Norskt fartyg beskjutet

2025 08 26

Det norskflaggade räddningsfartyget Ocean Viking har beskjutits under en räddningsinsats.

Incidenten inträffade utanför Libyen på internationellt vatten. Den libyska kustbevakningen öppnade eld mot fartyget som bistod migranter och flyktingar i sjönöd.

Totalt fanns 120 personer ombord när skotten avlossades: nio besättningsmedlemmar och 111 överlevare från tidigare räddningsinsatser, rapporterar VG.

–  Vi blev ombedda av de italienska myndigheterna att bistå i en ny räddningsinsats. När vi närmade oss kom en libysk patrullbåt och öppnade eld, säger ägaren Karsten Høyland, från rederiet Høyland Offshore, till tidningen.

Hundratals skott

Sjöräddningsorganisationen SOS Méditerranée, som driver fartyget tillsammans med Röda Korset, uppger att hundratals skott avlossades.

Enligt organisationen pågick skottlossningen i över fem minuter.

– Ocean Viking har utsatts för en avsiktlig och våldsam attack på internationellt vatten av den libyska kustbevakningen, som avlossade hundratals skott mot vårt fartyg, framhåller SOS Méditerranée i ett inlägg på X.

Ingen person skadades i samband med skottlossningen. Fartyget har endast ådragit sig mindre skador.

– Vi arbetar för närvarande med en detaljerad rekonstruktion av händelseförloppet, skriver SOS Méditerranée.

”Chockade och djupt oroade”

Rosario Valastro, chef för italienska Röda Korset, fördömer händelsen.

– Vi är chockade över vad som har hänt. Händelsen gör oss mållösa och djupt oroade, säger han enligt VG.

FAKTA: Libyen

- Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner.

- Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom.

- Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som blivit en arena för regionala stormakter med libyska grupper som ombud. Sedan 2020 pågår en mödosam fredsprocess.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: SOS Méditerranée

Text: Redaktionen

20 april 2026

Google går ut med varning – “radera illa kvickt”

2026 04 20

En uppmaning går ut till alla som använder Google.

Google-användare uppmanas att omedelbart ta bort vissa Chrome-tillägg.

Detta efter att säkerhetsforskare upptäckt en omfattande kampanj med skadliga tillägg som kan stjäla känslig information från användare världen över, rapporterar PC för alla.

Farliga Chrome-tillägg

Säkerhetsforskare från Socket har identifierat Chrome-tillägg som enligt deras analys innehåller skadlig kod.

– Sockets hotforskningsteam har identifierat 108 skadliga Chrome-tillägg som fungerat som en samordnad kampanj, skriver forskarna.

Tilläggen har enligt rapporten laddats ned tiotusentals gånger och har till synes legitima funktioner, som spel, sidopaneler och verktyg för sociala medier.

Enligt analysen handlar det inte om enstaka oberoende tillägg, utan om en organiserad operation där flera olika utvecklarprofiler används för att sprida samma typ av kod.

De skadliga tilläggen uppges kunna utföra flera olika typer av angrepp beroende på funktion.

Bland annat handlar det om att stjäla inloggningar, kapa sessionsdata och samla in information om användarens identitet.

Forskare beskriver också att vissa tillägg är kopplade till system som kan påverka webbsidor direkt i webbläsaren, vilket gör det möjligt att ändra innehåll eller addera data utan användarens vetskap.

Enligt rapporten har vissa tillägg dessutom funktioner som kontinuerligt skickar information i bakgrunden, vilket innebär att datainsamling kan ske löpande så länge webbläsaren är igång.

Google agerar

Google har enligt uppgift påbörjat borttagning av de identifierade tilläggen från Chrome Web Store, men flera av dem har fortfarande varit aktiva vid tidpunkten för forskarnas analys.

Säkerhetsexperter menar därför att användare inte bör vänta på att Google ska hinna agera, utan själva kontrollera sina installationer.

– Du bör radera tilläggen i fråga illa kvickt, är den tydliga rekommendationen om hotet.

Så kan du skydda dig

För vanliga användare handlar det främst om att kontrollera vilka tillägg som finns installerade i webbläsaren.

Om man misstänker att man har haft ett av de skadliga tilläggen installerat bör man även rensa webbläsarens data och i vissa fall återställa inställningar.

Det kan dessutom vara klokt att byta lösenord för viktiga tjänster, särskilt Google-kontot och e-post, eftersom dessa ofta är kopplade till andra inloggningar.

Foto: Firmbee

Text: Redaktionen

3 november 2025

Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

2026 04 20

Ukraina har lyckats med en historisk nedskjutning.

Ukraina har tagit ett stort kliv framåt i kriget med Ryssland.

För första gången någonsin har de lyckats skjuta ned ett drönarmål från en sjöbaserad plattform, rapporterar Kyiv Independent.

Historisk nedskjutning

Ett ryskt Shahed-drönarmål har skjutits ner av den ukrainska militären på ett helt nytt sätt.

Aldrig någonsin tidigare har Ukrainas försvar, med hjälp av en interceptor-drönare lyckats avfyra och skjuta ned ett Shahed-drönarmål från en obemannad sjöplattform, uppger militären.

Den ukrainska militären uppger att landets obemannade styrkor ligger bakom operationen.

– Den första insatsen genomfördes av enheten för obemannade marina system inom 412:e SBS ”Nemesis”. En liknande nybildad enhet håller även på att utvecklas inom 414:e SBS-brigaden, skriver drönarbefälhavaren Robert "Madyar" Brovdi i ett inlägg på Facebook.

Viktigt steg

Enligt enheten markerar händelsen ett viktigt steg i utvecklingen av Ukrainas militära teknik.

– Detta är en ny nivå av integration mellan marina och flygburna obemannade förmågor, uppger Nemesis-brigaden, på Telegram.

Utvecklingen beskrivs av brigaden som ett sätt att stärka försvaret mot ryska luftattacker och ge ukrainska städer ett extra skyddslager.

Massanvändning av drönare

Ukrainas drönarkrigsföring har intensifierats under kriget.

Landets högste drönarbefälhavare Robert ”Madyar” Brovdi uppger att effekten redan är betydande.

– Under perioden 1–19 april har SBS-gruppens piloter och markbesättningar förstört 4 465 fientliga luftmål (spaningsdrönare, kamikazedrönare, återanvändbara attackdrönare och kringflygande ammunition), skriver Brovdi.

Av dessa ska 671 ha varit Shahed-drönare eller liknande vapensystem.

Moskva har i stor omfattning använt Shahed-typens drönare i massattacker mot ukrainska städer sedan den fullskaliga invasionen inleddes.

Detta har orsakat omfattande skador och lett till civila dödsfall, vilket i sin tur har fått Kyiv att utveckla nya motåtgärder, bland annat interceptor-drönare och integrerade luftförsvarssystem.

Foto: President of UA office

Text: Redaktionen