapore som nu bedöms ha den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen.

Sverige slår USA

Handelshögskolan går igenom ekonomiskt resultat, företagens och den offentliga sektorns effektivitet samt infrastruktur i 70 länder för att få fram resultat.

Sverige tappar en placering på listan, och halkar från åttonde till nionde plats, enligt IMD.

På tionde plats återfinns USA – och Sveriges grannar Norge och Finland hamnar på 18:e respektive 19:e plats.

Danmark är bästa nordiska land på listan med en sjätteplats.

Hela listan

Här är IMD:s topp 10-lista på de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen:

1: Singapore

2: Hongkong

3: Schweiz

4: Taiwan

5: Förenade Arabemiraten

6: Danmark

7: Irland

8: Nederländerna

9: Sverige

10: USA

Läs mer: ”Moskva ska brinna”

Därför backar Schweiz

Anledningarna till att Schweiz tappar förstaplatsen har dels att göra med Donald Trumps tullar, och dels med lägre investeringar från utlandet, rapporterar Reuters.

Även en starkare valuta påverkar.

– I det nuvarande globala läget, där rättssäkerheten har försämrats, har Schweiz mycket lite att sätta emot som ett väldigt litet land, säger IMD-professorn Arturo Bris.

Satsar på Indien och Sydamerika

En studie från maj visar att Schweiz har blivit omkört av Hongkong som den plats där rika utlänningar placerar sina pengar.

Ivo Germann, chef för utrikeshandelsfrågor vid det schweiziska ekonomidepartementet, säger att Schweiz fortfarande är mycket konkurrenskraftigt och får höga poäng för både den offentliga sektorns effektivitet och landets infrastruktur.

Schweiz bemöter enligt Germann protektionism och tullar genom att sträva efter mer frihandel.

Han hänvisar bland annat till de senaste avtalen med Indien och det sydamerikanska handelsblocket Mercosur.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen