Incidenten inträffade utanför Libyen på internationellt vatten. Den libyska kustbevakningen öppnade eld mot fartyget som bistod migranter och flyktingar i sjönöd.

Totalt fanns 120 personer ombord när skotten avlossades: nio besättningsmedlemmar och 111 överlevare från tidigare räddningsinsatser, rapporterar VG.

–  Vi blev ombedda av de italienska myndigheterna att bistå i en ny räddningsinsats. När vi närmade oss kom en libysk patrullbåt och öppnade eld, säger ägaren Karsten Høyland, från rederiet Høyland Offshore, till tidningen.

Hundratals skott

Sjöräddningsorganisationen SOS Méditerranée, som driver fartyget tillsammans med Röda Korset, uppger att hundratals skott avlossades.

Enligt organisationen pågick skottlossningen i över fem minuter.

– Ocean Viking har utsatts för en avsiktlig och våldsam attack på internationellt vatten av den libyska kustbevakningen, som avlossade hundratals skott mot vårt fartyg, framhåller SOS Méditerranée i ett inlägg på X.

Ingen person skadades i samband med skottlossningen. Fartyget har endast ådragit sig mindre skador.

– Vi arbetar för närvarande med en detaljerad rekonstruktion av händelseförloppet, skriver SOS Méditerranée.

”Chockade och djupt oroade”

Rosario Valastro, chef för italienska Röda Korset, fördömer händelsen.

– Vi är chockade över vad som har hänt. Händelsen gör oss mållösa och djupt oroade, säger han enligt VG.

FAKTA: Libyen

- Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner.

- Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom.

- Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som blivit en arena för regionala stormakter med libyska grupper som ombud. Sedan 2020 pågår en mödosam fredsprocess.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: SOS Méditerranée

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen