Den svenska ekonomin har gått trögt under en längre tid.

Det har länge talats om en ljusning i ekonomin, men den har hela tiden dröjt – och hushållen håller hårt i plånboken.

Men nu kommer indikationer om en stor vändning i höst, enligt SEB.

Kan komma vändning

SEB:s Företagarindikator för september visar tydliga tecken på en positiv utveckling i höst.

I undersökningen får enmansföretagare svara på hur de ser på utvecklingen av verksamheten under den närmaste tremånadersperioden.

Andelen företagare som tror på en positiv utveckling ökar från 23 till 31 procent, medan andelen som tror på en negativ utveckling minskar, enligt SEB.

– Nästan var tredje företagare tror att verksamheten kommer röra sig i en positiv riktning under hösten, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i ett uttalande.

Storbanken menar att detta, tillsammans med andra undersökningar med liknande resultat, är en tydlig indikation på att en vändning verkligen är på väg.

Det finns också förhoppningar om att ekonomin kommer att stimuleras mer i höst.

– Tillsammans med färska mätningar som visar att hushållens optimism tagit fart, förväntningar om både en räntesänkning och finanspolitiska stimulanser finns därmed goda förutsättningar för att ekonomin påbörjar sin återhämtningsresa på allvar och därmed bekräftar företagarnas optimism, säger Américo Fernández.

Allt mer positiv syn

SEB:s Företagarindikator visar att förtroendet bland företagarna har förbättrats.

Andelen företagare som tror på en negativ utveckling har också minskat från 14 till 10 procent.

Företagarindikatorns balansmått – skillnaden mellan andelen som har en positiv respektive negativ syn – ligger på plus 21, vilket är en uppgång med 12 enheter från förra månaden, enligt storbanken.

SEB frågar också specifikt om hur tre ekonomiska indikatorer, närmare bestämt omsättning, likviditet och arbetstid, har utvecklats den senaste månaden jämfört med föregående månad. Samtliga tre indikatorer visar på en positiv utveckling.

– Den här månaden drivs de ekonomiska indikatorerna främst av det sedvanliga säsongsmönstret, från sommarstiltje till högre aktivitet. Framför finns dock goda förutsättningar för fortsatta uppgångar när den ökade optimismen och stigande hushållskonsumtionen väntas få genomslag i företagens orderböcker, säger Américo Fernández.

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen