Jättesmäll för Ukraina – Polen säger nej

2025 08 25

Polens nytillträdde president Karol Nawrocki har lagt in sitt veto mot finansiering av landets nuvarande bistånd till Ukraina.

Presidentens beslut innebär bland annat att Polen inte längre kommer att kunna betala för Ukrainas Starlink-abonnemang, rapporterar Reuters.

Ett stort bakslag för det krigsdrabbade landet.

Internettjänsten Starlink har gett Ukrainas militär en betydande fördel vid frontlinjen sedan den ryska invasionen 2022. Starlinks satelliter gör det möjligt för militären att dela drönarbilder i realtid mellan enheterna och kommunicera i områden där striderna har stört mobiltelefontäckningen.

”Gåva till Putins styrkor”

Polen har länge varit den största finansiären av Starlink i Ukraina och har levererat omkring hälften av terminalerna som håller internet igång, särskilt vid frontlinjen.

Men efter president Nawrocki  beslut upphör finansieringen från och med den 1 oktober. 

Polens vice premiärminister Krzysztof Gawkowski reagerar med bestörtning.

– Karol Nawrocki stänger med sitt beslut av internet i Ukraina. Detta innebär slutet på internet från Starlink som Polen levererar till ett Ukraina som befinner sig i krig, skriver Gawkowski på X.

– Jag kan inte tänka mig en bättre gåva till Putins styrkor än att stänga av Ukrainas internet, tillägger han.

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Olika politiska läger

Polen har ett parlamentariskt styrelseskick med en premiärminister och en president.

President Karol Nawrocki stöds av det konservativa oppositionspartiet Lag och rättvisa, medan premiärminister Donald Tusk representerar det EU-vänliga regeringspartiet Medborgarplattformen.

LÄS MER: Norskt fartyg beskjutet

Foto: Indépendance défendue resp N. Production

Text: Redaktionen

Ukraina säkrar stort avtal

2025 08 25

Ukraina har säkrat flera viktiga överenskommelser.

Donald Trumps fortsatta försök att få till stånd ett fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland har än så länge inte resulterat i mer än enstaka fångutväxlingar.

Europa har samtidigt gjort det klart att man kommer att stötta Ukraina oavsett vad resultatet av Trumps arbete blir.

Nu kommer besked om att Ukraina har säkrat flera viktiga överenskommelser.

Har säkrat

Ukraina och Kanada har undertecknat ett avtal om gemensam produktion av försvarsutrustning. 

Det meddelar försvarsminister Denys Shmyhal.

Tillkännagivandet sammanfaller med Kanadas premiärminister Mark Carneys första officiella besök i Kyiv.

Premiärministern anlände till huvudstaden den 24 augusti för att fira Ukrainas självständighetsdag och tillkännagav även ett militärt stödpaket värt över 700 miljoner dollar.

Shmyhal undertecknade avtalet tillsammans med sin kanadensiska motsvarighet David McGuinty i närvaro av Zelenskyj och Carney.

Gör det enklare

Avtalet kommer enligt Shmyhal att göra det enklare att etablera ukrainska försvarsföretag i Kanada och förse Kyiv "med moderna vapen och militär utrustning på lång sikt".

– Avtalet syftar till att fördjupa det bilaterala försvars- och industrisamarbetet, expandera och skapa ny produktionskapacitet i Ukraina och Kanada, samt öka stabiliteten och kontinuiteten i leveranserna av försvarsprodukter, säger han.

Även Sverige

Även Sverige har undertecknat ett liknande avtal med Ukraina.

Ukraina har vid flera tillfällen visat intresse för att ukrainska och svenska företag ska kunna producera försvarsmateriel tillsammans i Sverige för export till Ukraina. 

Flera länder – däribland Rumänien, Polen och Danmark – arbetar redan på detta sätt med ukrainska försvarsmaterielföretag.

Stärker upprustningen

Försvarsminister Pål Jonson (M) och hans ukrainska motpart Denys Shmyhal har undertecknat en avsiktsförklaring om gemensam produktion i Sverige av försvarsmateriel till Ukraina.

– Sverige är mån om att fördjupa det försvarsindustriella samarbetet med Ukraina, säger Sveriges försvarsminister.

– Med avsiktsförklaringen vill vi stärka den svenska och ukrainska upprustningen. 

Foto: EY. Soyzal

Text: Redaktionen

Norskt fartyg beskjutet

2025 08 25

Det norskflaggade räddningsfartyget Ocean Viking har beskjutits under en räddningsinsats.

Incidenten inträffade utanför Libyen på internationellt vatten. Den libyska kustbevakningen öppnade eld mot fartyget som bistod migranter och flyktingar i sjönöd.

Totalt fanns 120 personer ombord när skotten avlossades: nio besättningsmedlemmar och 111 överlevare från tidigare räddningsinsatser, rapporterar VG.

–  Vi blev ombedda av de italienska myndigheterna att bistå i en ny räddningsinsats. När vi närmade oss kom en libysk patrullbåt och öppnade eld, säger ägaren Karsten Høyland, från rederiet Høyland Offshore, till tidningen.

Hundratals skott

Sjöräddningsorganisationen SOS Méditerranée, som driver fartyget tillsammans med Röda Korset, uppger att hundratals skott avlossades.

Enligt organisationen pågick skottlossningen i över fem minuter.

– Ocean Viking har utsatts för en avsiktlig och våldsam attack på internationellt vatten av den libyska kustbevakningen, som avlossade hundratals skott mot vårt fartyg, framhåller SOS Méditerranée i ett inlägg på X.

Ingen person skadades i samband med skottlossningen. Fartyget har endast ådragit sig mindre skador.

– Vi arbetar för närvarande med en detaljerad rekonstruktion av händelseförloppet, skriver SOS Méditerranée.

”Chockade och djupt oroade”

Rosario Valastro, chef för italienska Röda Korset, fördömer händelsen.

– Vi är chockade över vad som har hänt. Händelsen gör oss mållösa och djupt oroade, säger han enligt VG.

FAKTA: Libyen

- Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner.

- Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom.

- Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som blivit en arena för regionala stormakter med libyska grupper som ombud. Sedan 2020 pågår en mödosam fredsprocess.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: SOS Méditerranée

Text: Redaktionen