Norskt fartyg beskjutet

2025 08 26

Det norskflaggade räddningsfartyget Ocean Viking har beskjutits under en räddningsinsats.

Incidenten inträffade utanför Libyen på internationellt vatten. Den libyska kustbevakningen öppnade eld mot fartyget som bistod migranter och flyktingar i sjönöd.

Totalt fanns 120 personer ombord när skotten avlossades: nio besättningsmedlemmar och 111 överlevare från tidigare räddningsinsatser, rapporterar VG.

– Vi blev ombedda av de italienska myndigheterna att bistå i en ny räddningsinsats. När vi närmade oss kom en libysk patrullbåt och öppnade eld, säger ägaren Karsten Høyland, från rederiet Høyland Offshore, till tidningen.

Hundratals skott

Sjöräddningsorganisationen SOS Méditerranée, som driver fartyget tillsammans med Röda Korset, uppger att hundratals skott avlossades.

Enligt organisationen pågick skottlossningen i över fem minuter.

– Ocean Viking har utsatts för en avsiktlig och våldsam attack på internationellt vatten av den libyska kustbevakningen, som avlossade hundratals skott mot vårt fartyg, framhåller SOS Méditerranée i ett inlägg på X.

Ingen person skadades i samband med skottlossningen. Fartyget har endast ådragit sig mindre skador.

– Vi arbetar för närvarande med en detaljerad rekonstruktion av händelseförloppet, skriver SOS Méditerranée.

”Chockade och djupt oroade”

Rosario Valastro, chef för italienska Röda Korset, fördömer händelsen.

– Vi är chockade över vad som har hänt. Händelsen gör oss mållösa och djupt oroade, säger han enligt VG.

FAKTA: Libyen

- Libyen uppstod som politisk enhet först under 1900-talet, när kolonialmakten Italien slog samman tre regioner.

- Olja hittades runt 1960 och gav upphov till en exportboom.

- Landet styrdes med järnhand av Muammar Gaddafi i drygt 40 år, tills han störtades 2011. Därefter har mer eller mindre kaos rått i Libyen, som blivit en arena för regionala stormakter med libyska grupper som ombud. Sedan 2020 pågår en mödosam fredsprocess.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: SOS Méditerranée

Text: Redaktionen

Massiva flyganfall – 100 platser attackerade

2026 05 27

Minst 31 personer har dött i nya flyganfall.

Stridigheterna i Mellanöstern fortsätter.

Trots ett eldupphör som förhandlats fram med hjälp av USA fortsätter Israel att attackera Libanon.

Israels styrkor har slagit till mot de södra delarna av landet – och har genom flyganfall attackerat över 100 platser där Hizbollah är verksamma, rapporterar Euronews.

Stora attacker

Enligt Libanons hälsodepartement dödades minst 31 personer i de senaste attackerna, däribland flera barn.

Israels militär uppger att de slagit till mot mer än 100 av Hizbollahs platser i regionen och i området kring den östra Bekaadalen.

De framhåller att målen var lageranläggningar, kommandocentraler och observationsplatser som använts för att attackera israeliska trupper och invånare i norra Israel.

Även markoperationer

Kombinerat med flyganfallen genomförs även operationer på marken.

Det bekräftar Benjamin Netanyahu.

– Den israeliska försvarsmakten opererar med stora styrkor på marken och intar strategiska områden, säger han.

Skakig vapenvila

Samtidigt har USA slagit till mot måltavlor i Iran trots vapenvilan.

Det iranska utrikesministeriet fördömer det amerikanska anfallet – som var riktat mot robotramper och försök att lägga ut nya minor i Hormuzsundet – som “en handling i ond tro”.

Men Iran har inte dragit sig ur fredsförhandlingarna, rapporterar The Guardian.

Senaste uppgifterna

Under helgen gjorde uppgifter på sociala medier gällande att USA och Iran skulle vara nära ett fredsavtal av något slag.

Men det har ännu inte kommit något sådant besked från någon av parterna.

Såväl president Donald Trump som utrikesminister Marco Rubio har indikerat att förhandlingarna går i rätt riktning, men att det finns ett par frågor kvar att lösa.

Börsen fortsätter att stiga på andra sidan Atlanten på förväntningar om att fred ska vara nära förestående.

Foto: O. Greenberg

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin förödmjukad – försöker dölja pinsamhet

2026 05 27

Putin har blivit förnedrad och svarar med desperata åtgärder.

Ryssland har trappat upp sina angrepp mot Kyiv och hotat med en ny våg av ”systematiska attacker” mot den ukrainska huvudstaden.

Nu kommer uppgifter om att Putin känner sig förnedrad och att han försöker dölja någonting mycket pinsamt.

Tvingades be Ukraina om tillåtelse

Hoten mot Kyiv är ett försök att dölja Rysslands svaghet, uppger tankesmedjan ISW.

Det är framför allt en sak som har fått Putin att känna sig förödmjukad:

Att han i praktiken behövde be Ukraina om tillstånd för att kunna fira Segerdagen i Moskva den 9 maj, enligt tankesmedjan.

Ryssland kunde inte garantera säkerheten i sin egen huvudstad i samband med segerdagsparaden, eftersom man inte kunde skydda sig från Ukrainas långdistansdrönare. Därför tvingades man i praktiken be Ukraina om tillåtelse att hålla paraden.

Denna pinsamhet, som avslöjar Rysslands svaghet, försöker man nu dölja genom en upptrappning i Kyiv.

Men Putinregimen vill också avleda uppmärksamheten från det faktum att både kriget och den ryska ekonomin går dåligt.

– Kreml har under de senaste veckorna hotat Ukraina allt mer, eftersom Ryssland försöker dölja Kremls skamsenhet över att Ukraina måste ge Moskva tillåtelse att hålla sin segerparad den 9 maj, och Rysslands dåliga insats på slagfältet samt de ökande ekonomiska kostnaderna, skriver tankesmedjan.

Tycks backa från massivt hot

Ryssland har därför utfört stora attacker mot Kyiv för några dagar sedan.

Men framför allt har man hotat med ännu större, systematiska attacker mot olika maktcentra i Kyiv, och uppmanat utländska medborgare och diplomater att lämna den ukrainska huvudstaden. De har också uppmanat ukrainska medborgare att hålla sig borta från administrativa och militära anläggningar.

Västerländska diplomater har dock inte låtit sig skrämmas av hoten.

– Vi är vana vid Putins hot. Evakuering är uteslutet, sade en talesperson för det franska utrikesdepartementet på måndagen, rapporterar Iltalehti.

Nu tonas hoten också ned av flera ryska tjänstemän.

De betonar nu att Ukrainas verkliga maktcentra finns utanför centrala Kyiv.

Kreml tycks därmed försöka förbereda den ryska opinionen för att attacken mot Kyiv kanske inte blir så omfattande som man först hade sagt, enligt ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen