Eljätte ändrar priserna – har 900 000 kunder

2025 09 02

Vattenfall, som har omkring 900 000 kunder i Sverige, kommer att införa en ny prismodell.

Den nya prismodellen innebär att elnätsavgiften kompletteras med en så kallad effektavgift. Först kommer modellen att testas på en mindre kundgrupp för att sedan införas för samtliga kunder under nästa år.

– Från och med oktober 2025 inför vi effektavgift för en mindre kundgrupp på cirka 2000 kunder som informeras i dagarna. Vår kundservice är redo att guida dem och vi har även utvecklat ett webbverktyg där de kan se hur effektavgiften fungerar och påverkar dem, säger Lina Aglén, chef för avgiftsfrågor på Vattenfall Eldistribution.

– Allt för ett smidigt införande av effektavgift för både dem och resten av våra kunder, där fortsatt implementering för lokalnätskunder är satt till hösten 2026.

Så påverkas kunderna

Från och med den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en effektavgift. Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om kunder sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre. Samtidigt kan elkostnaderna bli högre om man använder mycket el samtidigt och vid tidpunkter då efterfrågan är stor.

– Effektavgiften ska motivera till att sprida ut elanvändningen över dygnet och därmed minska belastningen på elnätet de mest intensiva timmarna under vintersäsongen. Detta för att främja en hållbar elanvändning vilket ger mer utrymme i elnätet när det behövs som mest, skriver Vattenfall om den nya avgiften.

FAKTA: Vattenfalls nya prismodell

Vattenfalls nya elnätsavgift består av:

- Fast avgift – baseras på storleken på kundens huvudsäkring.

- Rörlig överföringsavgift – baseras på mängden el som används per månad.

- Rörlig effektavgift – baseras på genomsnittet av de fem högsta effekttopparna (i kW) spridda över en månad, mätta under helgfria vardagar kl. 07–21 under vintersäsongen november till mars. Övrig tid, det vill säga på nätter, helger, röda dagar och sommarhalvåret, betalar kunden ingen effektavgift.

Källa: Vattenfall

LÄS MER: SEB:s glädjebesked – stor vändning i höst

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

2026 09 17

Ukrainas säkerhetstjänst SBU har slagit till.

Ukraina fortsätter med att försöka pressa Vladimir Putin till fredsförhandlingar med vad Kyjiv beskriver som deras egna “drönarsanktioner”.

Nu har en ukrainsk specialoperation genomförts.

Säkerhetstjänsten SBU, drönarstyrkorna, Ukrainas militära underrättelsetjänst och Utrikesunderrättelsetjänsten var alla involverade, rapporterar Kyiv Post.

Tre flygplan, tre helikoptrar

Säkerhetstjänsten utförde vad som beskrivs som en “precis” attack mot ett militärt flygfält i Rostov.

Tre flygplan och tre helikoptrar träffades.

– Skadorna på ett An-12-flygplan, två An-26-flygplan och tre helikoptrar har bekräftats, kommenterar president Volodymyr Zelenskyj.

Bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar kraftiga explosioner vid platsen.

Raffinaderi i brand

Utöver specialoperationen mot flygfältet har de ukrainska styrkorna även slagit till mot oljeraffinaderiet Jaroslavl.

Volodymyr Zelenskyj bekräftar att raffinaderiet har satts i brand, och hyllar även “goda resultat” i Svarta havet.

– Det har också varit goda resultat i Svarta havet. Varje dag svarar vi på aggressionen. Ryssland måste välja fred.

Drönarkrasch nära gränsen

Samtidigt säger Polens premiärminister Donald Tusk att en rysk drönare har kraschat nära den polska gränsen på torsdagen.

Drönaren kraschade nära gränsövergången Dorohusk-Yahodyn. Tusk menar att Ryssland troligen hade siktat in sig på en bensinmack, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Kraftig explosion”

Så här låter det från den polske premiärministern:

– Jag har fått ytterligare en rapport: den ryska attacken mot västra Ukraina har upphört, säger han.

– Mycket nära den polska gränsen, nära Dorohusk, var det återigen uppenbarligen en bensinmack som var målet. Det inträffade en mycket kraftig explosion.

Polska stridsflygplan skickades upp under attacken, men ska inte ha agerat mot drönaren.

Foto: Volodymyr Zelenskyj X

Text: Redaktionen

Trump slår till mot Ryssland

2026 09 17

Skräcken växer för Putins Ryssland.

Ryssland har fått ett nytt hårt besked.

Nu har USA representanthus röstat igenom Lindsey Grahams omfattande sanktionslag och den väntar på Donald Trumps underskrift, rapporterar AP.

Grahams lag går vidare

USA representanthus röstade på onsdagen igenom det omfattande sanktionspaketet, som fått sitt namn efter den avlidne senatorn Lindsey Graham. Omröstningen slutade 262–159 och lagen går nu vidare till president Donald Trump.

Graham hade arbetat med lagförslaget i mer än ett år. Senaten godkände tidigare paketet med ett mycket stort stöd, innan det gick vidare till representanthuset.

Den demokratiske senatorn Richard Blumenthal från Connecticut, som skrev lagförslaget tillsammans med Graham, säger att han hoppas att sanktionerna ska bidra till att tvinga Putin till förhandlingsbordet och få slut på kriget.

– Till Vladimir Putin – vi har koll på dig, och till Ukraina – ni är inte ensamma, säger Blumenthal.

AP beskriver det som den mest betydande amerikanska åtgärden till stöd för Ukraina sedan början av 2024.

100-procentiga tullar

En av de mest långtgående delarna av lagen ger Trump möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent mot länder som fortsätter att köpa rysk olja och gas.

Åtgärderna kan därmed även drabba stora handelspartner till Ryssland, bland annat Kina och Indien. Det finns samtidigt undantag för länder som gör tydliga ansträngningar för att minska sitt beroende av rysk energi.

Lagpaketet riktar sig också mot ryska banker, personer inom den ryska statsapparaten och delar av energisektorn samt mot fartyg som används för att transportera rysk olja.

Bakgrunden till sanktionspaketet

Bakgrunden är USA försök att öka pressen på Vladimir Putin och få Ryssland att förhandla om ett slut på kriget i Ukraina. Lagförslaget har samtidigt varit föremål för en lång politisk process i Washington.

Lindsey Graham drev länge på för hårdare åtgärder mot Ryssland och dess handelspartner. Efter hans död har lagförslaget fortsatt genom kongressen och bär fortfarande hans namn.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade offentligt uppmanat amerikanska kongressledamöter att stödja lagförslaget.

– Detta är ett mycket viktigt historiskt ögonblick för USA. Lagförslaget måste antas, röstas igenom och stödjas, sade Zelenskyj på X, innan röstningen.

Foto: White-House-official resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen